Etikettarkiv: Enkäter

Bra och svårt ur elevperspektiv

Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?

Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?

Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.

Skolan flyttar hem #skolahemma

Vad har varit bra?

Lärare och lektioner

Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.

”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”

”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”

”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”

Studiero och effektivitet

Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.

”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”

”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”

”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”

Rutiner och struktur

I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.

”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”

”Spara tid (pendling, håltimmar)”

Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher

Vad har varit svårt?

Mycket uppgifter

Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.

”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”

”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”

Inte alla lärare i Meet

Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.

”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”

”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”

Fokus

Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.

”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”

Rutiner och struktur

Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.

”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”

”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”

Få stöd och hjälp

Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.

”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”

”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”

Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här

Vad behöver vi tänka på?

Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.

Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.

1 svar

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Lämna ett svar

Enkät Digital Kompetens 2014

För andra året har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund genomför enkäten Digital Kompetens. Förra årets enkät kan du läsa om här. I detta inlägg kommer vi framför allt att peka på de områden som vi utifrån resultatet ser speciellt viktiga att framöver fokusera vårt arbete på.

Det första vi kan slå fast är att det finns en övervägande positiv inställning både bland lärare och elever kring satsningen på digitala verktyg i undervisningen. Både lärare och elever betonar smidigheten i att jobb en till en, allt arbete är samlat på samma ställe och alltid tillgängligt. Inte en massa papper att hålla reda på och inga datasalar som behöver bokas.
Vidare framhåller lärare bland annat möjligheten till nya undervisningsmetoder, enklare att arbeta formativt, enklare att samverka som positiva delar. Eleverna nämner friheten i tid och rum samt tillgängen till aktuell information som positivt för skolarbetet.
Det finns två negativa saker kopplade till digitaliseringen som respektive grupp anger i enkäten. Lärare skriver om att det är tidskrävande och att eleverna distraheras i undervisning av ständig tillgång till dator. Även eleverna anger distraktionen som en negativ sida och de pekar också på ergonomin.

Efter enkätens sammanställande genomfördes samtal med fokusgrupper (lärare för sig och elever för sig) på samtliga skolor. Vi ställde frågor till grupperna för att få en mer fördjupad bild av enkätens resultat. Bland annat diskuterades vilka delar i den digitala kompetensen som behövde stärkas för lärare respektive elever.

När vi analyserar enkäterna och fokussamtalen ser vi ett antal områden som vi kommer att ta med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utvecklingsområden

