Etikettarkiv: IKT

Digitala verktyg stärker undervisningen

På några av våra skolor har vi efterlyst goda exempel från våra lärare. Exemplen ska visa på hur lärare upplever att de digitala verktygen kan fungera som förstärkande för undervisningen och elevernas lärande. Det intressanta är att studera den bild som framträder när lärare med olika undervisningsuppdrag och olika undervisningsgrupper delar med sig på det här sättet. Här tänker jag presentera några generella iakttagelser som går att göra utifrån lärarnas exempel.

Tydlighet – struktur – tillgänglighet
Digitala verktyg skarpar möjligheter att bygga upp tydliga strukturer och att i viss mån frigöra undervisning från tid och rum genom att undervisningen i olika former finns tillgänglig för eleverna. Flera lärare tar fram Google Classroom som ett sätt att för eleverna skapa en tydlighet och ett överskådligt pedagogiskt arbetsflöde. Tillgängligheten visar sig även genom att lärare spelar in olika typer av genomgång/instruktioner och gör dessa åtkomliga på digitala ytor, exempelvis genom Google Site. Lärare framhåller även att tydlighet och tillgänglighet är kopplad till en punkt som kommer nedan, elevernas motivation. När målen är tydliga för eleverna ökar även deras motivation.

Feedback
Flera lärare tar feedback som gott exempel på hur digitala verktyg fungerar förstärkande i undervisningen. Att kunna ge direkta kommentarer i ett Google-dokument är idag självklart för oss alla, men det har haft en stor betydelse för arbetet med feedback till eleverna. Det pekas även på andra system för feedback, ett sådant är kunskapsmatrisen.se inom matematiken. När det gäller feedback är det en del lärare som även lyfter fram möjligheten att i digitala miljöer arbeta med kamratrespons. Bland annat görs detta genom att använda bloggar.

Synliggörande av elevernas lärande
Genom möjligheten att exempelvis spela in elevers redovisningar får både lärare och elever tillgång till film som tydligt visar på elevernas lärande. Att eleverna skapar egna hemsidor gör att de kan följa sin egen progression i sitt lärande över tid. Lärande kan med hjälp av digitala verktyg dokumenteras på olika sätt, text, bild, ljud och film. Lärare som anger detta som goda exempel upplever tekniken som tillgänglig och lätt att använda.

Kreativitet
Kreativitet är ett svårfångat begrepp, men om vi definierar det som nytänkande och att hitta nya sätt att producera exempelvis kunskap finns det inslag att hitta inom detta område när lärare lyfter fram goda exempel. Några exempel visar på att det med hjälp av digitala verktyg går att hitta vägar för elevernas lärande som tidigare inte varit möjliga.

Motivation – variation
Genom möjligheten att variera undervisningen med hjälp av digitala verktyg ger lärare uttryck för att elevernas motivation ökar. Det finns inte sällan en ”tröskel” att komma över när det gäller att eleverna kan se de nya möjligheterna, men när det väl gör det kan lärare tydligt se att motivationen i lärandet ökar. Det finns även lärare som lagt upp ”digitala paket” som jobbar med elevernas motivation och mindset där de digitala verktygen spelar en avgörande roll.

På ett förhållandevis enkelt sätt har vi skapat en sorts nulägesbeskrivning när det gäller hur våra lärare ser på digitala verktygs förstärkande roll i undervisningen. Genom att lärare har delat med sig av konkreta exempel och motiveringar var de valt just dessa exempel framträder även kopplingen till lärarens pedagogiska och didaktiska tankar. Att med jämna mellan få en belysning av hur digitala verktyg används i undervisningen är en viktigt del i vårt arbete och detta var ett sätt  som gav oss en del tankar och funderingar att ta med i vidare arbete.

Lämna ett svar

Digitala Coacher möter Digitala Coacher

Skärmavbild 2017-04-24 kl. 15.10.05I april 2016 hade våra Digitala Coacher en Hangout med intresserade Digitala Coacher i Karlskrona. Nu, nästan på dagen ett år efter denna digitala uppstart, var det dags att träffas på plats i Karlskrona.

