Etikettarkiv: Formativt arbetssätt

Motorväg och svampstigar

”Man kan se det som att det finns en motorväg och svampstigar”, sa min före detta chef när vi skulle ta klivet in i en digitaliserad undervisning. Vi får gå tillbaka till 2012 då jag för första gången hörde denna metafor.

Bild Pixabay

Under de senaste dagarna har de här orden återvänt till mig med en kristallklar tydlighet i samband med den extremt snabba omställning som vi nu gör i övergången till distansundervisning och fjärrundervisning. Vi måste inom vår organisation ha ett digitalt ekosystem som alla känner sig bekväma med och där lärare snabbt kan komma framåt, en motorväg. När jag kör denna motorväg som lärare ska jag också känna att jag kan få support längs vägen. Motorvägen är trygg jag hittar lätt och jag vet att jag får stöttning. Inom vår organisation måste vi bestämma oss för hur vår motorväg ska se ut. Hur ska vi plocka samman det digitala ekosystem som tar oss fram på ett bra sätt och fyller funktioner som vi behöver i undervisning?

Svaret som vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund i detta sammanhang består av tre komponenter. Google Classroom som blir det digitala klassrummet som står för strukturen och det pedagogiska arbetsflödet. I samband med att undervisningen blir online är just struktur och tydlighet nyckelfaktorer för elevers lärande. Nästa komponent är WeVideo som är vårt val av webbaserad lösning för inspelning och redigering av film och ljud. Lärare och elever behöver ha en enkel tillgång till dessa verktyg för instruktionsfilmer och redovisningar. Den sista och tredje komponenten är Hangouts Meet. Det är en tjänst som blivit hetare än någonsin nu för att kunna driva fjärrundervising. Till dessa huvudkomponenter behöver vi sedan lägga verktyg som ger ett tillgängligt lärande för alla elever. Du hittar mer om vår tankar kring motorvägen och hur den stöttas här.

Bild Pixabay

Men om man då tycker att motorvägen är lite tråkig och kanske saknar en del saker som man vill uppleva? Då kan det vara så att en promenad ut på svampstigar skulle var mer upplyftande och kreativt. Är det fel att leta andra vägar än motorvägen? Absolut inte. Om jag har en god förmåga att orientera mig i skogen. Om jag har god kännedom om svampar, och inte råkar plocka med mig en giftig hem, så kan en sådan promenad vara fantastiskt upplyftande. Men kunskapen och förmågan att vara mer självständig blir då viktig. I det digitala ekosystem som beskrivs som motorvägen ovan kommer det alltid att finnas önskemål om andra lite finurliga funktioner. Självklar ska möjligheter utforskas, men vi måste våga prioritera en gemensam väg så att vi inte springer på alla bollar.

Redan nu känns det otroligt bra att motorvägen, det digitala ekosystemet, finns på plats. Att lärare har en hög kompetens när det gäller användningen. Den digitala kompetensen har under lång tid varit ett prioriterat område. Det kollegiala lärande har även det en framträdande plats. Det gör att vi väldigt fort kan sätta fokus på det som är viktigt på riktigt, pedagogiken och didaktiken. Vår gemensamma kraft dräneras inte av att hitta nya tekniska lösningar. Att bedriva undervisning i ny form kräver att vi tydligt besvarar de didaktiska frågorna som är kopplade till undervisningen. Svaret på frågan hur kommer i många fall se annorlunda ut idag än vad det gjorde igår. Vi behöver även se till relationsbygget och hur vi ger eleverna en trygg, motiverande och utmanande undervisning i denna nya skepnad.

Sedan hoppas vi att de som ger sig ut på svampstigarna kommer hem från skogen med massor av nya kreativa lösningar som vi aldrig sett innan. Allt till gagn för elevernas lärande.

Lämna ett svar

Ledarspåret – Prepare to Evolve, BETT 2020

Ledarspåret på Prepare to Evolve, BETT 2020 leddes av Malin Frykman, färsk processledare på Lin Education. Hon har skrivit böckerna Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld. På bloggen har vi tidigare skrivit om den förstnämnda boken och det kan du läsa här.

