Kategoriarkiv: Enkäter

Bra och svårt ur elevperspektiv

Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?

Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?

Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.

Skolan flyttar hem #skolahemma

Vad har varit bra?

Lärare och lektioner

Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.

”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”

”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”

”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”

Studiero och effektivitet

Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.

”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”

”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”

”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”

Rutiner och struktur

I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.

”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”

”Spara tid (pendling, håltimmar)”

Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher

Vad har varit svårt?

Mycket uppgifter

Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.

”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”

”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”

Inte alla lärare i Meet

Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.

”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”

”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”

Fokus

Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.

”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”

Rutiner och struktur

Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.

”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”

”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”

Få stöd och hjälp

Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.

”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”

”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”

Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här

Vad behöver vi tänka på?

Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.

Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.

1 svar

Hur går det?

På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.

Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.

Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.

Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.

”Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”

”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”

”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”

Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.

”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”

”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”

”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”

Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.

”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”

”Kollegialt lärande så det smäller om det!”

”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”

Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.

”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?

”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”

Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.

”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”

”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”

”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”

Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.

Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.

Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.

Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.

Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.

Lämna ett svar

LiKA för lärare

Som en del i det ständiga arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning (nu:et har ju en förmåga att alltid röra på sig) har vi inom Kalmarsunds gymnasieförbund bestämt oss för att använda SKL:s verktyg LiKA för lärare. Vi har sedan 2015 använt LIKA tillsammans med skolledningar och därmed fått en bra bild hur rektorer självskattar den digitala utveckling på sina skolor. När SKL ställde frågan om vilka huvudmän som ville vara med att bidra till ett LiKA för lärare så räckte gymnasieförbundet upp handen. Vi bidrog både ekonomiskt och genom att ett antal av våra lärare anmälde sig till att vara pilotlärare och prova ut verktyget.

Vi har nu genomfört LiKA för lärare bland huvuddelen av våra lärare och ska nu gå in i fasen av en djupare analys för att se vilka resultat som framträder. Vi ersätter tidigare utvärderingsverktyg som vi använt med LiKA för lärare och kan redan nu se att vi har fått ett kraftfullt redskap i våra händer. Nu gäller det att fortsätta utvecklingsarbete utifrån det vi finner som prioriterade områden.

LIKA fungerar även som ett mycket bra verktyg för den enskilde läraren då det skapar förslag på handlingsplan. Funktionen att man kan dela sina LiKA-värderingar med kollegor lägger en bra grund för samverkan och samlärande i olika konstellationer lärare emellan.

Lämna ett svar

Formativt arbetssätt – Jenny Nyströmsskolan

För fjärde året har det under läsåret 2017/2018 på Jenny Nyströmsskolan funnits ett kompetensutvecklingsspår som har till syfte att utveckla lärares formativa undervisningen. Detta läsåret har Dylan Wiliams material med lärmoduler från Natur och kultur använts som en bas. Lärare har bedrivit kompetensutveckling i workshopsgrupper. Grupperna har letts av två sylar (förstelärare) vardera. Halvvägs i genomförandet skedde en avstämning med sylare, där det bland annat gjordes en korrigering när det gällde tiden som stod förfogande för varje workshopstillfälle, grupperna fick mer tid till sina diskussioner.

Inom workshopsgrupperna har lärare delats in i par för att genomföra lektionsobservationer hos varandra och lämna feedback kring det observerade. Det fanns även ett moment där elever från Barn- och fritidsprogrammet och Digitala Coacher genomförde lektionsobservationer hos lärare för att följa upp detta med att ge feedback. Detta blev ett tydligt exempel på hur digital teknik kan bidra till att öka kvalitet i det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling.

Lärare tog även initiativ till att filma sekvenser i sin undervisning som sedan visades upp för kollegor under workshopstillfällen. Det förde med sig två fördelar. Dels kunde lärare välja ut exakt vilket moment i deras undervisning som skulle observeras, dels fick de feedback från flera lärare vid samma tidpunkt.

