För andra året har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund genomför enkäten Digital Kompetens. Förra årets enkät kan du läsa om här. I detta inlägg kommer vi framför allt att peka på de områden som vi utifrån resultatet ser speciellt viktiga att framöver fokusera vårt arbete på.

Det första vi kan slå fast är att det finns en övervägande positiv inställning både bland lärare och elever kring satsningen på digitala verktyg i undervisningen. Både lärare och elever betonar smidigheten i att jobb en till en, allt arbete är samlat på samma ställe och alltid tillgängligt. Inte en massa papper att hålla reda på och inga datasalar som behöver bokas.
Vidare framhåller lärare bland annat möjligheten till nya undervisningsmetoder, enklare att arbeta formativt, enklare att samverka som positiva delar. Eleverna nämner friheten i tid och rum samt tillgängen till aktuell information som positivt för skolarbetet.
Det finns två negativa saker kopplade till digitaliseringen som respektive grupp anger i enkäten. Lärare skriver om att det är tidskrävande och att eleverna distraheras i undervisning av ständig tillgång till dator. Även eleverna anger distraktionen som en negativ sida och de pekar också på ergonomin.

Efter enkätens sammanställande genomfördes samtal med fokusgrupper (lärare för sig och elever för sig) på samtliga skolor. Vi ställde frågor till grupperna för att få en mer fördjupad bild av enkätens resultat. Bland annat diskuterades vilka delar i den digitala kompetensen som behövde stärkas för lärare respektive elever.

När vi analyserar enkäterna och fokussamtalen ser vi ett antal områden som vi kommer att ta med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utvecklingsområden

• Kompensatoriska hjälpmedel
  Tillgången till egen dator innebär nu att alla har möjligheten att använda sig av de kompensatoriska hjälpmedel som finns, bl a talsyntes. Det kommer att vara en väsentlig kunskap för elever och lärare att kunna hantera dessa. En speciellt viktig grupp för att sprida kunskapen blir specialpedagogerna.
• Juridik
  Vi kan se en osäkerhet kring vilka juridiska lagar som gäller när vi arbetar med digitala verktyg. Denna osäkerhet kan exempelvis leda till att lärare undviker att jobba publikt i digitala plattformar med sina elever. Detta skulle i så fall vara hämmande i det pedagogiska arbetet där just möjligheten att publicera sina arbeten inför en större publik kan vara i hög grad motiverande för elever. Lärare och elever behöver känna sig trygga med vad som gäller och tillräckligt med kunskap kring juridiken för att aktivt välja publika arbetssätt där det anses gynna undervisningen.
• Multimediala verktyg
  Fler och fler lärare börjar använda sig av multimediala verktyg som exempelvis film i undervisningen så som att skapa egna instruktionsfilmer, dokumentera och att använda film som redovisningsform för eleverna.
  I och med ökad enkelhet att skapa media i olika former när alla har tillgång till egen dator blir detta ett område att satsa på för att förstärka lärare och elevers digitala kompetens.
• Kommunikation
  Vi kan i enkätetsvaren se att det produceras mycket med hjälp av digitala verktyg och att kommunikationsmönster har ändrats, där exempelvis delade dokument i Google Apps spelat en stor roll. Att vi inom undervisningen står i början av andra former för kommunikation kan vi konstatera. Friheten i tid och rum som skapas öppnar upp för ett nytt sätt att se på organisation av undervisning. Att jobba med formativ bedömning underlättas på många sätt genom att använda digitala verktyg och här gäller det för lärare att hitta de metoder som på ett effektivt sätt utvärderar din egna undervisningen och som gör det möjligt för läraren att följa varje elevs kunskapsutveckling.
• Kollegialt lärande och delakultur
  För att vi ska nå maximala effekter med digitala verktyg i undervisningen är tiden då varje lärare arbetade för sig själv över. Både när det gäller kvalitet i undervisningen och tidsbesparingar måste vi bygga upp strukturer som bygger på kollegialt lärande och en delkultur. Att dela med sig av uppgifter och reflektioner från sin egen undervisning kan vara mer eller mindre naturligt för lärare. Det kan finnas hinder så som jante och att man vill hålla på egna grejer man lagt ner mycket arbete på. Hinder som vi tillsammans behöver ta bort och få lärare att känna vinning på att delta i en delakultur.
• Ledning
  I alla sammanhang som har med skolutveckling att gör framhålls skolledningens avgörande roll för att nå framgång, digitaliseringen av undervisningen är inget undantag. Om detta har vi tidigare skrivit i samband med UnosUnos årsrapport. Ett nyckelord är förståelse för vad digitaliseringen innebär, eller som Edward Jensinger så tydligt uttryckte det i ett samtal jag hade med honom ”Det är svårt att leda en verksamhet man inte förstår”. Denna förståelse är inte alla rektorer för given genom tidigare erfarenheter utan något man behöver jobba på för att nå.
  Under rubriken ledning behöver vi även uppmärksamma ledarskapet i klassrummet. Att lärarens roll förändras i och med att undervisningen blir en till en är uppenbart. Då blir det processer som behöver lyftas fram i samband med det kollegiala lärandet.

Vi känner att vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har lagt en väldigt bra grund i arbetet en till en och att det nu gäller att fortsätta ett målmedvetet arbete för att den digitala tekniken ska kunna stärka den goda pedagogik och leda till ökad måluppfyllelse för våra elever.