Direkt när spåret drog igång så delades vi in i par, vi fick en Evolve-kollega. Det skulle vara någon som vi inte kände sedan tidigare. Deltagarna hade innan ombetts att ha ett fokusområde för den egna skolutvecklingen med sig i sina tankar. Med utgångspunkt i detta område gjorde vi två och två en incheckning genom en NÖHRA. En modell för att synliggöra nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter kopplat till det valda fokusområdet.

Därefter var det dags för skolutvecklingsnörden, som Malin själv kallar sig, att fylla på med genomgång av lärande organisation, formativa ledarhandlingar och hur dessa kan förstärkas med digitala verktyg. Allt detta bottnades rejält i hänvisningar till forskning.

Nästa steg var att genomföra en EPA (enskilt – par – alla) med den egna verksamhetens lärande organisation i fokus. Först fick var och en rita upp sin lärande organisation för att sedan presentera och diskutera den med sin evolve-kollega. Avslutningsvis sattes alla uppritade organisationer upp på väggarna och det var fritt fram att gå runt och glo och sno. Denna del var ibland lite knepig för att det inte gavs några förklaringar till det som ritats upp.

Malin tog sedan sin utgångspunkt i Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, lätt omarbetade för att passa skolledare. Utifrån dessa strategier gavs exempel på hur digitala verktyg kan förstärka det som man som ledare vill uppnå med vissa handlingar.

Vi gick över i en väldigt konkret fas där alla skulle välja en ledarhandling och skriva ner vilken effekt som önskas uppnås. Till detta kopplades digitala verktyg och andra resurser, samt hur handlingen ska följas upp och dokumenters. Inte minst viktigt att även beskriva hur det ska firas när effekten är nådd. När alla dessa delarna var klara så var det återigen dags att möta sin evolve-kollega och presentera för varandra. Som avslutning bokade paren in videomöten att genomföra innan påsk för att göra en uppföljning för att se hur det går i arbetet att nå den valda önskade effekten.

Vad tar jag med mig från det här spåret?
En första sak som jag tycker var väldigt väl genomförd var att det var en bra presentation av spårets innehåll och mål som gick ut till deltagare innan. Det var bra att ha möjligheten att förbereda sig lite tankemässigt innan det rullade igång.

Vad det gäller upplägg så var det en fördel att det hade en konkret och praktisk inriktning. Det är nyttigt att med jämna mellanrum stanna upp och tänkta till kring sin lärande organisation.

EPA-övningen som beskrivs ovan tycker jag att man med fördela kan använda i sammanhang där olika skolledningar möts. Det är ett bra sätt att få sin på sin egen verksamhet och det kan även leda till att skolledare ”tvingas” att tydligt formulera sina vad, hur, varför. Det kan även vara ett utmärkt tillfälle att tillsammans reflektera över hur digitala verktyg kan stärka de effekter som man som skolledning vill uppnå i sitt skolutvecklingsarbete.

En extra krydda var att vi delades in i par med någon som man inte känner sedan tidigare. Genom att ställa frågor till varandras organisationer blir det möjligt att komma vidare i sina tankar kring den egna organisationen. Nu ser jag fram emot att koppla upp mig mot Haninge i april och utbyta erfarenheter med min evolve-kollega och se hur det gått med våra prioriterade områden.

Lämna ett svar

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Lämna ett svar

Feedback

Feedback, respons, återkoppling. Att ge feedback som för lärande framåt är en av fem nyckelstrategier som Dylan Wiliam talar om när det gäller formativt lärande. Feedback fungerar formativt om eleverna använder den information de får tillbaka för att förbättra sina prestationer. Hemligheten med effektiv feedback är att det inte räcker med att säga vad som är fel. Effektiv feedback måste ge recept för framtida åtgärder. Som lärare vet jag hur viktigt det är att eleverna får feedback. Feedback bidrar till utveckling och ger motivation. Som lärare använde jag feedback hela tiden. Hur ofta frågar vi efter feedback i vårt yrkesutövande?

