När vi för ganska exakt ett år sedan skrev följande inlägg på bloggen, Bra och svårt ur elevernas perspektiv, trodde vi aldrig att vi ett år senare fortfarande skulle vara i en situation där distans- och fjärrundervisning på gymnasiet skulle var så omfattande. De delar som eleverna pekar på i denna undersökning, exempelvis struktur, fokus, stöd och hjälp, har understrukits genom fokussamtal som vi senare har haft med elever och Digitala Coacher samt andra enkäter som genomförts inom förbundet.

Distans- och fjärrundervisning inom gymnasieskolan har nu pågått så länge att vi börjar se vissa publicerade undersökningar från universitetshåll. Vid Göteborgs universitet har universitetslektorerna Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor publicerat artikeln Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Deras undersökning bygger på skrivna berättelser från 87 elever i olika regioner i Sverige. Undersökningens resultat visar på att det blir en tydlig förskjutning åt mer ansvar för elever när undervisningen blir online. Vidare framträder en bild som handlar om problem som eleverna upplever såsom det sociala sammanhanget både när det gäller välmående och lärande. Eleverna upplever att lärare försöker hjälpa och stötta, men det finns hos eleverna en avsaknad av direkt respons. Studien konstaterar att eftersom lärandet bygger på ett socialt sammanhang blir relationsbyggandet och skapandet av motiverande undervisning avgörande för elevernas lärande. Vill du ta del av hela studien så kan du läsa den här.

Det absolut bästa sättet att få en bild av elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisningen är naturligtvis att lyssna till deras röster. Två relevanta röster i detta sammanhang är Louisa Andersson och Frida Ekdahl, gymnasieelever på Västerhöjd gymnasium i Skövde. De har gjort en undersökning bland elever som de sedan kompletterar med tips till lärare. De samlar sina tips under två teman: – Minska stress (både för lärare och elever) – Öka fokus och det sociala. Kanske kan du som lärare fånga upp något tips som du anser värt att pröva i din undervisning när du har sett presentationen i deras film. (Till skillnad från Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar gymnasiet i Skövde i Microsofts digitala ekosystem. Vi får översätta de digitala verktygen som nämns till vår Google-miljö).

Efter en veckas distansundervisning och fjärrundervisning var det dags för uppföljning nummer två av personalens upplevelser. De två områden som var i fokus var Något som varit bra  och Något som varit svårt. Avslutningsvis bad vi de svarande att beskriva sin vecka med ett enda ord (inte alltid lätt att få lärare att skriva ett enda ord).

I detta blogginlägget beskriver vi de stora och tydliga linjerna som framträder i svaren. Det finns mer som det går att dyka ner i och analysera och vi ser detta som en tillgång framöver. Vi ser framför allt tre steg i det som kommer fram i det material som vi har tagit del av.

• Komma igång med en undervisning där eleverna lär sig.
• Se till att alla elever är engagerade i undervisningen.
• Ta fram former för prov/examinationer i digital distansmiljö.

Lärare har snabbt gjort en omställning och fått flyt i undervisningen. Nästa steg som uppmärksammas är att få alla elever engagerade i undervisningen. Det tredje steget är funderingar kring prov och examinationer som vi tänker att det är helt ny situation kring. Här kommer det att behövas gemensamt tänkande för att komma fram till bra lösningar. Stöttning från Skolverket i denna fråga bör snart vara på plats.

Vad har gått bra?

Meet, meet, meet
I stort sett alla skriver om hur väl det har fungerat att använda sig av Googles Hangouts Meet i undervisningen. Det är ett helt nytt sätt att bedriva undervisning och lärare uttrycker med viss förvåning hur smidig övergången har varit. Användningen av Meet har i vissa sammanhang lett till en ökad effektivitet både i undervisning och när det gäller olika mötesformer inom förbundet.

