Etikettarkiv: IKT

Pop Up School!

Av Jörgen Florheden

Skapa en skola för en dag!

Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.

Digitalt berättande om flyktingsituationen

Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.

Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.

Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.

Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School

Maria Abrahamsson – Pop Up General

Lämna ett svar

Digitalisering som lyfter skolan

Digitalisering som lyfter skolan en bok av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell.
I inledningen ger författarna ett löfte till läsaren att det kommer inte att presenteras ett enda apptips i boken, och det löftet hålls. I stället inriktar de sig på att fokusera på lärares förhållningssätt kopplat till digitaliseringen. Boken har undertiteln Teori möter praktik och författarna representera var sitt perspektiv Håkan kommer in från forskarens håll och Helena från lärarepraktiken.

Boken inleds, inte helt överraskande, med att beskriva ett förändrat samhälle och går vidare med att beskriva IT i svensk skola ur ett historiskt perspektiv. Här kunde författarna kortat ner dessa delar till förmån för diskussioner som förs i slutet av boken. Två tydliga delar framträder i bokens inledning, dels en klar förankring till läroplanen i arbetet med digitaliseringen och dels en mycket bra definition kring vad digital kompetens är. Denna definition bör varje lärare och rektor och andra som jobbar med digitalisering inom skola stanna upp vid och reflektera kring:

”En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer både den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg och en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.” (s. 29)

Ett begrepp från forskningen som blir som en röd tråd genom boken är strechad kunskap, den expanderande funktionen när det gäller tid och rum som ligger inbyggd i de digitala verktygen med anknytning till elevernas kunskapsbildning. Den strechade kunskapen får i boken en praktisk omsättning genom att kopplas till fyra viktiga fundament i undervisningen, elevens motivation, målorientering, reflektion och socialt samspel. Dessa fyra teman tilldelas var sitt kapitel i boken där författarna beskriver hur digitala verktyg kan fungera förstärkande inom respektive område. Bra är att varje kapitel avslutas med frågor som gör det möjligt för läsaren/läraren att reflektera över sin egen undervisning kopplat till det lästa.

Boken avslutas med en diskussion kring frågan om IT i skolan innebär en förändrad yrkesroll. Det korta svarat på den frågan blir faktiskt nej. Det framhålls istället att viktiga delar i lärarrollen inte är direkt kopplade till digitaliseringen, att bygga förtroendefulla relationer med sina elever, att jobba målorienterat, att som pedagog alltid reflektera över sin undervisning o s v. IT kan däremot vara en enorm tillgång i lärarrollen: ”IT använt på rätt sätt ger dig däremot den fantastiska möjligheten att äntligen vara den där läraren du alltid velat vara.” (s. 169)

En bok väl värd att läsa för den som vill reflektera kring vilken roll digitaliseringen kan spela för svensk skola. En bok som förmedlar ett förhållningssätt när det gäller lärarrollen i ett vidare begrepp där den som är verksam i skolan kan se hur pedagogiska/didaktiska tankar kan förstärkas med användande av digitala verktyg.

16 mars 2016 kommer Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa för Kalmarsunds gymnasieförbund just under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”.

Om du vill ta del av Helenas och Håkans tankar om digitalisering i skolan i form av podcast kan du lyssna på Plugget 2.0:
Helena Kvarnsell
Håkan Fleischer

Lämna ett svar

Den reflekterande pedagogen och SYL

I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.

Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?

Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter

Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.

Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”

Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.

Lämna ett svar

Inkludering med digital förstärkning

En solig torsdag morgon klockan 08.10 samlades en grupp med lärare på Axel Weüdelskolan i Kalmar för att starta en KPT-dag med tema “Inkludering med digital förstärkning”. Först fick lärarna en introduktion om vad inkluderande arbetssätt betyder och varför man ska jobba inkluderande. Allt material som användes under dagen togs fram i ett samarbete mellan IKT-pedagogerna och speciallärare/specialpedagoger i Kalmarsunds gymnasieförbund. Efter introduktionen gick IKT-pedagogen igenom flera olika digitala verktyg som kan underlätta att jobba inkluderande. De digitala verktygen kan användas av lärare för att göra deras undervisning mer inkluderande, och av eleverna för att underlätta delaktigheten i undervisningen.