Idag arbetar jag som IKT-pedagog med lärare som den främsta gruppen att arbeta mot. Varje gång jag håller i en workshop, föreläsning, kompetensutveckling, är det en grupp lärare som jag “undervisar”. Jag har alltså tillgång till en grupp av yrkesutövare där givande av feedback är en del av vardagen. I min strävan att bli bättre på mitt jobb har jag nu bestämt att varje gång jag arbetar med lärare ska jag be om feedback, så att jag kan bli bättre på det jag gör.

Men feedback behöver inte bara komma från lärare. I mitt jobb har jag även bett rektorer och mina arbetskollegor att ge mig feedback. Idag höll jag i kompetensutveckling för en grupp lärare om upphovsrätt, creative commons och PUL. För att få relevant feedback till presentationen har jag först visat bildspelet för mina IKT-kollegor och för rektorer. Vid dessa tillfällen fick jag feedback till innehållet i bildspelet: är det relevant information? flyter bildspelet på ett bra sätt? kan man se den röda tråden genom bildspelet? På själva presentationen fick en av mina IKT-kollegor vara med och observera, för att ge mig genomtänkt och givande feedback efteråt. Lärare som lyssnade på min presentation fick också lämna feedback i form av svar i Google Formulär. Jag har fått flera tips på hur mina presentationer kan bli ännu bättre, vilket kommer göra mig till en ännu bättre IKT-pedagog.

Att få feedback är bra för en utveckling och jag tror att vi ofta missar chansen att få den. Som lärare finns alltid möjlighet att fråga eleverna om att ge feedback. Vi har tidigare skrivit om DC 3.0, där våra Digitala Coacher gav feedback till lärare. Men det behöver inte vara så komplicerat. På varje lektion har man som lärare tillgång till en grupp elever som skulle kunna ge feedback utifrån elevperspektiv. Varför inte prata med några av dem efter lektionen och fråga om lektionen kunde varit bättre utifrån deras perspektiv, och vad som i så fall kunde varit bättre.

Oberoende på vilket sätt vi får feedback kan det vara utvecklande och motiverande. Det viktiga är att man är villig att ta emot den, samt att agera utifrån det man finner relevant.

Lämna ett svar

Ny på jobbet

Idag börjar jag min nya tjänst som IKT-pedagog på Kalmarsunds gymnasieförbund. Min huvudsakliga placering kommer att vara på Lars Kagg men kommer likt övriga IKT-pedagoger även att arbeta förbundsövergripande.

Jag är utbildad gymnasielärare i ämnena samhällskunskap, bild och media. Jag har alltid omgärdat mig med teknik, fast alltid varit mer intresserad av hur teknik skapar bättre förutsättningar än tekniken i sig. Att skapa de bästa förutsättningarna för elever och personal driver mig. Jag blir upprymd när digital teknik ger möjligheter för inkludering och formativt arbetssätt. På min fritid spelar jag musik, umgås med familj och reser gärna till andra platser.

Kristoffer Engdahl

Lämna ett svar

Undervisning med digital förstärkning – avslutning

10 maj var dagen för den tredje och avslutande delen av den förbundsgemensamma kompetensutvecklingen med rubriken Undervisning med digital förstärkning. Dagen startade i Jenny Nyströmsskolans aula där vi tittade tillbaka på de två tidigare tillfällena. Om dem kan du läsa HÄR och HÄR. Vid den gemensamma uppstarten presenterades även dagens inriktning. Med utgångspunkten i Helen Timperlys tankar om att det är elevernas behov som ska styra lärares lärande fokuserades på elevbehoven. Inspiratörerna som startade upp denna kompetensutveckling 29 september hade till uppgift att beskriva vilket elevbehov deras område mötte. 10 maj tittade vi tillbaka på detta och gruppernas uppgift var att utifrån frågeställningar fördjupa sina reflektioner kring elevbehoven inom respektive valt område.

Följande frågeställningar låg till grund för gruppernas reflektioner:

Vilka andra elevbehov, utöver de som inspiratör skrivit ner, ser ni som viktiga inom ert temaområde?
Utifrån de elevbehov som ni har identifierat, vilka kunskaper behöver ni som lärare vidareutveckla?
Vilka metoder kan användas för att identifiera elevbehov i en speciell grupp?
Finns det några goda exempel som ni kan visa på, som möter det beskrivna elevbehovet?