Krösatåget rullade in på centralen i Karlskrona och på plats fanns en delegation av DC från Karlskronas gymnasieskolor. En kort promenad tog oss till af Chapmangymnasiet där vi installerade oss i en härligt rymlig sal. Första programpunkten var att Digitala Coacher delade med sig av olika erfarenheter. Sofia från Karlskrona berättade för oss hur hon tillsammans med klasskamrater jobbat med att göra podcast i undervisningen genom att använda Creaza. Filip och Wasin visade hur de har jobbat med speldesign och vi hade en intressant diskussion om programmering i skolan. Molly och Oliver berättade om DC 3.0 som går att läsa mer om här på bloggen. Alla eleverna som var närvarande kunde definitivt tänka sig att pröva denna variant att bidra med feedback till lärare för utveckling av undervisningen. Moa (Kalmar) berättade om sina erfarenheter av att ha varit med att dela ut datorer till årskurs ett och att hålla i en uppstartsutbildning. Något som DC i Karlskrona siktar på att göra till hösten.

Dagens stora uppgift för DC var att i blandade grupper skapa filmer som skulle innehålla tips till lärare hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen. Med liv och lust kastade sig ungdomarna över denna uppgift och efter lunch kunde vi njuta av en filmfestival i miniatyr där de presenterade sina resultat.

DSC_0796

Det fanns i elevernas filmer mängder av frågor att fånga upp som vi säkert hade kunnat ägna ytterligare en dag åt att diskutera. Vi pratade om att som lärare våga pröva, att kunna frigöra undervisning från tid och rum, och kunna erbjuda olika sätt för inlärning och redovisning, att kunna använda digitala verktyg kompensatoriskt och som sagt vi hade kunnat fortsätta länga med detta. Nedan kan du se ett smakprov på en film med tips från Digital Coacher.

Avslutningsvis svarade vi samstämmigt ja på sista frågan i utvärderingen ”Ska vi göra om det här igen?”. Så väl mött i Kalmar under nästa termin, något som vi redan ser fram emot.

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Digitala Coacher 3.0 – så kan det också gå

Vi har tidigare här på bloggen skrivet om Digitala Coacher 3.0. En koncept där lärare har möjlighet att få besök på lektion från elev som inte är elev som läraren undervisar. Syftet är att kunna få ytterligare ett tillfälle att inhämta feedback för lärare och därmed ytterligare utveckla sin undervisning.

Vi har provat Digitala Coacher vid ett par tillfällen och ibland så går det inte som man tänkt sig. När lärare Marie och Digital Coach Molly träffades så blir det inte feedbacken som blev det centrala. Istället kan vi se att det här är på gång att växa fram ett tvåläraresystem i miniatyr. En samverkan mellan en lärare och en som bär tankar om att bli lärare. Ja så kan det också gå.

Lyssna på Marie och Molly här nedan

 

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning – uppföljning

15 mars var en halvdag avsatt inom förbundet för att följa upp kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning som vi tidigare skrivit om här på bloggen. Vid detta andra tillfälle satte vi fokus på att jobba med kollegial feedback.

Inledningsvis fick alla lärare en stund för egen reflektion och formulera sina tankar kring det område i sin undervisning som de valt att speciellt utveckla. Därefter skedde redovisningar i mindre grupper och det gavs tillfälle till att ge och få feedback på sina tankar. Gruppen presenterade sedan sina upplevelser att jobba med kollegialt lärande i form av kortare filmer. Som avslutning formulerade varje lärare sitt nästa steg. Om du vill ha mer utförlig information av upplägget hittar du det här.

UMDF 15:3 1

Rektorerna inom förbundet arbetade vidare med Formativt ledarskap under ledning av Anders Holmgren. Även här var feedbacken en viktigt del när rektorer redovisade sina verksamhetsbesök som gjorts hos varandra. De har besökt lektioner, samtalat med elever och deltagit på andra skolledningars möten.

10 maj är sista tillfället både för lärares och rektorers kompetensutveckling om Undervisning med digital förstärkning och Formativt ledarskap.