Efter genomgången fick lärare tid att titta igenom sin undervisning och försöka jobba fram metoder att använda för att göra sin undervisning mer inkluderande. De flesta passade på att jobba tillsammans med en eller två andra lärare, där man hade samma ämne eller elevgrupp. Under tiden grupperna jobbade gick IKT-pedagogen tillsammans med en skolledare runt i skolan och träffade alla grupperna. Lärare fick direkt hjälp om det behövdes och feedback på de arbete de gjort fram till dess. Sista timmen av dagen fick grupperna redovisa för andra hur de har tänkt och vilka verktyg/metoder de valt. Redovisningarna fick även de vara så inkluderande som möjligt (tydliga, strukturerade, delade i förväg, i digital form och möjliga att lyssna på). Alla redovisningar delades i en delad mapp i Google drive. Lärare fick således ännu mera tips till sin egen undervisning.

Detta blev en väldigt bra och lyckad KPT-dag mest på grund av att:

Lärarna fick alltl material i förväg (hemsidan delades två veckor innan) och visste vad vi kommer att jobba med.
Allt material framställdes med det inkluderande arbetssättet i åtanke, du kan t ex lyssna på allt material. Vi använde även några digitala verktyg under genomgången (t ex Padlet) för att ännu mer belysa användningsområden i klassrummet.
Lärarna fick tid att direkt efter genomgången jobba med sin egna undervisning och använda de visade verktygen.
Lärarna fick möjlighet att fråga om hjälp under tiden de jobbade.
Dagens innehåll är oberoende av i vilken skolform man jobbar i (Särvux, SFI, Komxux) eller vilka ämnen man undervisar i.
Skolledarna var med och medverkade vid planeringen av KPT och under dagen.

Om man skulle vara intresserad av att se vilket material som användes under dagen kan man se det här. Som IKT-pedagog hoppas jag få möjlighet att planera och genomföra flera dagar som denna.

Lämna ett svar

Arbeta formativt med digitala verktyg

Om du som lärare funderar på hur du i praktiken ska utveckla ett formativt arbetssätt i din undervisning, och därtill vill koppla digitala verktyg finns en fantastiska bra bok som du inte får missa. Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz är en bok som jag starkt kan rekommendera till lärare som vill utveckla sin undervisning med stöd av digitala verktyg. Rekommendationen gäller även skolledare och andra som är intresserade av hur digital teknik kan fungera som förstärkning i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Patricia tar sin utgångspunkt i forskning med ett speciellt fokus på Dylan Wiliam och att använda ett formativt arbetssätt.
Dylans fem nyckelstrategier om ett formativt arbete:
– Tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål
– Ta fram belägg för att synliggöra lärande
– Ge återkoppling som utvecklar lärandet
– Aktivera eleverna som resurser för varandra
– Aktivera eleverna till att ansvara för och äga sitt eget lärande
är den ryggrad som bygger upp boken.
Patricia använder ett kapitel vardera för att beskriva hur man som lärare kan arbeta formativt utifrån de fem nyckelstrategierna och förstärka detta arbete med olika digitala verktyg. Hon beskriver vidare dessa digitala verktyg på ett konkret sätt.

Bokens stora styrka är att den bottnar i forskning sedan för Patricia oss ut bland sina elever för att ge oss ett väldigt påtagligt klassrumsperspektiv. Hon visar på lyckade konkreta exempel på hur digitala verktyg kan stärka elevernas lärande, och hon tar samtidigt upp utmaningar som kan följa med användande av digitala verktyg i undervisningen.