Kompensatoriska hjälpmedel
Tillgången till egen dator innebär nu att alla har möjligheten att använda sig av de kompensatoriska hjälpmedel som finns, bl a talsyntes. Det kommer att vara en väsentlig kunskap för elever och lärare att kunna hantera dessa. En speciellt viktig grupp för att sprida kunskapen blir specialpedagogerna.
Juridik
Vi kan se en osäkerhet kring vilka juridiska lagar som gäller när vi arbetar med digitala verktyg. Denna osäkerhet kan exempelvis leda till att lärare undviker att jobba publikt i digitala plattformar med sina elever. Detta skulle i så fall vara hämmande i det pedagogiska arbetet där just möjligheten att publicera sina arbeten inför en större publik kan vara i hög grad motiverande för elever. Lärare och elever behöver känna sig trygga med vad som gäller och tillräckligt med kunskap kring juridiken för att aktivt välja publika arbetssätt där det anses gynna undervisningen.
Multimediala verktyg
Fler och fler lärare börjar använda sig av multimediala verktyg som exempelvis film i undervisningen så som att skapa egna instruktionsfilmer, dokumentera och att använda film som redovisningsform för eleverna.
I och med ökad enkelhet att skapa media i olika former när alla har tillgång till egen dator blir detta ett område att satsa på för att förstärka lärare och elevers digitala kompetens.
Kommunikation
Vi kan i enkätetsvaren se att det produceras mycket med hjälp av digitala verktyg och att kommunikationsmönster har ändrats, där exempelvis delade dokument i Google Apps spelat en stor roll. Att vi inom undervisningen står i början av andra former för kommunikation kan vi konstatera. Friheten i tid och rum som skapas öppnar upp för ett nytt sätt att se på organisation av undervisning. Att jobba med formativ bedömning underlättas på många sätt genom att använda digitala verktyg och här gäller det för lärare att hitta de metoder som på ett effektivt sätt utvärderar din egna undervisningen och som gör det möjligt för läraren att följa varje elevs kunskapsutveckling.
Kollegialt lärande och delakultur
För att vi ska nå maximala effekter med digitala verktyg i undervisningen är tiden då varje lärare arbetade för sig själv över. Både när det gäller kvalitet i undervisningen och tidsbesparingar måste vi bygga upp strukturer som bygger på kollegialt lärande och en delkultur. Att dela med sig av uppgifter och reflektioner från sin egen undervisning kan vara mer eller mindre naturligt för lärare. Det kan finnas hinder så som jante och att man vill hålla på egna grejer man lagt ner mycket arbete på. Hinder som vi tillsammans behöver ta bort och få lärare att känna vinning på att delta i en delakultur.
Ledning
I alla sammanhang som har med skolutveckling att gör framhålls skolledningens avgörande roll för att nå framgång, digitaliseringen av undervisningen är inget undantag. Om detta har vi tidigare skrivit i samband med UnosUnos årsrapport. Ett nyckelord är förståelse för vad digitaliseringen innebär, eller som Edward Jensinger så tydligt uttryckte det i ett samtal jag hade med honom ”Det är svårt att leda en verksamhet man inte förstår”. Denna förståelse är inte alla rektorer för given genom tidigare erfarenheter utan något man behöver jobba på för att nå.
Under rubriken ledning behöver vi även uppmärksamma ledarskapet i klassrummet. Att lärarens roll förändras i och med att undervisningen blir en till en är uppenbart. Då blir det processer som behöver lyftas fram i samband med det kollegiala lärandet.

Vi känner att vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har lagt en väldigt bra grund i arbetet en till en och att det nu gäller att fortsätta ett målmedvetet arbete för att den digitala tekniken ska kunna stärka den goda pedagogik och leda till ökad måluppfyllelse för våra elever.

1 svar

En temperaturmätare – Digitala verktyg

Samtidigt som vi analyserade svaren från enkäten Digital Kompetens bland lärare ville vi snabbt göra en spegling av elevers svar på några av frågorna. Beslut fattades att använda Google fomulär som verktyg att snabbt och smidigt få en bild baserad på elevers svar. Google formulär är ett effektivt sätt att skapa undersökningar och få en bra sammanställning av svaren utan att du behöver lägga stora mängder tid för administration. Syftet denna gång var inte att göra en djuplodande enkätundersökning (det kommer vi att göra under nästa termin) utan att på ett enkelt sätt göra en temperaturmätning bland elever när det gäller användning av digitala resurser i undervisningen. Undersökningen har besvarats av 265 (av cirka 2200) och vi ”marknadsförde” den inte på annat sätt än genom ett mail till elever. Trots detta finns det en del intressanta saker vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Elever

Lärare

En intressant iakttagelse är att eleverna i större omfattning än lärare upplever att arbetssätt har förändrats. Detta anger inte något kvalitativt mått, men det är eleverna som i större utsträckning än lärare ser en förändring när det gäller undervisningsmetoder. Att alla elever har tillgång till egen dator och alla de digitala resurser som följer med det är en stor förändring för det pedagogiska arbetet.

I undersökningen bland elever kan vi även se en delning i inställningen till att arbeta med dator och digitala resurser i skolan. De flesta elever ser det som positivt och att det tillför ett mervärde för undervisningen, men det finns även en grupp elever som inte upplever att de når bättre resultat eller känner ökad motivation i skolarbetet genom användande av digitala verktyg.

Elever

Elever

Sammantaget är det en positiv inställning bland elever till att använda digitala resurser i undervisningen. Vi befinner oss i en fas där det har skett stora förändringar. Lärare använder ett mer varierat sätt i det pedagogiska arbetet. Läroboken spelar i vissa sammanhang en mindre roll och istället används olika digitala resurser. Det finns i detta stora möjligheter att skapa ett lustfyllt lärande som ökar elevernas motivation, samtidigt som det kräver en lyhördhet mot elever eftersom deras tidigare erfarenheter av vad skola är utmanas.