Lämna ett svar

Nationell IT-strategi

Vi väntar och vi väntar. Första beskedet var att beslut om den nationella IT-strategin skulle tas hösten 2016 och ni befinner vi oss i vårens begynnelse 2017. Vi får hoppas att utbildningsministern och hans kompisar snart kommer till skott med att fatta beslut. Igår (1 mars) höll Skolverket ett webbinarium där arbetet med och tankarna bakom den nationella IT-strategin presenterades.

I förslaget till den nationella IT-strategi som Skolverket har tagit fram kan vi läsa:

”Skolverket gör bedömningen att den samlade effekten av förslagen kommer att
innebära att förskole- och skolenheter, med förskoleklasser och fritidshem, kommer att vara väl rustade att fortsatt utveckla användandet av digitaliseringens alla
möjligheter för att uppnå en tidsenlig undervisning med goda resultat. Samtidigt
innebär förslagen en avsevärt höjd ambitionsnivå framförallt när det gäller att skapa
likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever oavsett var i landet de bor.” (s. 54)

Vidare skriver Skolverket att man bedömer att det är speciella grupper som kommer att gynnas av de förslag som läggs fram, elever med annat modersmål än svenska, elever som behöver särskilt stöd och att skillnad som bygger på socioekonomisk bakgrund och kön utjämnas.

DSC_9764

Foto: Hans Olofsson

Vad är det då som kommer att krävas av verksamheter för att Skolverkets förslag ska få genomslag?
Jag kan se tre områden som är viktiga att reflektera kring, infrastruktur, det strategiska ledarskapet och kompetensutveckling.

Infrastruktur
Den digitala infrastrukturen ser idag mycket olika ut i Sveriges skolor. På många håll är den väl utbyggd genom att lärare har god tillgång till digitala verktyg och ett väl fungerande trådlöst nätverk. Tyvärr är det fortfarande alltför vanligt att undervisning bedrivs i undermåliga digitala miljöer. Den nationella IT-strategien sätter nu press på huvudmän att se till att infrastrukturen och tillgången till moderna digitala verktyg blir ett prioriterat område. De huvudmän som har släpat efter i denna satsning måste nu ta sitt ansvar och se till att skapa goda förutsättningar för digitalt arbete på sina skolor. Att komma igång sent med detta arbete kan ha både sina fördelar och nackdelar. Bland fördelarna finns att det är många huvudmän som kan dela med sig av erfarenheter både kring det som har fungerat och det som inte fungerat så väl. Här gör även Skolverket en lovvärd insats genom att tala om sitt ansvar att bygga upp nätverk mellan olika huvudmän för att sprida erfarenheter kring digitaliseringen av skolan. Bland nackdelarna kan finnas den ekonomiska delen. För de som kommit igång sent med digitalt utvecklingsarbete kan det med press från Skolverket kännas frestande att gå på ”billiga” lösningar. Kostnader för den digitala satsningen blir då låg till att börja med, men om det är låg kvalitet på den digital hårdvaran som väljs är risken stor att det blir en hög kostnad på sikt. Den allra högsta kostnaden kan vara att en sådan satsning helt tappar förtroende hos de som ska använda verktygen, lärare och elever. Alltså kommer det att krävas en hög beställa kompetens för att rätt kunna bedöma vilka utbyggnader av infrastruktur som behöver göras samt vilken hårdvara som passar den egna verksamheten bäst.

Strategiskt ledarskap
Att skolledningen har en enormt viktigt roll i skolans digitalisering kan inte nog framhållas. Skolledningar behöver en god förståelse för att kunna leda arbetet med digital utveckling. Till viss del måste denna förståelse även inbegripa de frågor som rör infrastruktur som ovan beskrivits. De flesta skolledare i våra skolor har någon form av pedagogisk bakgrund, oftast har de själva varit lärare. Det innebär att de har en pedagogisk plattform för sitt ledarskap i förhållande till lärare. Dock är det inte alls säkert att de har samma förståelse kring frågor som är kopplade till den digitala arenan. Viktigt är att rektorer i sitt strategiska arbete ser att digitaliseringen egentligen bara är en dimension av det ”vanliga” skolutvecklingsarbetet. Frågor som rör digitaliseringen ska inte vara något som är frikopplat från det övriga arbetet som görs för att stärka kvaliteten på undervisningen. Däremot är det viktigt att rektorer har en tydlig bild över hur undervisningen på den egna skolan ser ut ur ett digitaliseringsperspektiv, att man skaffar sig en bra bild över nuläget. Här kan verktyg som SKL:s LIKA vara ett bra sätt att skapa denna bild, eller tydliggöra för rektorer vad de behöver söka mer kunskap om. Skolledare behöver vidare kunna formulera en framtidsbild över hur man vill att den digitala kompetensen hos lärare och elever ska se ut. Utifrån nuläge och framtid skapas sedan en handlingsplan för det digitala utvecklingsarbetet som har tydlig koppling till de pedagogiska mål som är prioriterade i verksamheten.