Det pågår i dag en omfattande digitalisering inom svensk skola, och det är en diskussion om vad som händer i undervisning i samband med att vi i ökad utsträckning använder digital teknik. För mig är denna bok ett utmärkt svar på frågan hur digital teknik kan bidra till att förstärka elevernas lärande, vilket naturligtvis är centralt mål för skolans digitalisering. Boken ger samtidigt en ökad medvetenhet om vilken viktig roll en reflekterande och utvecklingsinriktad lärare har. Tekniken i sig ger oss inga pedagogiska lösningar, men i händerna på en duktigt pedagog kan den stärka en god pedagogik. Kombinationen formativt arbete och IKT kan bidra till en starkt ökad kvalitet i undervisningen och vi kanske inom en snar framtid inte skiljer dem åt. Jag lånar Patricias slutord i boken och delar hennes förhoppning:
Min förhoppning är att ett fromativt arbete i kombination med modern teknik ska vara en så pass naturlig del av undervisningen att vi inte ens ska behöva benämna det som något separat i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi att istället för ”formativ undervisnig” eller ”IT i undervisningen” enbart tala om ”god undervisning”

Rekommenderad läsning på iktpedagogerna.se
Digitala guldgruvor
Att följa lärande av Dylan Wiliam
BFL och Dylan Wiliam

Lämna ett svar

#afkRektor15 – Tema Likvärdighet

Skolsmedjan

Skrivet av Mariette Andersson, rektor Jenny Nyströmsskolan

Jag har för andra gången haft förmånen att få vara med på Skolsmedjans arrangemang. Denna gång var det AFKRektor, platsen var Malmö och temat var Likvärdighet. Precis som skolsmedjans representanter säger betyder inte likvärdighet lika utan likvärdighet är att vi i skolan ska ge alla chansen att utvecklas och nå sin fulla potential.

Vår första föreläsare var Per Kornhall. Han började med att visa oss de siffror som till exempel kommer ur Pisa-, Talis- och OECD-undersökningar och som alla visar en ganska dyster bild av det svenska skolväsendet, men övergick sedan till att prata om varför han faktiskt är hoppfull om att bilden ska vända. De framgångsfaktorer han ser är kollegialt lärande, uppföljning av elever och kollegial utveckling av undervisningen.

Helena Kvarnsell

En annan föredragshållare var Helena Kvarnsell som pratade om sitt sätt att jobba smart; att vara en bra lärare utan att jobba ihjäl sig. Hon berättade att hennes nycklar till att kunna arbeta på detta sätt är att skapa förtroendefulla relationer med sina elever, ha stenkoll på styrdokumenten och att hon ser till att eleverna vet vad de ska bedömas på. Apropå likvärdighet så sa hon “om man skapar det förtroendefulla klimatet i klassrummet kan man ha olika regler för olika elever” vilket jag tycker är en viktig del i likvärdighetsbegreppet.

En av grunddelarna i AFK:n som skolsmedjan arrangerar är Pecha Kucha. En Pecha Kucha är en muntlig presentation av ett ämne med 20 bilder som visas under 20 sekunder vardera.

Totalt lyssnade vi på sex presentationer. Jag tycker att jag fick lärdomar från samtliga men mina favoriter var rektor Elsemarie för hennes uppmaning till oss att fokusera på det som är viktigt och våga stå för det, UR-pedagogerna som påminde om allt bra material som de har gjort och mellanstadieläraren Micke Hermansson som pratade om sin GREJ OF THE DAY, något han gjort i många sammanhang den senaste tiden. En i grunden himla enkel ide som ger så mycket mervärde.

Vi hade också AFKtalk i grupper utifrån frågeställningar kring likvärdighet.

