Etikettarkiv: inkludering

Lärgrupp Tillgänglig lärmiljö

En viktig del av Kalmarsunds gymnasieförbunds Innovationscenter är genomförandet av olika lärgrupper. Nu har förbundets fjärde lärgrupp startat upp, med fokus på ett högt prioriterat område: tillgängliga lärmiljöer.

Denna lärgrupp, som under det första året består av lärare från vuxenutbildningen på Axel Weüdelskolan, har som mål att utveckla ett koncept som enkelt kan överföras till förbundets övriga skolor. Arbetet i lärgruppen sker i samverkan med pedagogiska utvecklingsledare, lektor och specialpedagoger från olika skolor inom förbundet.

Lärarna i gruppen har själva sökt sig till lärgruppen. I ansökan som skickades ut till lärarna framgår bland annat: ”I denna lärgrupp får du möjlighet att utforska och pröva olika metoder och strategier för att skapa inkluderande och anpassade lärmiljöer för alla elever. Målet är att du ska kunna undersöka din egen undervisningspraktik och testa nya tillvägagångssätt som främjar tillgänglighet och lärande, oavsett elevernas förutsättningar.”

Genom deltagande i lärgruppen får lärarna möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom detta viktiga område, i ett kollegialt sammanhang. De får även möjlighet att möta lärare från andra skolor, dela erfarenheter och tankar, samt delta i lektionsobservationer.

Lärgruppens grundidéer är att ta del av en gemensam teoretisk bas, delta i kollegialt lärande, prova nya metoder i sin egen undervisning, observera kollegors undervisning och dokumentera lärdomarna.

När lärgruppen avslutas i maj kommer resultatet och lärdomar att dokumenteras på siten Tillgängliga lärmiljöer.

Lämna ett svar

Veckans tips – Immersive Reader

Immersive Reader är ett mycket kraftfullt tillägg i Chrome när det gäller tillgängligt lärande. Immersive Reader fungerar som ett stöd vid läsning. Det är möjligt att markera texter online och få dem upplästa med olika röster. Det går att översätta texten och få den översatt till 68 olika språk. Vid läsning kan man välja vilket teckensnitt som ska visas, ställa in bakgrund, markera ordklasser. Det finns även ett inbyggt bildstöd i tillägget.

För instruktioner se sajten Tillgängligt lärande – Kalmarsunds gymnasieförbund

Lämna ett svar

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning.

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in.

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva.

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket.

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport.

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Lämna ett svar

Läshjälp i NE

Att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer vid elevers lärande är något som vi tidigare uppmärksammat här på bloggen. Senast skrev vi om utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi. Läs om det här.

Nu vill vi tipsa om den läshjälp som finns inbyggd i Nationalencyklopedins digitala tjänst. Det finns mängder av anpassningar som kan göras i förhållande till elevers olika behov. När en elev läser en artikel så kan hen få den uppläst, översatt, ställa in olika läsfokus, andra bakgrund, markera olika ordklasser och mycket mer. Se filmen här för att få en utförligare beskrivning av alla dessa funktioner.

Lämna ett svar

Tillgängligt lärande med digitala verktyg

I samarbete mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger har utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg tagits fram. Skapande av tillgängliga digitala lärmiljöer är ett högt prioriterat område inom förbundet. Utbildningen som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi består av två byggstenar. En sajt med information och instruktioner kring Tillgängligt lärande och digitala verktyg. Den andra byggstenen är ett Google Classroom där du hittar uppgifter att göra. Uppgifter som dels handlar om användning av assisterande teknik, dels finns det uppgifter som är mer kopplade till genomförande i din undervisning.

Vem kan genomföra utbildningen?
Vi ser ett brett användningsområde. Det kan var du som enskild lärare som vill öka din digitala kompetens när det gäller att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer. Utbildningen kan användas i ett kollegialt lärande i exempelvis arbetslag eller ämneslag.

Utbildningen har ett upplägg som gör att det går att välja vilka delar av den som är mest relevanta just nu för dem som går utbildningen.

Lämna ett svar

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Lämna ett svar

Veckans tips – Undertexter i YouTube klipp

Många av oss har laddat upp flera klipp på YouTube. De flesta klippen är riktade till eleverna och flera av våra elever har annat modersmål än svenska. Du som laddar upp till YouTube har möjlighet att lägga till undertext till klippen. Undertext på samma språk som det talas i klippet, men med den inbyggda funktionen för översättning kan man få undertext i alla möjliga språk. Att ha svensk text till filmerna kan även underlätta att titta på film med lägre volym på datorn eller om ljudet i klippet är lågt så det är svårt att höra.

Det går snabbare än man tror att texta ett klipp. Man behöver inte texta hela klippet på en gång utan kan ta det i omgångar för att publicera när alla undertexter är på plats. Det är inte svårt om man tar lite tid att utforska funktionen.