Kompetensutveckling
På många håll, och inte minst i den nationella IT-strategin, talas om behovet av kompetensutveckling för lärare. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det otroligt viktigt att lärare generellt har en god digital kompetens. Vilken lärare elever har ska inte vara avgörande för möjligheterna för eleverna att skaffa sig en egen hög digitala kompetens. Som det ser ut idag är det många lärare som har anammat ett digitalt arbetssätt i sin undervisning och undersöker de nya möjligheter som finns för att främja elevers lärande. Andra lärare ställer sig mer tveksamma eller bedömer att de inte har tillräcklig egen kompetens för att fullt ut utnyttja de digitala möjligheter som finns. ”Kompetensutvecklingsinsatser när dock inte alltid dem med störst behöv, och är ojämnt fördelad över landet” konstateras i den nationella IT-strategin (s. 26). Då kommer det bland annat för IKT-pedagoger och skolledning innebära att identifiera de behov som finns hos olika lärare och sedan skapa aktiviteter utifrån det. Varje skola behöver vidare se över hur stödstrukturer för lärare ska se ut, det kan vara vissa lärare som har specifika uppdrag kring IKT eller så finns IKT-pedagoger. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har vi goda erfarenheter av att IKT-pedagoger är en viktig stödjande struktur för digitaliseringen. I vårt arbete utgår vi från fyra nyckelbegrepp som är ledande för kompetensutvecklingsinsatser. Anpassat, det finns en stor spännvidd bland lärare när det gäller digital kompetens därför krävs en anpassning av insatser. Hållbart, det ska finnas en uthållighet i insatser som görs. Kollegialt, detta med övertygelsen att lärande bäst sker tillsammans med andra. Undervisningsnära, insatser ska ha direkt koppling till lärares undervisning och elevers lärande. Oavsett vilken modell en skola väljer när det gäller stödstrukturer för lärares digitala kompetens är det ett viktigt strategiskt beslut som huvudman måste ta.

Förslaget till nationell IT-strategi innehåller många relevanta delar som kommer att ha betydelse för digitaliseringen av svensk skola. Det finns även delar som är klart problematiska med det förslag som presenteras. Den första delen är att alla insatser som det talas om kring exempelvis kompetensutveckling av personal kommer att ligga på frivillig basis. Hur kommer detta att falla ut ur ett likvärdighetsperspektiv? Risken är att vi kommer att se en fortsatt utveckling där det uppstår stora skillnader mellan huvudmän, skolor och klasser när det gäller förutsättningar att bygga en adekvat digital kompetens hos eleverna. Den andra delen som jag ser är att det är mycket av ett ”grundläggande” arbete som presenteras. Det finns inga tydliga visioner kopplade till strategin som har bäring mot en vision för hur vi vill att digitaliseringen ska forma vårt samhälle framöver. Det är knappast någon slump att tio minuter innan Skolverkets webbinarium börjar publiceras i Dagens samhälle artikeln ”Sverige behöver en digital framtidsvision”. I artikeln efterfrågar skribenterna en vision från regering och riksdag som bland annat kan vara vägledande för beslut inom skolan.

Att komma till ett beslut om en nationell IT-strategi är ett första viktigt steg. Skolverket gör ett gott jobb i att ta fram material bland annat inom Lärportalen. Det behövs en tydligare vision kring digitaliseringen från nationellt håll. Jo så långt är det ju ganska klart, den stora utmaningen som vi står inför är att helt enkelt få verkstad av det som behöver göras för att skapa en skola som är relevant och tidsenligt där digitala verktyg har en viktig roll att spela.

