Etikettarkiv: SETT2016

SETT 2016 – Inkludering

Hur skapa en undervisning där alla kan delta? Detta var titeln på Jenny Edvardssons föreläsning på SETT 2016 i Kista.

Jenny Edvardsson menar att inkluderande undervisning är undervisning där alla elever kan delta och vara delaktiga. Det handlar om att det ska finnas stöd för alla redan från början. Undervisningen ska inte handla om att ge något “extra” eller “annorlunda” till de som misslyckats utan att se till att det redan från början finns så mycket stöd så att alla kan lyckas. För att skapa inkluderande undervisning är det viktigt att:

arbeta med relationer
arbeta i process
arbeta med stöd
arbeta med dialog och med elevaktiva uppgifter
arbeta med formativ bedömning
arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt

Att arbeta i process handlar om att som lärare först modellera och visa, sedan låta eleverna arbeta i grupp innan eleven får arbeta på egen hand. Detta gör att eleverna har flera exempel att luta sig tillbaka på då det är dags att producera på egen hand. (Ett upplägg som påminner om cirkelmodellen.)

Ett annat sätt att ge stöd är att använda sig av Inläsningstjänst och Oribi (talsyntes). Edvardsson menar att det är viktigt att detta finns tillgängligt för alla, inte bara vissa elever. Hon arbetar också mycket med stöd i form av mallar.

Något som fungerar i alla olika ämnen är att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, t.ex. med lässtrategier. Många elever behöver strategier för att kunna ta sig an en text. Att arbeta tillsammans med dessa strategier gör att eleven kan få en struktur för att sakta men säkert ta till sig innehållet i texten.

Några råd att ta med sig från föreläsningen är alltså att ha höga förväntningar och se till att det finns stöd för alla från början. Inkludera alla.

Lämna ett svar

SETT2016 – Lärmiljöer

SETT2016 hade tre temaområden – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Lärmiljöer och Inkludering. Inom alla tema fanns det flera olika talare, men det var ett pass om lärmiljöer som gav mig mest att ta med och mest att tänka på. Passets namn ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” gjorde mig väldigt nyfiken på innehållet. Vi fick höra om några olika projekt där klassrum möblerades på annat sätt, utan traditionella bänkar eller kateder. Olika fördelar och möjligheter togs upp. Olika möbler och olika sätt att tänka på sitt klassrum.

Men den tanke jag tog med mig var “är vi redo som lärare och elever att hantera en annorlunda klassrumsmiljö”?. En av lärarna berättade om hur hon tappade sin läraridentitet i och med att klassrummet ändrade utseende. Möjligheter för eleverna att sitta på olika platser, där läraren inte finns centralt i rummet, ställer andra krav på relationsskapande med eleverna. Hur kan jag få elevernas uppmärksamhet när de sitter i en sackosäck med ryggen mot mig? Att möblera om i ett klassrum ger inte bara möjligheter för annorlunda undervisning, det ställer även krav på både läraren och eleverna att hantera den nya miljön. Jag som lärare måste ha en pedagogisk tanke om hur jag vill jobba i mitt klassrum innan jag börjar tänka på att möblera om.

Grundligt förarbete är viktig vid alla förändringar, även när vi tänker att möblera om i skolan. Hur vill jag jobba? Hur vill mina elever jobba – vi får inte glömma bort att ha med eleverna innan vi börjar ändra lärmiljö, men det är vår pedagogiska tanke som ska styra. Det är väldigt jobbigt för en lärare att jobba i ett klassrum där lärmiljön inte stämmer överens med pedagogiken. Lärmiljöerna måste förändras för att vara bättre anpassade till dagens undervisning med digitala verktyg och formativt arbetssätt, men innan den förändringen kan ske måste vi noga planera och alltid utgå från pedagogiken.

Lämna ett svar

SETT 2016 – Självskattning ja, men sen då?

Under SETT:s andra dag presenterar Charlotte Dingertz och Claes Johannesson Stockholmsstads arbete med självskattningsverktyg som de har använt för att driva digitaliseringen i sin verksamhet.

Ja vad är det då som följer efter att lärare har gjort en självskattning av sin digitala kompetens? Svaret som ges från Stockholms stad är lokala handlingsplaner som man sedan följer upp. Det låter väl som ett rimligt svar på den fråga som ställs i rubriken, men efter en sådan fråga infinner det sig genast en ny fråga: Ja handlingsplaner, men sen då? En fråga som inte ställs eller besvaras i presentationen, men som jag tycker är för intressant för att inte beröra. Om vi utifrån lärares självskattning bygger handlingsplaner som vi följer upp vad är då nästa steg? Här kommer det riktigt svåra, att flytta fokus från pedagogerna till eleverna. Att jobba med lärares digitala kompetens är naturligtvis en nödvändighet i skolans digitala satsning, men det är ju i syfte att skapa ett bättre lärande för eleverna. Då kan vi inte stanna vid att endast självskatta lärares digitala kompetens utan vi måste kunna se effekten på elevernas lärande. När det gäller att mäta effekter i elevers lärande i digital miljöer finns det idag inte många studier vi kan hänvisa till. Jag ser detta som ett stort kommande utvecklingsområde när det gäller skolutveckling och digitalisering. Hur kan vi i verksamheten tydliggöra effekterna i elevernas lärande kopplat till olika metoder och digitalisering? Hur kan vi se att en metod är bättre än en annan för elevers lärande? Hur blir vi duktiga på att skapa frågor som gör att vi synliggör vilken effekt en viss undervisning har på elevens lärande? Hur kan vi skapa kollegiala strukturer för att fånga bilden av elevers lärande?

Självskattning ja, men sen då? Ja en fråga leder ofta till flera frågor och det tycker jag blir tydligt i det här fallet. Självskattning en bra början, men hur ser sedan vägen ut?

Lämna ett svar