Grattis Daniel till andraplatsen i Guldäpplet. Bra jobbat och du är välkommen att ta med dig glaspjäsen tillbaka till Småland.
Juryns motivering till att Daniel tar emot priset: ”För att han på ett innovativt sätt använder alla vägar inklusive den digitala tekniken för att inom matematiken bygga upp plattformar för att kontinuerligt stötta alla elever i deras kunskapsutveckling.”
HÄR kan du se Daniel presentera sitt arbete som lett till nominering till Guldäpplet.
Bild: DIU
I kortfilmen Jag följer dig (3 min) som finns på SVT-play till 10/2 tar man upp frågor kring sociala medier utan pekpinnar. Filmen skapar en känsla om vad som kan hända de flesta som har t.ex. Instagram. Fenomenet kallas för Catfish.
Blogger är en del av Google Apps. Som namnet antyder är det ett bloggverktyg, där man enkelt kan skapa ett blogg. Man använder sin google mail för att logga in och slipper hålla reda på nytt lösenord. Precis som med alla verktyg inom Google Apps har man möjlighet att ha bloggen privat, dela den med bestämda personer eller publicera öppet på webben. Man kan vara flera som samarbetar med att skriva bloggen och detta ger möjlighet för t ex en klass att ha en gemensam blogg i ett ämne. Med möjlighet att kommentera är detta ett enkelt sätt att använda kamratrespons i klassrummet. En blogg skapad av en klass kan läsas och kommenteras av en annan klass på skolan eller på andra sidan jordklotet. Blogger hittas här
MIK-rummet är en sajt från Statens medieråd om medie- och kommunikationskunnighet. MIK-begreppet har man börjat använda mer och mer när man pratar om vilka färdigheter man behöver idag och i framtiden. I MIK-rummet kan man hitta fakta om sociala medier, källkritik, sökmotorer, reklam, ungdomarnas användning av Internet och annan viktig och nyttig information. Som lärare kan man ta del av färdiga lektionsplaneringar och uppgifter. Lektionsplaneringar är märkta med skolform och årskurs, ofta har man också visat koppling av uppgifterna till läroplanen. Som förälder kan man få bättre insyn i vad ungdomarna gör på nätet och vad de har tillgång till.
Sajten är värd att titta på och har för mig blivit ett plats jag gärna besöker flera gånger.
MIK-rummet hittar du här.
Ett viktigt begrepp för skolutveckling är det kollegiala lärandet. Att tillsammans med andra få möjligheten att reflektera över den egna och andras undervisning. Genom det kollegiala finns det möjlighet att hitta inspiration och idéer till att utvecklas i sin lärarrolll.
Vi delar med oss. Anders och Maria i Hangout on air.
Mot bakgrund av detta har vi som IKT-pedagoger byggt upp en kompetensutvecklingsdag där det kollegiala lärandet och delningkultur lyfts fram. Under dagen samtalade lärare kring ämnen: Delningskultur/Kollegialt lärande, elevkompetens, autenticitet och formativt lärande. Detta skedde i grupper som var blandade med deltagare från olika skolor. Efter diskussionerna skapade lärarna presentationer som las ut på gemensam digital yta i form av en site. Det stod gruppen fritt att välja digitala verktyg i sitt arbete och vi kunde se många olika lösningar. Det gjordes Prezi-presentioner, Popplets, inspelningar i Hangout on air, skapades sites, bloggar byggdes upp, filmer spelades in och lades ut på YouTube, Google+ användes för utbyte, podcast spelades in och ut på Soundcloud, med mera. Grupperna presenterade allt detta på den gemensamma site. Ett ingångsvärde för grupperna var att siten är offentlig.
LÄNK TILL SITEN KPT 29 OKTOBER
Vad gav då denna dag lärarna? Här är en kort sammanfattning av svar från utvärderingen:
Fått nya tankar genom att träffa lärare från andra skolor, och insikt i hur andra jobbar.
Inspiration till att pröva nya saker.
Lärt nya digitala verktyg.
Bra med konkret arbete.
Övriga kommentarer från utvärderingen:
Koppla KPT tydligare till ämnet för att kunna göra mer konkreta uppgifter.
Olika nivåer när det gäller digital kompetens, en del lär inte nytt.
Bra fungerande grupper som har varit inspirerande.