”Tycker Hangout vid uppstart av lektionerna fungerar bra! Bra att ta närvaron tillsammans som vanligt i början. Eleverna har god närvaro! Bra att ha rutin på att det är hangout varje lektion – bra för eleverna med kontinuitet. Och att vi använder samma plattform alla – så att eleverna får den rutinen, och inte krånglar till det”

Många Meet blir det

Flyt i undervisningen
Redan nu anger lärare att de på ett bra sätt har kommit igång med undervisningen och att det ”flyter på”. Det har i undervisningen uppstått en struktur som är ganska lika för många lektioner. Det sker en uppstart i Meet. Lärare checkar in tillsammans med eleverna. Lektionens syfte och innehåll beskrivs och här är tydlighet ett nyckelord. Sedan går eleverna över i arbete med uppgift enskilt eller i grupp. Läraren finns tillgänglig i klass-meet medan elever arbetar i grupp-meet. Efteråt sker det en återsamling i Meet och någon form av exit-ticket genomförs. Sedan arbetar lärare med feedback till eleverna.

”Mycket bättre undervisning denna veckan. Nu kör vi liksom. Alla är med, elever vi lärare så nu är det bara att fortsätta.”

”Känner mig mer bekväm och har bättre struktur nu”.

Elevers engagemang och ansvar
Lärare uppger att det finns ett tydligt engagemang och ansvar bland eleverna. Det visar sig bland annat i en mycket god närvaro på lektionerna. Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet. I detta sammanhang kan även vara värt att notera att lärare ser att elever som var mer tysta tidigare blir mer aktiva nu. Det är även att det har uppstått en bättre dialog mellan lärare och elever i vissa sammanhang.

”Eleverna är väldigt villiga att samarbeta och göra bra ifrån sig.”

”Eleverna har varit engagerade och själva tagit ansvar för att klara av sina uppgifter. Meet har fungerat bra.”

”Att tysta elever blommar ut och börjar prata.”

”De flesta elever har förstått sitt eget ansvar och medverkar på lektioner. Jag har höjt min digitala kompetens ett par snäpp. Vilket är bra och stimulerande.”

Vad har varit svårt?

Dynamiken i klassrummet
Att som lärare vara van att ha klassrummet som sin scen och sedan förflyttas in i en miljö där endast skärmen står till förfogande har känns konstigt. Det blir svårt att läsa av klassen vid genomgångar och det kan kännas som att man undervisar ”i tomma luften”. Som lärare ser jag inte kropps språk och kan inte läsa av klassen på samma sätt. Det blir lite som att gå från tredimensionellt till tvådimensionellt.

”Jag tycker också att det är negativt att interaktionen i klassrummet blir oerhört mycket mer komplicerad.”

Att få med alla eleverna
Det finns en oro att inte alla elever inkluderas i undervisningen. Det krävs nu till viss del att det hittas nya former för anpassningar och stöd till elever. Samverkan mellan olika professioner inom skolan kommer här att vara av vikt.

”Skolans kompensatoriska uppdrag blir en utmaning även om det självklart finns insatser som går att göra kopplat till detta.”

Prov och tester
Steg ett var att få undervisningen att fungera i en helt digital miljö. Efterhand så kommer funderingar på hur prov och tester ska kunna genomföras på ett säkert sätt när det behöver ske helt digitalt med elever som inte är samlade. En svårighet här är att det inte finns några färdiga lösningar att vända sig till. Nationella prov ställdes in på grund av svårigheten att genomföra dem i detta läge och nu gäller det att hitta nya vägar för examinationer.

”Att ha prov där eleverna inte kan fuska. Jag tvingades ställa in provet.”

”Lösningen kring hur man gör när det gäller prov hänger lite i luften. Hur göra det rättssäkert och utan möjlighet till fusk?”

”Jag ägnar sjukt mycket tid till att grubbla över digitala prov för de högre nivåerna …”

Sen var det uppdraget att med ett ord beskriva veckan. Inte lätt att fånga det med ett enda ord. Det har varit spännande, utmanande och helgens vila var säkert för många välbehövlig.

Avslutningsvis vill vi tacka alla som bidragit med svar som gör att vi både kan få en bra nulägesbeskrivning samt se vilka utmaningar vi står inför.