Är du intresserad av att testa det själv, här hittar du instruktioner i olika format:

PDF-fil med instruktion
YouTube film med instruktion (textat självklart)
Googles supportsida om funktionen

Lämna ett svar

Jennyhjälpen och IKT

Årets tema för Musikhjälpen är Alla har rätt att funka olika. På Jenny Nyströmsskolan kopplades två engagemang till årets musikhjälp. Dels Gymnasiesärskolans musikhjälp och estetiska programmets Jennyhjälpen. Den senare hade sin egen glasbur där direktsändning pågick under hela musikhjälpenveckan. Undertecknad fick förmånen att vara en av gästerna i glasburen och prata om hur digitala verktyg kan vara till hjälp för att skapa möjligheter till variation eftersom vi alla funkar olika.

Se samtalet nedan

Lämna ett svar

Veckans tips – Oribi

Oribi är ett tillägg i webbläsaren Google Chrome och fungerar som talsyntes. Med Oribi kan man få uppläst text i t ex Google Dokument eller på en hemsida i en tidningsartikel. Talsyntesen finns på olika språk, med det svenska språket i olika dialekter. Personligen tycker jag väldigt mycket om svensk kvinnlig röst med skånska som dialekt, men det finns flera olika att välja bland.

Med Oribi kan man välja att läsa upp en markerad text, eller att få uppläst text samtidigt som man skriver. En av anpassningar gör det möjligt att välja hastighet för uppläsning. Oribi fungerar i webbläsaren på en dator, Mac, PC och Chromebook. Oribi fungerar inte i mobila enheter, smartphone och surfplatta.

Oribi är en betaltjänst, men inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla elever och lärare tillgång till tillägget.

Vill du läsa mer om Oribi kika på vår site Digitala resurser ksgyf.

Lämna ett svar

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.

Lämna ett svar

SETT 2016 – Inkludering

Hur skapa en undervisning där alla kan delta? Detta var titeln på Jenny Edvardssons föreläsning på SETT 2016 i Kista.

Jenny Edvardsson menar att inkluderande undervisning är undervisning där alla elever kan delta och vara delaktiga. Det handlar om att det ska finnas stöd för alla redan från början. Undervisningen ska inte handla om att ge något “extra” eller “annorlunda” till de som misslyckats utan att se till att det redan från början finns så mycket stöd så att alla kan lyckas. För att skapa inkluderande undervisning är det viktigt att:

arbeta med relationer
arbeta i process
arbeta med stöd
arbeta med dialog och med elevaktiva uppgifter
arbeta med formativ bedömning
arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt

Att arbeta i process handlar om att som lärare först modellera och visa, sedan låta eleverna arbeta i grupp innan eleven får arbeta på egen hand. Detta gör att eleverna har flera exempel att luta sig tillbaka på då det är dags att producera på egen hand. (Ett upplägg som påminner om cirkelmodellen.)

Ett annat sätt att ge stöd är att använda sig av Inläsningstjänst och Oribi (talsyntes). Edvardsson menar att det är viktigt att detta finns tillgängligt för alla, inte bara vissa elever. Hon arbetar också mycket med stöd i form av mallar.

Något som fungerar i alla olika ämnen är att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, t.ex. med lässtrategier. Många elever behöver strategier för att kunna ta sig an en text. Att arbeta tillsammans med dessa strategier gör att eleven kan få en struktur för att sakta men säkert ta till sig innehållet i texten.

Några råd att ta med sig från föreläsningen är alltså att ha höga förväntningar och se till att det finns stöd för alla från början. Inkludera alla.

Lämna ett svar

Inkludering på Stagneliusskolan

På Stagneliusskolan i Kalmar, en av skolorna i Kalmarsunds gymnasieförbund, har man den 11 februari ägnat en hel KPT-dag åt att jobba med inkluderande arbetssätt. På skolan finns en handlingsplan för arbete med inkludering och i den kan man läsa målet för arbetet: “Alla lärare ska medvetet arbeta inkluderande i sin undervisning”. Den självklara gruppen som får ge stöd till lärarna i detta är speciallärare och specialpedagoger, men även rektorer och IKT-pedagoger är viktiga för att ge bästa stöd för inkluderande arbetssätt.

KPT-dagen var en del av arbetet med att höja lärarnas medvetenhet om inkludering. På förmiddagen fick lärare ta del av information om varför ska man jobba inkluderande, vad skollagen, Skolverket och forskning säger. Vad är det för skillnad på integrering och inkludering? Vilka teorier finns det för att stödja inkludering i klassrummet.?Vilka kriterier krävs för att kunna säga att man jobbar inkluderande?Materialet till presentationen togs fram genom samarbete mellan rektor, speciallärare och specialpedagoger. Personligen tror jag att just samverkan mellan ledning och speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att det inkluderande arbetssättet ska användas i klassrummet.
Efter presentationen fick arbetslag på skolan jobba tillsammans med att svara på frågor för att synliggöra hur man arbetar med inkludering idag och hur man kan göra det bättre (På siten kan du kan se frågor från dagen). En av frågorna handlade om hur kan lärare dra nytta av kompetensen hos speciallärare och specialpedagoger i klassrummet för att förbättra arbetet med inkludering. Det är lätt hänt att man som lärare tänker på speciallärare och specialpedagoger som den grupp som får ta hand om eleverna som behöver stöd, men vi glömmer ofta att de kan även hjälpa pedagogen i klassrummet, för att se vilka möjliga anpassningar eller ändringar i planeringen läraren kan göra för sina elever. Arbetslagens arbete dokumenterades i Google dokument som all personal på skolan kunde ta del av.