Som IKT-pedagoger har vi fått många tankar med oss för att vidareutveckla kompetensutveckling som är kopplat till skolutveckling och användande av digitala verktyg. Vi känner vidare att det väsentliga är att kunna skapa goda förutsättningar för lärare att få reflektera över undervisningen där båda kollegor och användandet av digital teknik är viktiga beståndsdelar.
YouTube brukar de flesta känna till. Man går dit för att se olika filmer, tidningar länkar ofta dit för roliga klipp. YouTube är en sida där alla kan ladda upp och dela filmer. Där kan man hitta mängder med klipp både från privatpersoner men även från olika organisationer och företag t ex NASA, TED Ed, BBC.
Det finns många fördelar med YouTube: det är enkelt att ladda upp en film, man kan göra det från en dator, mobil eller surfplatta. Det är enkelt att dela, men man kan även ladda upp utan att dela. Alla klipp kan laddas upp med en av inställningar: privat (bara du kan se), olistat (bara de med länken kan se) och offentligt (alla kan se och söka efter den). YouTube ger också möjlighet att redigera de uppladdade filmerna, man kan lägga till text, kommentarer, pratbubblor, ändra ljus och ljud, lägga till musik, klippa och mer.
Hur skulle man kunna använda detta i skolan? På många sätt, t ex: man kan skapa spellistor med klipp från ett visst ämne och dela listan med eleverna, man kan låta eleverna ladda upp sina presentationer och ge elevrespons genom kommentarer, man kan spela in elevernas redovisningar och med text i inspelningen ge tips för förbättringar, man kan spela in instruktionsfilmer och dela med eleverna, man kan spela in genomgångar och flippa klassrummet (eller använda någon av de redan färdiga lektioner uppladdade av andra lärare). Jo, möjligheterna är många.
YouTube hittar man på http://www.youtube.com/.
Inom Kalmarsunds Gymnasieförbund kan vi nu se tillbaka på en mycket intensiv period. Vi har genomfört utdelning av datorer (och ett antal iPads) till nästan 1000 nya elever. Vi är nu 100% en-till-en. Alla lärare och elever på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har sin egen dator. Om man till detta lägger ett väl utbyggt trådlöst nät och Google Apps for Education kan man konstatera att det skapats mycket goda förutsättningar för en utbildning som kan använda sig av modern teknik.
Som lärare finns det tre övergripande delar i planerande av undervisning: Innehåll – vad är det 
eleverna ska lära sig? Pedagogiken – hur lär sig eleverna detta bäst? Verktyg – vilka verktyg/metoder ska jag använda i undervisningen?
Här vill jag framför allt sätta fokus på den pedagogiska delen. Ny situation skapar nya möjligheter.
Det som nedan skrivs om verktyg ska endast ses som exempel på vilka digitala resurser som kan vara aktuella.
Det finns ett antal pedagogiska utgångspunkter som jag tycker är intressanta i detta sammanhang. Det mest grundläggande för att skapa en bra grund för lärande är för mig relationerna som byggs mellan elever och lärare. Alla de punkter som kommer nedan vilar på att det finns ett klimat som bygger på trygghet och tillit.
När möjligheterna ökar vad gäller att välja verktyg i undervisningen ökar även behovet av att lärare kan göra medvetna val grundade på pedagogiska grundtankar. Vi har under en tid, av naturliga skäl, satt mycket fokus på själva verktyget datorn. Det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet handlar nu om att se datorn som en naturlig del i undervisningen. En del som har förmågan att tillföra saker som tidigare inte varit möjliga. Vi fortsätter vägen mot att se vad ett omdefinierat lärande kan vara i praktiken.
Twitter fungerar som en mikroblogg, man skriver inlägg som på bloggen, men man är begränsad till 140 tecken. 140 tecken kan verka lite, men ställer också krav på att skriva endast det man vill förmedla. Ofta är det i form av länkar, bild och korta meddelanden. För att få se vad andra skriver måste man följa dem.
För mig är Twitter i första hand en nyhetssammanfattning. Genom att följa olika nyhetstidningar, tv-stationer och radio-stationer, både i Sverige och i utlandet får man snabbt viktiga nyheter i rubrikform. Är jag intresserad av en nyhet finns alltid en länk att klicka på för att komma åt artikeln eller filminslaget. På detta sätt kan jag också hålla mig uppdaterad om vad som händer i staden jag växte upp.