I min grupp diskuterade vi mycket kring hur vi som rektorer, därmed pedagogiska ledare, kan arbeta för att skapa likvärdighet på våra skolor. Det återkommande var att vi ska arbeta långsiktigt och ha en uthållighet i det vi gör. När vi gör saker kan vi misslyckas, gäller elever, lärare och rektorer och det är tillåtet bara vi drar lärdomar från det. Att vi vågar göra på olika sätt men alltid med fokus vad är bäst för eleven. Ta hjälp av forskningen, kollegor, andra skolor, gör omvärldsspaning så kan vi undvika en del misslyckande och fokusera på det som är framgångsfaktorer.

Precis som förra gånger återvänder jag hem med en hoppfullhet. Det händer mycket positivt i svenska skolor. Det finns många som arbetar stenhårt för att skolans resultat ska bli bättre och vi på Jenny Nyströmsskolan är med på tåget.

Lämna ett svar

Besök på Clevedon School.

Skrivet av Jenny Arnerup Christiansson.

Har upplevt ett mycket välplanerat skolbesök på Clevedon School utanför Bristol. En skola som, liksom vår, implementerat en användning av digitala verktyg med ett stort fokus på det pedagogiska. Verkar också finnas ett fokus ett kollegialt lärande med stort utbyte och ett öppet klimat mellan kollegor. Enligt Jim Smith, som jobbar på skolan, läggs också en hel del tid på att försöka säkra att skolans verksamhet vilar på en vetenskaplig grund och där en del av det kollegiala samtalet handlar om aktuell forskning. En hel del kulturella skillnader finns dock som tex den poängtävlan som finns mellan fyra ”Houses” där segrarna firas stort sista dagen på terminen. Eleverna tillhör olika ”Houses” och de tävlar som sagt för sitt ”house” genom olika prestationer, både akademiska men även under mer lättsamma förhållanden. (Vi såg dock inte till någon ”Sorting hat”). Möter lärare och elever som är uppenbart stolta över sin skola och där man även verkar jobba mycket med elevers motivation och på olika sätt försöker uppmuntra eleverna till inlärning. Även om skolan ligger långt fram vad gäller användandet av IKT så sker den mesta undervisningen dock enligt ett traditionellt schema med 50 minuterslektioner i de enskilda ämnena.

Hittade också ett par runda bord.

Lämna ett svar

LIKA – it-tempen på skolan

LIKA är ett verktyg framtaget av SKL för att stödja digitaliseringen i skolan. Syftet är att utifrån de stora frågorna om it i skolan bryta ner dem till konkreta åtgärder. LIKA siktar in sig på fyra områden i verksamheten, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Det är rektor som gör en självskattning som sedan sammanställs i en sammanfattning och utifrån den presenteras ett förslag på handlingsplan.

Självskattningen görs genom att rektor utifrån ett antal indikatorer anger i vilken grad dessa är uppfyllda (skalan som används är, uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad). Sammanställningen kan sorteras på olika sätt för att exempelvis utläsa nuläget inom de olika områdena, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Handlingsplanen innehåller förslag på åtgärder och aktiviteter som kan föra utvecklingen framåt.

Det finns vissa delar som man bör ta i beaktande när man använder LIKA. Eftersom det är rektor som gör skattningen är det avgörande vilken insyn och egen digital kompetens rektor har. En annan del som är viktig är hur de olika nivåerna (uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad) ska definieras. Vad menas egentligen med uppnådd?

I Kalmarsunds gymnasieförbund har nyligen samtliga skolledningar genomfört LIKA och de erfarenheter vi har än så länge är att det en bra grund för diskussioner och samtidigt pekar det ut områden som är väsentliga för digitaliseringen av skolan. Nu fortsätter arbetet med utgångspunkt i de olika handlingsplanerna som kommit fram.