Lämna ett svar

När är man färdig med digitaliseringen?

När är man klar med IKT- (digitalisering) utvecklingen i sin skola/kommun? Denna fråga ställdes för ett tag sedan av den eminenta kollegan Emil Jansson på Facebook i en grupp för IKT-pedagoger. Att kunna blir klar med digitaliseringen är enligt någon i de följande kommentarerna en lika konstig fråga som att man skulle kunna säga att man är klar med undervisning. Andra kommentarer handlade om att det kommer hela tiden ny teknik att förhålla sig till så därför kan man inte bli färdig med digitaliseringen.

isolate-1209275_1920 (1)

Bild: Pixabay Unsplash CC0 Public Domain

Om vi ändå stannar till kring relevansen i frågan och ser om det kan finnas anledning att säga att man i någon fas kan anse att man faktiskt är färdig med digitaliseringen i en skola/kommun. Låt oss anta att en skola har lyckats bygga upp en väl fungerande infrastruktur, när det gäller tillgång till internet råder hög stabilitet och det finns hållbar hårdvara till lärare och elever. Nätet funkar alltid och datorerna går som klockor. Utöver detta har det hänt mängder av positiva saker i undervisningssituationen. Både lärare och elever jobbar kreativt med olika digitala verktyg. Det flippas klassrum och byggs hemsidor. Elever och lärare bloggar och vänder sig ut i världen med sina arbeten. Feedbacken till elever har dramatiskt ökat eftersom det går att göra så mycket mer effektivt genom digitala verktyg. Lärare och elever jobbar med ett källkritiskt perspektiv och analyserar informationshantering i digitala miljöer. Elever som har behov av kompensatoriska verktyg har en smidig tillgång till dessa i alla sina lärsituationer. Lärare delar med sig och jobbar kollaborativt med hjälp av ny digital teknik. Ja vi kan fortsätta ett tag till och beskriva allt positivt som har hänt på denna exempelskola och säker känner många igen sig i denna beskrivning av var skolan idag befinner sig digitalt. Kan vi då inte luta oss lite tillbaka och säga att vi är färdiga med digitaliseringen, nu är det bara att jobba på?

Det går att se denna fråga ur många olika synvinklar, men jag vill här anlägga två perspektiv för att problematisera lite kring beskrivningen ovan, bredden och visionen.

När vi tittar på var våra verksamheter befinner sig när det gäller hur väl digitaliseringen fungerar i undervisningen är det lätt att vi anlägger ett ”topp-perspektiv”. Det vill säga att det som vi ser som bevis är det som händer i undervisningen hos ett antal lärare. Så om vi istället för att titta horisontellt på ett övre skikt istället analyserar vår verksamhet i lodrätt perspektiv och tar hänsyn till den variation som då förmodligen kommer att framträda skapas en annan bild. En utmaning är alltså att skapa en hög lägsta nivå för alla lärare som jobbar på våra skolor, inte bara en topp utan en stor bredd. Att med fokus på digitaliseringen ha ett synsätt där alla lärare kan bli bättre, oavsett hur bra de är idag, gör det omöjligt att säga att man någon gång är färdig med digitaliseringen. Framför allt ser jag det som en jämlikhetsfråga ur ett elevperspektiv. Den digitala kompetens som du har möjligheten att bygga som elev får inte avgöras av vilken eller vilka lärare du möte i undervisningen. I detta ligger ett ansvar för ledning och även exempelvis IKT-pedagoger att ständigt jobba med lärares digitala kompetens för att säkerställa att våra elever ska kunna bygga sin digitala kompetens tillsammans med kompetenta lärare.