Idag är Twitter även ett sätt att få tips och idéer från andra med samma intresser som jag. Jag följer andra IKT-pedagoger, lärare, myndigheter. Ett enkelt sätt att dela sina idéer och tankar, ställa frågor och tipsa. Många andvänder Twitter till att tipsa om sina blogginlägg.
Mina andra intressen, som tv-spel och science-fiction, delar jag med andra på Twitter och kan använda detta forum för att komma i kontakt med dem.
Twitter hittar man på twitter.com. Jag kan även tipsa om TweetDeck, ett gratis app till Mac, där man enkelt kan få överblick på sin twitterkonto. TweetDeck hittar man i App Store.
Facebook har funnits med i många år nu. Det som från början bara var en mötesplats för vänner och bekanta har vuxit upp och öppnar nu möjligheter till kontakt på annat sätt. I skolan finns det flera sätt att använda Facebook. Skolan kan t ex skapa en skolsida på Facebook. Där kan man lämna ut information till eleverna och göra reklam för sina utbildningar.
Som lärare kan man skapa en grupp på Facebook med sina elever. Gruppen kan vara stängd, dvs endast medlemmarna får läsa inlägg, eller offentlig. Gruppen kan användas som kommunikationsyta med eleverna, ett snabbt sätt att möta eleverna på platsen där de ändå befinner sig. Vi IKT-pedagoger använder Facebook för att kommunicera med våra Digitala Coacher.
En grupp kan också skapas för ett grupparbete, diskussionsuppgift eller liknande. Det är enkelt att lägga till dokument, filmer och andra typer av filer om man vill. Att ha en grupp med t ex arbetslaget kan också ge en yta för diskussion och samarbete.
På Facebook finns idag också flera grupper och sidor med olika ämnesinnehåll. Som lärare är jag med flera grupper med pedagogisk inriktning. Några av de är IKT verktyg, Sociala medier i skolan och Flippa klassrummet. Inom grupperna får man massor med tips av andra intresserade av samma ämne, men man kan även ställa frågor till de andra medlemmar. Man får ofta direkt respons.
Facebook finns på www.facebook.com.
Hur ska jag som lärare kunna orientera mig i den djungel av digitala verktyg som finns? Vad kan vara bra att använda i min undervisning? Svåra frågor som många lärare ställer sig i takt med att den digitala utvecklingen snurrar vidare.
Ett sätt kan vara att ta del av erfarenheter som andra lärare delar med sig av. Två lysande exempel som vi kan rekommendera är att läsa böckerna Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving och Webben i undervisningen av Patrizia Diaz. Böckerna är rena guldgruvorna för lärare när det gäller användande av digital teknik i undervisningen. De är skrivna på ett sätt som gör dem lättillgängliga. Det är lärarens ”på-golvet-perspektiv” som används, om man nu kan säga det om något som egentligen handlar mest om ”molnet”.
Löfving (även känd som IT-mamman) tar i sin bok ett mycket tydligt avstamp i att det är lärarens förhållningssätt till eleverna som är det mest avgörande för lärandet. Hon framhåller begrepp som glädje, engagemang och stolthet som bärande för elevers utveckling. Hon tar vidare upp forskning kring lärande där bland annat motivation har en framträdande plats.
Diaz ägnar ett helt kapitel åt Google som ett verktyg i undervisningssammanhang. Hon ger en mycket bra bild över vad Google är, samt hur dess verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet. Extra intressant är detta för alla skolor, inklusive Kalmarsunds Gymnasieförbund, som valt att använda Google Apps. Med koppling til forskning och olika undersökningar diskuterar även Diaz begreppet digital kompetens ur ett undervisningsperspektiv.
Båda författarna tar upp källkritik och upphovsrätt som är väsentliga frågor att behandla i samband med att de digitala verktygen får en mer framträdande plats i undervisningen. Sociala medier och spel för lärande är andra stora områden som täcks in och där det finns mycket inspiration att hämta för lärare. Båda böckerna är fullmatade med praktiska exempel på hur du som lärare kan använda dig av olika resurser på webben och det görs hela tiden tydliga kopplingar till elevernas lärande.
Har du inte läst böckerna är det bara att gratulera, en av de bästa kompetensutvecklingarna du kan få som lärare ligger framför dig.