Varje grupp sammanställde sina diskussioner i en Padlet. Dessa finns samlade HÄR. Klicka på bilden för gruppen så kommer du till Padleten.

Den utvärdering som genomfördes visar på att lärare kan uttrycka en förändrad praktik som sätter sitt fokus på elevernas lärande, vilket har varit syftet kompetensutvecklingen Undervisning med digital förstärkning.

“Jag kommer att jobba ännu mer med att modellera i klassrummet. Utforska nya examinationsmetoder och förbättra min kommunikation kring vad eleverna skall lära sig och hur jag berömmer deras kunskaper och färdigheter. Helt lämna inlämningsuppgifter som examinationsform utan mycket mer fokus på process och lärande. Bort från produktfokus.”

“Jag kommer att jobba vidare med feedback på flera sätt. Men jag kommer att korta ner den summativa bedömningen och inrikta mig mera på formativ bedömning. Jag upplever att elevernas respons kring formativ bedömning har varit mycket god och stärker mig i sättet att jobba, även om det tar massor med tid. Målet blir ändå någonstans att eleverna ska bli bärare av sin egen kunskapsutveckling och att då själva kunna använda sig av feedback utifrån sina egna mål”

Om du vill läsa en mer fördjupad sammanställning av utvärderingen kan du göra det HÄR.

Lämna ett svar

Att leda lärares lärande – Dylan Wiliam

För den som läser Dylan Wilams bok Att leda lärares lärande finns en hög grad av igenkänning om man tidigare läst Wiliams böcker eller hört honom föreläsa. Han är mycket tydlig med att i sina argumentationer alltid börja med varför-frågan. Den första frågan som Wiliam behandlar är varför det är så viktigt att höja elevresultaten inom skolan. Här framhålls fyra väsentliga delar, eget inflytande över livet, kulturell överföring, förberedelse för medborgarskap och förberedelse för arbete. Speciellt viktigt blir den sistnämnda eftersom det är inom arbetsmarknaden som det nu sker stora och snabba förändringar. Ytterligare en anledning är att goda resultat för elever i skolan är kopplat både till ett lands ekonomiska utveckling och livskvaliteten för eleverna på sikt.

Nästa steg i Wiliams argumentation är att för att elevers resultat ska höjas behöver lärares kvalitet höjas. Inte för att de inte är bra nog utan för att de kan blir bättre. När Wiliam går vidare diskuterar han vikten av lärarkvalitet och vad det är och hur vi ska kunna öka lärarkvalitet. För det först konstaterar han att det är svårt att beskriva vad lärarkvalitet egentligen är. Vi vet att lärare gör skillnad, men det kan vara svårt att peka på vad det är som gör skillnaden mellan lärare. Wiliam pekar på att vi ganska grovt kan skilja på de minst effektiva lärarna och de mest effektiva lärarna. Att göra en bättre distinktion än så är svårt. Från det perspektivet säger han att det finns två vägar att gå, antingen byter man ut de minst effektiva lärarna på en skola eller så ser man till att höja kvaliteten på alla lärare på skolan. Han väljer den senare vägen.

Hur kan vi då höja kvaliteten på våra lärare? Wiliam tar i boken med oss på en rejäl forskningsgenomgång där han kommer fram till att det mest effektiva sättet att höja lärares kvalitet och därigenom förbättra elevers resultat är genom användning av formativ bedömning i klassrummet. Wiliam utvecklar sina tankar kring formativ bedömning utifrån den definition han och Black gjorde 2005.
”Bedömning i klassrummet är formativ i den mån som lärarna, eleverna, eller deras kamrater kan få fram, tolka och använda belägg för elevernas prestationer, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som sannolikt kommer att vara bättre, eller mer välgrundade än de beslut de ksulle ha fattat om beläggen inte hade funnits” (s. 136)

Mot denna bakgrund fokuserar Wiliam på vilka lärandeaktiviteter som bör skapas för att det ska få störst effekt på lärares användande av formativ bedömning i klassrummet. Det väsentliga är att ställa sig frågan vad det är som lärare förväntas förbättra först och sedan titta på vilken form av kompetensutveckling vi vill skapa. Enligt Wiliam finns det fem principer som är viktiga i lärares lärande, val, flexibilitet, små steg, ansvarstagande och stöd. Vid arbetet med lärares lärande framhåller även Wiliam problematiken med att det innebär att förändra vanor som sitter ganska djupt. Eller för att citera ”När man har gjort något på ett visst sätt en halv miljon gånger är man ganska bra på det, och det är inte konstigt om det är svårt göra på ett annat sätt” (s. 227) Även här pekar Wiliam på forskning som kan stötta skolledare i det arbete som krävs för att kunna få till en förändring bland personal och där förändring blir det nya normaltillståndet.