Lämna ett svar

Mötesplats SFI och korta.nu/kalmarsfi

Från vänster: Jonas Knutsson, Anna-Karin Almsvik, Lena Samuelsson, Carolina Borelius, Cecilia Bondesson, Annika Lund-Persson

Just nu sitter vi på tåget hem från Mötesplats SFI i Malmö. Vi har varit där och visat upp den hemsida, korta.nu/kalmarsfi, som SFI Studieväg 1 gjort, det senaste året. Hemsidan har utvecklats med hjälp av projektpengar från Skolverket. Men vi börjar från början…

Vi startade arbetet hösten 2013. Sex SFI-lärare och en IKT-pedagog började diskutera hur vi kunde utveckla pedagogiken samt anpassa den till digitala verktyg. Lärarna hade under våren fått MacBook Airs och i klassrummet hade eleverna tillgång till Chromebooks.

Eleverna på Studieväg 1 är elever som har kort eller ingen skolbakgrund. Flera är analfabeter, det vill säga de kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. Därför ville vi basera övningarna på bild, ljud och film och genom det öka förståelsen och få snabbare måluppfyllelse. Snart började vi göra små korta filmsnuttar som kunde handla om allt från hälsningsfraser till hur man åker buss. Filmerna och övningarna baseras på elevernas direkta behov och/eller i sammanhang med övriga undervisningsmoment. Redan från början valde vi att ta bort efterbearbetning, intro-texter, logotyper och så vidare för att kunna få ett så lätt och enkelt arbetssätt som möjligt.

Vilket har medfört att vi idag spelar in i Quicktime, lägger upp resultatet på Youtube och därefter länkar materialet till Google sites, korta.nu/kalmarsfi. Ett system där pedagogerna snabbt och enkelt kan gå från idé – till att skapa materialet – till publicering. Filmerna håller därför inte rent tekniskt högsta klass men gör det de ska pedagogiskt och tar förhållandevis kort tid för lärarna att skapa. Detta har blivit en perfekt combo, där det uppstått pedagogiska vinster samtidigt som lärarnas lust att undervisa och elevernas lust att lära har blivit högre. Eleverna har fått tillgång till material för att kunna bedriva individuella studier både på lektionstid samt på fritiden. Flexibiliteten och möjligheten att individualisera har ökat. Då lärarna samlar även andra resurser från nätet på sidan så har de fått ett stort bibliotek av resurser vilket underlättar för både lärare och elever.

En annan fördel med detta arbetssätt är att lärarna blir de som skapar sitt material. Inga utomstående aktörer behövs vilket innebär att arbetet kan fortskrida även när pengarna från Skolverket tar slut. Det är vi glada för då vi definitivt kommer att fortsätta utveckla både sidan och undervisningsmaterialet som ligger där.

Och idag, 3/10, har vi alltså varit i Malmö och visat upp resultatet för ca 200 andra SFI-pedagoger och fått ett väldigt positivt gensvar. Frågorna från besökarna och de andra utställarna gällde allt från pedagogik – vilka verktyg vi använt – i vilken plattform vi verkat med mera. Många trodde att andra aktörer varit inblandade och blev positivt överaskade när det visade sig att det var pedagogerna själva som gjort allt.

Andra åsikter var att sidan är enkel och ren vilket gör den användarvänlig med tanke på sidans målgrupp. Det är bra att kursmålen finns på sidorna och att utbudet är stort.

Chromebooks, Google Apps for Education och Quicktime var andra saker som folk gärna pratade och undrade om.

Mötesplats SFI har verkligen varit en inspirerande dag för oss från Kalmarsunds Gymnasieförbund. Trevligt att träffa andra pedagoger och därigenom få en massa tips och ideér som vi nu bär med oss hem. Det var intressant att få höra hur Skolverket resonerar i vissa frågor, hur de delar ut bidragspengar och mycket annat.

korta.nu/kalmarsfi
Axel Weüdelskolan

Lämna ett svar

IKT-katalogen

Nu lanserar vi IKT-katalogen på iktpedagogerna.se. Vi har gjort en sammanställning av ett antal workshops som du som lärare/rektor kan beställa genom att höra av dig till någon av IKT-pedagogerna, antingen enskilt eller tillsammans med en grupp kollegor.
Syftet är att individualisera den digital kompetensutvecklingen. Det ska vara möjligt att tillägna sig kunskaper kring specifika digitala verktyg när det finns ett behov i undervisningen.
Alla workshops sätter de digitala verktygen i ett pedagogiskt sammanhang.