Efter lunch fick lärarna lite mer information om hur man praktiskt kan jobba inkluderande i klassrummet. Speciallärare med inriktning på olika ämnen (matematik och svenska) pratade om vikten av ledarskap i klassrummet. Tydlig start och avslut på lektionen, struktur, gemensamt arbete med eleverna för att skapa förståelse innan de börjar jobba med uppgiften, gemensam läsning, vikten av feedback och mycket mer togs upp och diskuterades. IKT-pedagogen avslutade genomgången med tips på digitala verktyg man kan använda för att förstärka och underlätta arbete i klassrummet. Det är dock alltid viktigt att utgå från behovet och elevgruppen. I en klass fungerar det att använda padlet för att ge eleverna möjlighet att ställa frågor under lektionen. I en annan klass får man kanske använda papper och penna. Man måste ta medvetna beslut när man väljer verktyg och metod.

Dagen avslutades med arbete i ämneslagen. Uppgiften var då att gå igenom en lektionsplanering och se den över för att se hur inkluderande den är och hur kan man göra den mer inkluderande. Ämneslagen fick använda checklistor framtagna av speciallärare/specialpedagoger som hjälp vid detta och alla lektionsplaneringar delades med all personal på skolan. Jag tror att man ofta kan få nya ideér och tips till sin undervisning genom att titta på planeringar gjorda av lärare i andra ämnen än det egna.

KPT-dagen är slut, men arbetet med inkludering fortsätter. Det är nu viktigt att jobba vidare, genom samtal i arbetslag och ämneslag, genom lektionsbesök av rektorer och speciallärare/specialpedagoger, genom att medvetet tänka på att inkludering är viktigt för alla elever.

Vill du se planering för dagen och innehåll i de olika presentationerna kan du hitta det här.

Lämna ett svar

Inkludering

Av Lise-Lotte Elmqvist

Det är många intryck från föreläsningarna. Efter sju föreläsningar första dagen kände jag att det var svårt att välja och inte blev det lättare när jag fick mitt valda område “Inkludering”. Jag blev här dock mycket intresserad av professor Alan Dysons föreläsning och kommer att ta valda delar av den eftersom den handlar om skillnader på minoriteter i England och deras barn.

Man har gjort forskning på olika nationaliteter och inlärning och hur skillnader på hur elever kan nå högre utbildning. Jämförelsen är gjord med brittiska elever. De elever som klarar sig bäst i jämförelsen har kinesisk eller indisk bakgrund och de är klarar sig i snitt bättre än engelska elever. De elever som ligger långt under de engelska ungdomarna är ungdomar från Pakistan. Det man har sett här är att dessa elever har problem med beteendet. Fattigdomen gör att det blir svårare att nå högre utbildning och att detta gäller främst pojkar.

Hur ska man då göra för att fler ska nå högre mål, enligt Dyson? Han menar att skolan har ett större ansvar för hela systemet, Familj – Social service – Hälsoprogram – Byggprogram (inte bygga segregation), än att bara ge eleverna bra betyg och kunskap. Den måste komma in i samhället.

Lämna ett svar

BETT2016 – lärande handledning

Av Dominika Svensson

Åsa Sundelin berättar om sitt projekt i IFOUS

Andra dagen på BETT2016 fick jag vara med på tema “Inkludering”. Eftersom inkludering är ett område vi jobbar medvetet med i Kalmarsunds gymnasieförbund och jag personligen anser att det är ett intressant och väldigt viktig område, var valet av dagens tema en självklarhet för mig. Förutom att lyssna på tre intressanta presentationer av Alan Dyson, Ulrika Jonson och Åsa Sundelin, fick vi även testa en samtalsmetod “lärande handledning” för att diskutera olika utvecklingsbehov inom inkludering på våra skolor.

Samtalsmetoden bygger på väldigt bestämda former med en samtalsledare som inte medverkar i diskussionen utan ser till att samtalet följer ramverket. Alla i gruppen fick ta upp ett utvecklingsbehov, sedan valdes ett av dessa och genom att ställa frågor till deltagaren som tog upp behovet, får alla deltagare en bra bild av vad som behöver ändras. Sedan fick deltagarna ge råd för att jobba med utvecklingsbehovet. Jag fick agera som ledare för samtalet i min grupp och kan säga att det var riktigt frustrerande att inte kunna delta i samtalet, men samtidigt kunde jag se hur bra samtalet flöt tack vare ramverket och att jag som ledare såg till att ramverket följdes. Jag ser fram emot att testa metoden när jag träffar arbetslagen under vårterminen för att diskutera deras utveckling inom IKT-område.

1 svar