Hur kan då skolledare på bästa sätt stödja lärares utveckling? Wiliams svar är att det bästa sättet är att skapa skolbaserade lärgemenskaper (TLC) som fokuserar på formativ bedömning i klassrummet. En viktig komponent som Wiliam lyfter fram är att möten i TLC-grupper måste vara extremt strukturerade så att de håller rätt fokus hela tiden. När det gäller metodiken i arbetet med lärgemenskaperna visar Wiliam att den goda effekt som ses hos elever även kan nås hos lärare vid användning av formativ bedömning. Alltså går det att modellera lärares lärande så att det får en tydlig koppling till det vi vill se hända i klassrummen i form av formativ bedömning.

Bild: Pixabay geralt

Den stora styrkan som Dylan Wiliam, ur mitt perspektiv, besitter är att han inte stannar vid forskning och analys av de resultat som den ger. Han omsätter forskningen i praktiken och tar sig hela vägen ner till undervisningsnivå, eller som i det här fallet in i det kollegiala lärandet för lärare. Han har varit med om att starta enormt många lärargrupper på olika skolor. Det som är mest iögonfallande när man läser hans berättelse om dessa genomföranden är hur otroligt svårt det är att få det på plats med ett bra resultat. Det finns många hinder på vägen så som den upplevda bristen på tid, för många saker att fokusera på samtidigt, brist på engagemang o s v. För att kunna få ett lyckat resultat krävs, frånsett en stark övertygelse och ett starkt engagemang, en makalös förmåga till att hålla i och hålla ut. Jag tror att det hos de flesta idag som på något sätt är involverade i skolutveckling finns en fast övertygelse om vad som borde göras för att elevernas resultat ska blir så goda som möjligt. Samtidigt finns det så många fasta strukturer och andra viktiga saker som styr skolans utveckling. Vi måste våga prioritera hårt bland alla bra saker vi kan göra i skolan för att bra ska kunna bli bättre. Eller med Dylan Wiliams ord ”Enda sättet att förbättra skolorna är därför att få människor att sluta göra bra saker – för att ge dem tid att göra ännu bättre saker”. (s.262)

Lämna ett svar

Öka elevaktiviteteten med digitala verktyg?

Hur kan man öka elevaktiviteten i en elevgrupp? Detta funderade en lärare kring och så började läraren samarbeta med en IKT-pedagog för att se om de digitala verktygen kunde vara till hjälp.

Vi (läraren och jag, IKT-pedagogen) valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde ”Handbok i formativ bedömning” som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten; strategi 2, att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande och kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande, användes t.ex. Kahoot för att repetera begrepp. Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning med digitalt verktyg som lockade fram belägg för lärande och samtidigt som det skapade elevaktivitet.

För att skapa diskussion användes två digitala verktyg. Först fick eleverna svara enskilt på en fråga (med hjälp av Kahoot). Detta gav eleverna tid att tänka kring hur de ville svara. Utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes sedan någon elev ut, som fick svara muntligt på frågan. Att se till att alla elever först svarade på den ställda frågan passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att muntligt svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad gällande elevaktiviteten och det skapades en lektion som blev intressant och lärorik och som förhoppningsvis i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Skärmavbild 2016-05-24 kl. 11.23.23

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått när vi tillsammans arbetat vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.

Här kan du läsa mer om våra tankar och vad vi gjort.

Lämna ett svar

SETT 2016 – Inkludering

Hur skapa en undervisning där alla kan delta? Detta var titeln på Jenny Edvardssons föreläsning på SETT 2016 i Kista.