IKT-katalogen kommer att byggas ut efter hand baserat på önskemål och den utveckling som sker inom Kalmarsunds Gymnasieförbund.

Du hittar IKT-katalogen genom att klicka på menyn ovan.

Lämna ett svar

Att följa lärande

Till dig som är verksam lärare kan jag starkt rekommendera boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam. Boken är skriven utifrån en amerikansk kontext, men det är inga svårigheter att omsätta tankarna till svensk skola. Du får en mycket tydlig bild av varför formativ bedömning kan ha en stark påverkan på de resultat som eleverna uppnår. William har skrivit en bok som innehåller en del praktiska tips som du redan i morgon kan börja införa i din undervisningen. Samtidigt finns det frågeställningar i boken som man kan brottas med ett helt lärarliv i strävan att utveckla sin undervisning.
Vill du läsa ett längre referat av boken kan du göra det här.

Bland det första som Wiliam slår fast i boken är att lärarkvaliteten är det absolut viktigaste i ett utbildningssystem – ett utbildningssystem kan aldrig vara bättre en dess lärare. Den viktigaste utmaningen blir då att hela tiden utveckla kvaliteten på de lärare som arbetar i skolorna. Det är i detta sammanhang som Wiliam ser det formativa arbetssättet som en väg till professionell utveckling. Vad är du formativ bedömning?
“Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om bevis inte hade funnits”

I citatet ovan kan vi se de olika aktörernas roll i den formativa processen: Läraren får ett underlag för vidare planering av undervisningen, för eleven synliggörs det egna lärandet och kamrater används som ”medhjälpare” i den kommande undervisningen.

Dylan Wiliam skriver om fem nyckelstrategier i det formativa arbetet.

1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång.
2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer
3. Att ge feedback som för lärandet framåt
4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
5. Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande

I det längre referatet kan du läsa mer om vad de olika strategierna innebär och vilka praktiska tekniker som kopplas till dem.
Utifrån det som Wiliam skriver blir en mycket relevant fråga i vårt sammanhanget hur digitala verktyg kan underlätta, stärka och förbättra ett formativt arbetssätt. Att jobba formativt är en tydligt pedagogiskt val och det kan naturligtvis ske helt utan digitala verktyg, William berör inte detta alls.

Genom att ha tillgången till de digitala verktyg kan vi använda dem för att både effektivisera och höja kvaliteten på undervisningen. Några tankar kring hur digitala verktyg rent praktiskt kan användas i det formativa arbetet:

Genom exempelvis delade dokument i Google kan vi skapa en direkt återkoppling från läraren till eleven. Läraren kan följa elevens skrivprocess och ge kommentarer fri från tid och rum.
De delade dokumenten fungerar även på ett bra sätt för att koppla samman elever så att de kan ge feedback till kamrater.
Som lärare kan du även göra en skärminspelning där du muntligt/skriftligt kommenterar det eleven har skrivit, för att sedan göra inspelningen tillgänglig för eleven.
Att genomföra olika former av utvärderingar av sin undervisningen underlättas enormt av verktyg som Google formulär. Du kan som lärare snabbt skapa en enkät som du efter att eleverna svarat snabbt får en sammanställning av svaren. Det kan handla om hur eleverna har uppfattat/lärt sig ett visst område av din undervisning.
Blogg kan vara ett verktyg som fyller flera syften i den formativa processen. Det kan vara ett sätt för eleven att synliggöra det egna lärandet. Arbetar man under längre tid med en blogg blir det som en digital portfolio för eleven. Samtidigt är det ett bra sätt att använda eleverna som resurser för varandra genom att de kan ge feedback på kamraters arbeten.
YouTube fungerar inte bara som ett ställa där du kan ladda upp filmklipp, utan det finns även möjlighet att kommentera direkt i klippet. Elevs redovisning kan spelas in och lärare skriver kommentarer i filmen. Ett mer direkt sätt att ge eleverna återkoppling.
Vid muntliga presentationer kan eleverna göra inspelningar av gruppdiskussioner, dessa kan göras tillgängliga exempelvis på SoundCloud. Utifrån uppsatta lärandemål kan andra grupper ge feedback och eleverna får därmed möjligheten att utifrån den feeback som getts förbättra sitt arbete.