Att säga att man som skola är färdig med digitaliseringen kan även vara ett uttryck för att man helt enkelt saknar en bild av vad som är nästa steg. Om vi tittar tillbaka på beskrivningen av skolan ovan kan det finnas en upplevelse att det inte går att göra så mycket mer utan att tillse att alla lärare har relevant digital kompetens. I så fall finns det en brist på visioner när det gäller digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Då gäller det att höja blicken och ägna sig åt en omvärldsspaning för att kunna bygga en vision om hur god undervisning med digital förstärkning kan se ut i ett framtidsperspektiv. Hur kan vi utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger oss genom exempelvis en frihet i tid och rum? Att efter en analys av vilka digitala möjligheter som finns gäller det att belysa den egna verksamheten ur olika infallsvinklar. Hur organiserar vi egentligen utbildningen och hur skulle digitala möjligheter kunna bidra till förstärkning? Hur kan digitala verktyg bidra till att stärka elevernas lärprocesser? Hur kan lärares lärande se ut i digitala miljöer? Flera frågor finns att ställa för att kunna skapa en vision av undervisning där digitala verktyg är en naturlig del. Här bör till exempel även den kommande nationella IT-strategin spela en viktig roll. Det gäller sedan att kunna välja ut vissa delar och omsätta det i praktiskt handling, att konkretisera ett nästa steg.

Så nej, vi kan aldrig säga att vi som skola/kommun blir färdiga med digitaliseringen. I detta ligger den härliga utmaningen för oss alla som verkar i den svenska skolan idag.

Lämna ett svar

Framtidens lärande och Guldtrappan

11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.

Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.

dsc_0242_1

”Digitalisering – Från rektor till elev”

En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.

dsc_0403_1

Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal

dsc_0331_1

Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson

Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.

Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.

Lämna ett svar

Guldtrappan till Kalmarsunds gymnasieförbund

Skärmavbild 2016-06-22 kl. 13.26.002012 gick Kalmarsunds gymnasieförbund in i en rejäl satsning kring Digital kompetens. Sedan dess är det många inom förbundet som på olika sätt bidragit till en mycket gynnsam utveckling gällande pedagogisk utveckling med koppling till digitala verktyg. Det är nu glädjande att konstatera att det arbete som gjorts så här långt har fått ett välförtjänt erkännande. Idag meddelade stiftelsen Datorn i utbildningen att Kalmarsunds gymnasieförbund är en av de huvudmän som tilldelas kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016. Motiveringen lyder:

Kalmarsunds gymnasieförbund får kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016
För ett genomtänkt digitalt skolutvecklingsarbete, långsiktigt drivet hela vägen från ledningsnivån till de digitala elevcoacherna, med fäste i en blocköverskridande vision i styrelsen och förankrat i omvärldsorientering. Med infrastruktur, lärresurser och en innovativ modell med IKT-pedagoger, pedagogforum, utvecklingsmiljö och högskolesamarbete genomfört med beställarkompetens.

Hela pressmeddelandet kan du läsa här.

Ett stort tack till alla som bidragit till att förbundet har fått denna utmärkelse!

Lämna ett svar

Öka elevaktiviteteten med digitala verktyg?

Hur kan man öka elevaktiviteten i en elevgrupp? Detta funderade en lärare kring och så började läraren samarbeta med en IKT-pedagog för att se om de digitala verktygen kunde vara till hjälp.

Vi (läraren och jag, IKT-pedagogen) valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde ”Handbok i formativ bedömning” som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten; strategi 2,  att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande och kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, användes t.ex. Kahoot för att repetera begrepp. Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning med digitalt verktyg som lockade fram belägg för lärande och samtidigt som det skapade elevaktivitet.

För att skapa diskussion användes två digitala verktyg. Först fick eleverna svara enskilt på en fråga (med hjälp av Kahoot). Detta gav eleverna tid att tänka kring hur de ville svara. Utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes sedan någon elev ut, som fick svara muntligt på frågan. Att se till att alla elever först svarade på den ställda frågan passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att muntligt svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad gällande elevaktiviteten och det skapades en lektion som blev intressant och lärorik och som förhoppningsvis i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Skärmavbild 2016-05-24 kl. 11.23.23

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått när vi tillsammans arbetat vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.

Skärmavbild 2016-03-11 kl. 09.46.35Här kan du läsa mer om våra tankar och vad vi gjort.

 

Lämna ett svar

SETT2016 – Lärmiljöer

SETT2016 hade tre temaområden – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Lärmiljöer och Inkludering. Inom alla tema fanns det flera olika talare, men det var ett pass om lärmiljöer som gav mig mest att ta med och mest att tänka på. Passets namn ”Klassrummet var gammalt och ruttet, så jag gjorde om det!” gjorde mig väldigt nyfiken på innehållet. Vi fick höra om några olika projekt där klassrum möblerades på annat sätt, utan traditionella bänkar eller kateder. Olika fördelar och möjligheter togs upp. Olika möbler och olika sätt att tänka på sitt klassrum.