Jenny Edvardsson menar att inkluderande undervisning är undervisning där alla elever kan delta och vara delaktiga. Det handlar om att det ska finnas stöd för alla redan från början. Undervisningen ska inte handla om att ge något “extra” eller “annorlunda” till de som misslyckats utan att se till att det redan från början finns så mycket stöd så att alla kan lyckas. För att skapa inkluderande undervisning är det viktigt att:

arbeta med relationer
arbeta i process
arbeta med stöd
arbeta med dialog och med elevaktiva uppgifter
arbeta med formativ bedömning
arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt

Att arbeta i process handlar om att som lärare först modellera och visa, sedan låta eleverna arbeta i grupp innan eleven får arbeta på egen hand. Detta gör att eleverna har flera exempel att luta sig tillbaka på då det är dags att producera på egen hand. (Ett upplägg som påminner om cirkelmodellen.)

Ett annat sätt att ge stöd är att använda sig av Inläsningstjänst och Oribi (talsyntes). Edvardsson menar att det är viktigt att detta finns tillgängligt för alla, inte bara vissa elever. Hon arbetar också mycket med stöd i form av mallar.

Något som fungerar i alla olika ämnen är att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt, t.ex. med lässtrategier. Många elever behöver strategier för att kunna ta sig an en text. Att arbeta tillsammans med dessa strategier gör att eleven kan få en struktur för att sakta men säkert ta till sig innehållet i texten.

Några råd att ta med sig från föreläsningen är alltså att ha höga förväntningar och se till att det finns stöd för alla från början. Inkludera alla.

Lämna ett svar

Blogg av lärare och IKT-pedagog

Hur kan undervisningen bli mer formativ med digitala verktyg? Vi är en lärare och en IKT-pedagog som testar lite olika idéer! Vi använder Dylan Wiliam som förebild och utgår från en del av hans tankar i “Handbok i formativ bedömning”.

Vi arbetar med en grupp elever som läser Svenska 1. Vi planerar tillsammans för att diskutera kring hur vi får in formativa processer i undervisningen med digitala verktyg. På vissa lektioner är vi båda i klassrummet tillsammans och efter lektionerna reflekterar vi tillsammans om det blev som vi tänkt oss.

På denna blogg kan du läsa mer om vad vi gör och vad vi tänker.

Lämna ett svar

Pop Up Class på Jenny Nyströmsskolan

Med inspiration bland annat hämtad från BETT 2016 och Pop Up School genomfördes på Jenny Nyströmsskolan 11 februari en kompetensutveckling under namnet Pop Up Class. Innevarande läsår deltar en grupp av skolans lärare i en utbildning, Formativt arbetssätt med digitala verktyg, som kopplar ihop formativa lärprocesser med digitaliseringen. Denna grupp har nu kommit fram till en punkt där det är dags att applicera sina kunskaper och tillsammans arbeta fram modeller för en formativ undervisning med digital förstärkning. Detta ville vi testa att göra i samverkan med elever, en form att jobba med lärares lärande som vi anser innehåller starka utvecklingsmöjligheter.

Lärares planerande utifrån fem nyckelstrategier

Förmiddagen ägnades för lärarnas del åt planering utifrån en viss arbetsgång. De kickade igång ett delat dokument där deras planering gjordes. Roller fördelades inom gruppen och de inledde med att bestämma sig för vilka lärandemålen för eleverna skulle vara. Därefter använde de Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för ett formativt arbetssätt som riktlinje i sin planering. De skulle även planera in digital produktion för eleverna i sina uppgifter.

Vid lunch hände det som är riktigt spännande, eleverna anlände till skolan. Vi gjorde detta i samarbete med Vilhelm Mobergsgymnasiet där vi ”lånade in” en grupp elever. Efter en kort introduktion fick de kasta sig ut i sina klasser och sätta fokus mot lärandemålen som lärarna planerat för. En klass fick i uppgift att Rädda världen och ett gäng gav sig iväg mot bageriet för att jobba med sina lärandemål.