I detta sammanhang är det även intressant att läsa Anna Åkerfelds rapport på Skolverkets hemsida som beskriver ändrade villkor när elever har tillgång till egen dator.

Lämna ett svar

Enkät Digital Kompetens 2013

I maj 2012 fick lärarna sina datorer och i augusti var det elevernas tur. I februari 2013 gick Kalmarsunds Gymnasieförbund in i Google Apps.
Månadsskiftet mars/april genomfördes enkäten Digital Kompetens bland Kalmarsunds Gymnasieförbunds lärare. Enkäten syftar till att fånga upp olika delar i den pågående digitala utvecklingen. Den delades upp i områdena som behandlade i vilken grad lärare använder Google Apps och andra digitala verktyg i undervisningen, hur lärare upplever sin arbetsmiljö kopplad till den digitala utvecklingen samt hur lärare uppfattar den digitala utvecklingen ur elevernas perspektiv. Enkäten avslutas med frågor kring vilka för- respektive nackdelar lärare ser när det gäller digital utveckling för lärarrollen och undervisningen. I detta forum kan vi göra en övergripande beskrivning av delar som som väcker vårt intresse. De grafiska bilderna visar svaren på några av frågeställningarna i enkäten.

Mervärde för undervisningen

Resultatet visar att lärare på kort tid tillägnat sig de redskap som Google Apps innefattar. Framför allt framhålls möjligheten att dela dokument med elever som en stor vinst. Det blir smidigare eftersom det inte behövs papperskopior och elever och lärare har alltid tillgång till aktuellt arbetsmaterial. Dessutom skapar det förutsättning för formativt arbetssätt.

Nya undervisningsformer

Google Sites är ett annat verktyg som används i hög grad av lärare och även här framhålls det som ett sätt att öka tillgängligheten för elever och lärare.
När det gäller sociala medier i undervisningen är det nästan en tredjedel av lärare (31%) som använder Facebook i sin undervisning, en för oss förvånande hög siffra. Här vore det intressant att vidare undersöka om det är i det direkta arbetet med elever eller för den egna kompetensutveckling som Facebook används.

Två delar som i frisvaren beskrivs som nackdelar för lärarrollen och undervisningen är stress och distraktion. Stress i form av att det är mycket nytt att lära och att tiden är begränsad. Disktraktionen handlar om att det blir en ny undervisningssituation där elever kan störas av att det finns så mycket annat att göra på datorn än att bedriva skolarbete.

Utifrån enkäten finns flera delar som ur ett IKT-perspektiv är intressanta att jobba vidare med. Två sådana områden är:
Kollegialt lärande, att lära och skapa tillsammans med andra. För att utveckla sin egen digitala kompetens ser vi det som enormt värdefullt att arbeta nära tillsammans med kollegor och på så sätt sprida kunskaper och inspiration.
Motivation. Om vi i lärandet tror på sambandet mellan motivation – arbetsinsats – måluppfyllelse kommer just motivationen att vara en viktig faktor att inrikta vårt utvecklingsarbete mot. Både motivation för elever och lärare. Att läraryrket i sin grund är kreativt kommer vi tillbaka till på bloggen i kommande inlägg om Ken Robinson.

Vi har även bland elever genomfört en kortare enkät som vi ser som en ”temperaturmätare”. En intressant faktor när vi speglar elevers svar mot lärare är att eleverna i större utsträckning upplever att det används nya arbetssätt i undervisningen när tillgängligheten till digitala verktyg ökat.

Vi kommer att följa upp med en fördjupad enkät till elever under kommande termin, då vi sluter cirkeln, alla elever på gymnasiet har egna datorer.

Klick på länken nedan för att se en grafisk sammanställning av enkäten till lärare:
Digital Kompetens Kalmarsunds Gymnasieförbund – Enkät

6 svar