Skärmavbild 2016-05-09 kl. 14.23.38Men den tanke jag tog med mig var “är vi redo som lärare och elever att hantera en annorlunda klassrumsmiljö”?. En av lärarna berättade om hur hon tappade sin läraridentitet i och med att klassrummet ändrade utseende. Möjligheter för eleverna att sitta på olika platser, där läraren inte finns centralt i rummet, ställer andra krav på relationsskapande med eleverna. Hur kan jag få elevernas uppmärksamhet när de sitter i en sackosäck med ryggen mot mig? Att möblera om i ett klassrum ger inte bara möjligheter för annorlunda undervisning, det ställer även krav på både läraren och eleverna att hantera den nya miljön. Jag som lärare måste ha en pedagogisk tanke om hur jag vill jobba i mitt klassrum innan jag börjar tänka på att möblera om.

Grundligt förarbete är viktig vid alla förändringar, även när vi tänker att möblera om i skolan. Hur vill jag jobba? Hur vill mina elever jobba – vi får inte glömma bort att ha med eleverna innan vi börjar ändra lärmiljö, men det är vår pedagogiska tanke som ska styra. Det är väldigt jobbigt för en lärare att jobba i ett klassrum där lärmiljön inte stämmer överens med pedagogiken. Lärmiljöerna måste förändras för att vara bättre anpassade till dagens undervisning med digitala verktyg och formativt arbetssätt, men innan den förändringen kan ske måste vi noga planera och alltid utgå från pedagogiken.

Lämna ett svar

SETT 2016 – Självskattning ja, men sen då?

26400507250_2f16d396d6_o
Under SETT:s andra dag presenterar Charlotte Dingertz och Claes Johannesson Stockholmsstads arbete med självskattningsverktyg som de har använt för att driva digitaliseringen i sin verksamhet.

Ja vad är det då som följer efter att lärare har gjort en självskattning av sin digitala kompetens? Svaret som ges från Stockholms stad är lokala handlingsplaner som man sedan följer upp. Det låter väl som ett rimligt svar på den fråga som ställs i rubriken, men efter en sådan fråga infinner det sig genast en ny fråga: Ja handlingsplaner, men sen då? En fråga som inte ställs eller besvaras i presentationen, men som jag tycker är för intressant för att inte beröra. Om vi utifrån lärares självskattning bygger handlingsplaner som vi följer upp vad är då nästa steg? Här kommer det riktigt svåra, att flytta fokus från pedagogerna till eleverna. Att jobba med lärares digitala kompetens är naturligtvis en nödvändighet i skolans digitala satsning, men det är ju i syfte att skapa ett bättre lärande för eleverna. Då kan vi inte stanna vid att endast självskatta lärares digitala kompetens utan vi måste kunna se effekten på elevernas lärande. När det gäller att mäta effekter i elevers lärande i digital miljöer finns det idag inte många studier vi kan hänvisa till. Jag ser detta som ett stort kommande utvecklingsområde när det gäller skolutveckling och digitalisering. Hur kan vi i verksamheten tydliggöra effekterna i elevernas lärande kopplat till olika metoder och digitalisering? Hur kan vi se att en metod är bättre än en annan för elevers lärande? Hur blir vi duktiga på att skapa frågor som gör att vi synliggör vilken effekt en viss undervisning har på elevens lärande? Hur kan vi skapa kollegiala strukturer för att fånga bilden av elevers lärande?

Självskattning ja, men sen då? Ja en fråga leder ofta till flera frågor och det tycker jag blir tydligt i det här fallet. Självskattning en bra början, men hur ser sedan vägen ut?

Lämna ett svar

Digitalisering som lyfter skolan – Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer

16 mars höll Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer föreläsning för Kalmarsunds gymnasieförbund under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”. Helena från sin praktiska utgångspunkt och Håkan från sin teoretiska horisont.