Listan på exempel där digitala verktyg kan spela en viktig roll kan göras bra mycket längre än så här. Om jag som lärare först har en pedagogisk tanke så kan svaret på hur jag kan använda digital teknik i undervisningen vara väldigt mångfacetterat.

Ovan syns bland annat ett antal exempel på hur återkoppling till eleverna kan ske. Om man läser Wiliam så är det naturligtvis kvaliteten som är det avgörande om feedbacken verkligen genererar ett tänkande hos eleven som leder till ökat lärande. Här har vi en av de verkligt stora utmaningarna i lärarjobbet. Hur ger jag en feedback kvalitativ feedback som gynnar elevens lärande?

Läs boken och fundera tillsammans med andra över hur vi ska kunna bygga en undervisning som tar sin utgångspunkt i ett formativt förhållningssätt.

1 svar

Veckans tips – Slideshare

Slideshare är en gratis tjänst på nätet där man på enkelt sätt kan dela sina bildspel, filmer, pdf-filer. Det sparade bildspelet kan man sedan enkelt bädda in på sin hemsida eller blogg. Det är ett enkelt sätt att dela sina lektioner med eleverna, eller sina tankar med hela världen. Man kan även ta del av andras bildspel. Här nedan kan man se hur det kan se ut på en blogg om man använder slideshare. Slideshare hittar man på www.slideshare.net

Lämna ett svar

Bett, London och möten

Skrivet av Jonas Knutsson

Så nu har jag landat, både fysiskt och psykiskt, efter mitt andra år på Bett-mässan. Har haft några otroliga dagar fyllda med inspiration och lärdom. Men precis som förra året är det inte själva mässan som är det bästa då den, enligt mig, har fel infallsvinkel då de pedagogiska tankarna nästan försvinner bland de tekniska innovationerna. Och detta sagt av mig som jobbar som IKT-pedagog.

Nej, det bästa med att åka till Bett är allt runtomkring. Vi reste med LIN-Education som hade skapat ett antal valbara spår. Jag gick på “På riktigt” och “Digital litteracitet” och fick två spännande och väldigt givande dagar. Men det har andra skrivit så mycket om redan på den här bloggen att jag därför väljer att fokusera på något helt annat. Något som jag anser vara en av de största vinsterna med att spendera fyra galna dagar i London. Mötet!

Under tisdagen och onsdagens övningar jobbade jag i två olika grupper bestående av lärare och rektorer från olika städer i Sverige. Människor jag annars aldrig hade mött och vars tankar och erfarenheter jag aldrig hade fått ta del av. Jag kan nästan punktmarkera tidpunkter och miljöer där dessa samarbeten gav mig nya idéer och infallsvinklar.

För att inte tala om alla de inofficiella möten över ännu en kopp te och kaka där meningsutbytet är i klass med vilken dyr föreläsare, eller konsult, som helst. Ofta är det när garden släpps och rasten tar sin början som de mest intressanta diskussionerna sker. Dessa möten är en guldgruva av lättköpt erfarenhet och visdom. 31 ikt-pedagoger, rektorer och lärare var det som åkte till Bett från Kalmarsunds Gymnasieförbund, och summerar man antalet kontakter som tagits och samtal som förts, både inom gruppen och utåt, under dessa fyra dagar så blir det en kompetensutveckling som är enorm.