Eleverna dokumenterade sitt arbete för att sedan analysera

Efter genomförda lektioner kom den viktiga delen av dagens övning, eleverna lämnade feedback till lärarna både muntligt och skriftligt kring den undervisning de varit med om. Hur tydliga var målen? Hur jobbade lärare med feedback för att föra lärande framåt? Detta var några av frågorna som ställdes. När lärarna sedan analyserade feedback som kom från eleverna var den väldigt värdefull och ledde vidare till bra reflektioner. En sak som framhölls från lärarnas sida var att det var väldigt positivt att eleverna som gav feedback inte var i beroendeförhållande till lärarna genom att de inte skulle betygsättas.

En av många bra diskussioner som uppstod under dagen handlade om klargörande av lärandemål i olika sammanhang. Hur lätt det kan verka, hur svårt det är och vilken avgörande betydelse det har för elevernas resultat. Viktiga frågor som togs upp är hur vi formar bra lärandemål och hur vi säkerställer att elever och lärare delar samma bild av vilka lärandemålen för undervisningen är.

Det finns massvis av lärdomar som jag tar med mig från den här dagen som jag gärna skulle vilja använda till nya liknande utbildningar. Jag ser att upplägget med en gemensam teoribild kring lärande, samplanerande lärare, genomförande med elever, feedback från elever och analys av feedback är en givande väg att jobba med lärares lärande.

Lämna ett svar

Arbeta formativt med digitala verktyg

Om du som lärare funderar på hur du i praktiken ska utveckla ett formativt arbetssätt i din undervisning, och därtill vill koppla digitala verktyg finns en fantastiska bra bok som du inte får missa. Arbeta formativt med digitala verktyg av Patricia Diaz är en bok som jag starkt kan rekommendera till lärare som vill utveckla sin undervisning med stöd av digitala verktyg. Rekommendationen gäller även skolledare och andra som är intresserade av hur digital teknik kan fungera som förstärkning i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Patricia tar sin utgångspunkt i forskning med ett speciellt fokus på Dylan Wiliam och att använda ett formativt arbetssätt.
Dylans fem nyckelstrategier om ett formativt arbete:
– Tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål
– Ta fram belägg för att synliggöra lärande
– Ge återkoppling som utvecklar lärandet
– Aktivera eleverna som resurser för varandra
– Aktivera eleverna till att ansvara för och äga sitt eget lärande
är den ryggrad som bygger upp boken.
Patricia använder ett kapitel vardera för att beskriva hur man som lärare kan arbeta formativt utifrån de fem nyckelstrategierna och förstärka detta arbete med olika digitala verktyg. Hon beskriver vidare dessa digitala verktyg på ett konkret sätt.

Bokens stora styrka är att den bottnar i forskning sedan för Patricia oss ut bland sina elever för att ge oss ett väldigt påtagligt klassrumsperspektiv. Hon visar på lyckade konkreta exempel på hur digitala verktyg kan stärka elevernas lärande, och hon tar samtidigt upp utmaningar som kan följa med användande av digitala verktyg i undervisningen.

Det pågår i dag en omfattande digitalisering inom svensk skola, och det är en diskussion om vad som händer i undervisning i samband med att vi i ökad utsträckning använder digital teknik. För mig är denna bok ett utmärkt svar på frågan hur digital teknik kan bidra till att förstärka elevernas lärande, vilket naturligtvis är centralt mål för skolans digitalisering. Boken ger samtidigt en ökad medvetenhet om vilken viktig roll en reflekterande och utvecklingsinriktad lärare har. Tekniken i sig ger oss inga pedagogiska lösningar, men i händerna på en duktigt pedagog kan den stärka en god pedagogik. Kombinationen formativt arbete och IKT kan bidra till en starkt ökad kvalitet i undervisningen och vi kanske inom en snar framtid inte skiljer dem åt. Jag lånar Patricias slutord i boken och delar hennes förhoppning:
Min förhoppning är att ett fromativt arbete i kombination med modern teknik ska vara en så pass naturlig del av undervisningen att vi inte ens ska behöva benämna det som något separat i framtiden. Förhoppningsvis kommer vi att istället för ”formativ undervisnig” eller ”IT i undervisningen” enbart tala om ”god undervisning”

Rekommenderad läsning på iktpedagogerna.se
Digitala guldgruvor
Att följa lärande av Dylan Wiliam
BFL och Dylan Wiliam

Lämna ett svar