IMG_0026

Helena Kvarnsell

IMG_0020

Håkan Fleischer

 

 

 

 

 

 

 

Båda betonade starkt hur viktigt det är med ett grundläggande förhållningssätt som lärare och att det förhållningssättet är nära knutet till digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Det fundament som bygger upp förhållningssättet är enligt föreläsarna relationerna mellan lärare och elever. Därefter utgår de från fyra ”pelare”, motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande. Som en överbyggnad finns sedan den digitala förstärkningen.
Skärmavbild 2016-03-21 kl. 10.28.00

Modellen ovan kan användas av lärare för att analysera och reflektera över den egna undervisningen, enskilt eller ännu hellre tillsammans med andra. Hur arbetar jag medvetetet med att bygga goda relationer till mina elever? Hur arbetar jag med elevernas motivation i undervisningen? Hur jobbar jag med en tydlig målorientering och hur vet jag att eleverna delar min bild av vad som är målet? På vilket sätt ger jag eleverna möjlighet till reflektion i undervisningen? På vilket sätt skapar jag socialt lärande i min undervisning och uppmuntrar eleverna till detta? Varje ställd fråga ovan har en naturligt följdfråga: Hur kan digitala verktyg användas för att förstärka det jag vill uppnå, goda relationer, reflektion hos eleverna o s v?

Det är med denna reflektion och medvetna användning av digitala verktyg som digitaliseringen kan lyfta skolan.

Läs gärna Maria Olsens, lärare på Ölands Gymnasium, längre inlägg om föreläsningen här.

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning del 2

Undervisning med digital förstärkning, en kompetensutveckling inom  Kalmarsunds gymnasieförbund, tog sen början 26 oktober förra året och om det kan du läsa här. 16 mars var det dags för nästa fysiska träff i grupperna som skapades, digitala samarbetsytor har funnits under tiden. Ledorden för denna dag var reflektion, feedback och beprövad erfarenhet. Lärare fick först tid att enskilt reflektera över det arbete som gjorts i undervisningen. Därefter redovisade alla i gruppen och lämnade feedback till varandra. Sedan följde dokumentation av goda exempel och den beprövade erfarenheten som gruppen kommit fram till. Denna dokumentation kan du ta av på Kollegieblocket.

Skärmavbild 2016-03-16 kl. 09.03.26Några röster från dagen:

”Den har stärkt min kompetens genom att man har en grupp som man kan diskutera med. Man är intresserad att utvecklas inom samma område.”

”Att våga ta steget. Ta del av andras erfarenheter hjälper mig att se nya vägar och att våga. Vilka program man kan använda och tips på hur man kan använda dessa.”

”Jag har arbetat individuellt i mitt eget klassrum med mina egna elever. Men idag onsdag 16 mars har vi delgett varandra i gruppen massor med praktiska tips angående film. Det är mycket värdefullt att få sitta och prata med andra kollegor på det här sättet!!! Jag är sååååååååååå glad och tacksam för detta. Jag har nu lärt känna två kollegor som arbetar med samma som jag, fast på två andra skolor. Mycket insikt får vi alla. Mycket eftertanke också.”

”Gruppen har spelat störst roll i detta arbetet. Att få lyssna på kollegor gör att jag lär mig en hel del nya sätt att tänka vilket är den största vinsten med att arbeta i nya grupper.”

 

 

Lämna ett svar

Blogg av lärare och IKT-pedagog

Hur kan undervisningen bli mer formativ med digitala verktyg? Vi är en lärare och en IKT-pedagog som testar lite olika idéer! Vi använder Dylan Wiliam som förebild och utgår från en del av hans tankar i “Handbok i formativ bedömning”.

Vi arbetar med en grupp elever som läser Svenska 1. Vi planerar tillsammans för att diskutera kring hur vi får in formativa processer i undervisningen med digitala verktyg. På vissa lektioner är vi båda i klassrummet tillsammans och efter lektionerna reflekterar vi tillsammans om det blev som vi tänkt oss.

Skärmavbild 2016-03-11 kl. 09.46.35På denna blogg kan du läsa mer om vad vi gör och vad vi tänker.

 

Lämna ett svar

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

24841410272_81302c1d48_k

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

24663771030_be33ca3ded_k

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Lämna ett svar