Skolverket belyser det kollegiala i sin publikation “Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.” Samtidigt går de pedagogiska diskussionerna varma i sociala medier där till exempel Skollyftet bedrivs helt digitalt av lärare för lärare. Jag har en känsla av att pedagoger aldrig har delat med sig och diskuterat sitt yrke så mycket som just nu. Tesen om det utvidgade kollegiet sprids och kan vara allt från ett fysiskt möte i London till en twittertråd. En utveckling som jag trycker gilla på. Att lyssna och ta in vad kollegor anser kan aldrig bli något negativt. Tvärtom. Man har allt att vinna. Hur man sen väljer att göra detta är en helt annan sak.

Därför var det synd att de runt 500 besökare som Lin hade hand om delades upp på två olika hotell. Den smältdegel av pedagogisk personal och diskussioner som förra året uppstod på hotellet, då samtliga bodde under samma tak, skedde aldrig i år. Vilket är synd och ett minustecken och en lärdom att ta med till nästa år.

Jag åker mer än gärna till BETT även nästa år. Men främst åker jag för de utmärkta spår, workshops och föreläsningar som finns… och alla dessa möten som fortfarande finns kvar att göra. Mässan är i stort sett sekundär.

PS: Bjud en kollega som du aldrig pratat med på en kopp kaffe och byt lite erfarenheter. Det gör gott.

Lämna ett svar

Nu kör vi BETT 2014

Startskottet för BETT 2014 har gått. Delegationen från Kalmarsunds Gymnasieförbund har landat in i London. Det är sammanlagt 30 lärare, rektorer, bibliotekarie och IKT-pedagoger som deltar på denna kompetensutveckling.Samtliga har mycket höga förväntningar på det som vi kommer att uppleva här. Det är andra året som gymnasieförbundet genomför denna satsning.

Karl Alfredsson

Karl Alfredsson från LIN Education välkomnade alla deltagare och delade med sig av tankar kring upplägget av de kommande dagarna och gav en del tips kring hur man får ut det mesta möjliga av dessa dagar.

Alla deltagare har fått till uppgift att dela med sig av de erfarenheter som vi samlar på oss under BETT 2014 och du har möjlighet att följa alla gästbloggare här på iktpedagogerna.se. Upplägget bygger på att man väljer olika spår och vi kan konstatera att vi har en god spridning inom förbundet när det gäller spårval. Det innebär att vi kommer att få en god bredd på kommande inlägg.

Lämna ett svar

Uppstart Kollegieblocket

Tillsammans med lärare inom Kalmarsunds Gymnasieförbund gör vi en uppstart av 2014 med Kollegieblocket.

Skärmavbild 2014-01-08 kl. 09.50.33

Kollegieblocket ska blir en gemensam digital yta för delning av pedagogiskt material och tankar. Vårt mål är att man som lärare ska kunna hitta idéer och inspiration till sin undervisning här. Webbplatsen bygger på två av våra viktiga begrepp, kollegialt lärande och delarkultur. Den digitala tekniken ger oss möjligheter att göra undervisningen mer transparent och mer tillgänglig kollegor emellan. Vi är fast övertygade om att ett utbyte lärare emellan leder till en ökad kvalitet av undervisningen och i förlängningen kommer våra elever till del.

Att som lärare delge sina erfarenheter utifrån den egna undervisningen gör att det sätts igång ett antal processer. Första steget är att man själv börjar reflektera över sin undervisning. Detta är ett sätt att formulera den egna beprövade erfarenheten. Att sedan delge andra lärare sina erfarenheter kan i bästa fall leda till utbyte av tankar och idéer som leder till utveckling av undervisningsmetoder.

Vår stora utmaning nu är att se till att Kollegieblocket blir en plats som utvecklas och att lärare känner att det är en betydelsefull resurs.

Lämna ett svar