Från en av filmerna som lärare gjorde för att ha som underlag för feedback och diskussion. Här ser vi användande av miniwhiteboards för att nå ökad elevaktivitet.

Sammanlagt har det under läsåret genomförts nio workshopstillfällen. Sex av dessa har förlagts på ordinarie kompetensutvecklingsdagar, till övriga tre har grupperna själva hittat tider. Boken Handbok i formativ bedömning av Dylan Wiliam har införskaffats till varje lärare som en form av kurslitteratur. IKT-pedagog har haft ett sammanhållande ansvar för denna kompetensutveckling. Gemensam arbetsyta har under perioden varit Google Classroom. Vid sista tillfället 3 maj genomfördes två olika utvärderingar av lärare. En kvantitativ och en kvalitativ. Förutom beskrivningen av genomförandet kan du läsa en sammanställning av dessa utvärderingar HÄR.

Att ta sikte mot ett formativt arbetssätt när det gäller kompetensutveckling kräver att man kommer in på djupet och att det blir ett helhetstänkande. Det är annars lätt att det formativa arbetssättet reduceras till ett antal tekniker. En annan del att bearbeta är synsättet att “jag har alltid jobbat formativt” vilket på samma sätt riskerar att tappa helhetstänkandet.

En framtida utmaning ligger i att utveckla lektionsobservationer och feedback mellan kollegor till ett vasst instrument för professionsutveckling. Jag tar med mig tanken att filma utvalda delar av sin undervisning som en av workshopsgrupperna gjorde med ett gott resultat.

Jämfört med de tre tidigare läsåren då det på Jenny Nyströmsskolan har funnits ett spår med formativt arbetssätt som fokus, har det denna gång varit en stor fördel att använda Dylan Wiliams material med lärmoduler. Det har givit en tydlig struktur till arbetet.

Lämna ett svar

LIKA – it-tempen på skolan

LIKA är ett verktyg framtaget av SKL för att stödja digitaliseringen i skolan. Syftet är att utifrån de stora frågorna om it i skolan bryta ner dem till konkreta åtgärder. LIKA siktar in sig på fyra områden i verksamheten, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Det är rektor som gör en självskattning som sedan sammanställs i en sammanfattning och utifrån den presenteras ett förslag på handlingsplan.

Självskattningen görs genom att rektor utifrån ett antal indikatorer anger i vilken grad dessa är uppfyllda (skalan som används är, uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad). Sammanställningen kan sorteras på olika sätt för att exempelvis utläsa nuläget inom de olika områdena, ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Handlingsplanen innehåller förslag på åtgärder och aktiviteter som kan föra utvecklingen framåt.

Det finns vissa delar som man bör ta i beaktande när man använder LIKA. Eftersom det är rektor som gör skattningen är det avgörande vilken insyn och egen digital kompetens rektor har. En annan del som är viktig är hur de olika nivåerna (uppnådd – nästan där – påbörjad – planerad – ej planerad) ska definieras. Vad menas egentligen med uppnådd?

I Kalmarsunds gymnasieförbund har nyligen samtliga skolledningar genomfört LIKA och de erfarenheter vi har än så länge är att det en bra grund för diskussioner och samtidigt pekar det ut områden som är väsentliga för digitaliseringen av skolan. Nu fortsätter arbetet med utgångspunkt i de olika handlingsplanerna som kommit fram.

Lämna ett svar

Enkät Digital Kompetens 2014

För andra året har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund genomför enkäten Digital Kompetens. Förra årets enkät kan du läsa om här. I detta inlägg kommer vi framför allt att peka på de områden som vi utifrån resultatet ser speciellt viktiga att framöver fokusera vårt arbete på.

Det första vi kan slå fast är att det finns en övervägande positiv inställning både bland lärare och elever kring satsningen på digitala verktyg i undervisningen. Både lärare och elever betonar smidigheten i att jobb en till en, allt arbete är samlat på samma ställe och alltid tillgängligt. Inte en massa papper att hålla reda på och inga datasalar som behöver bokas.
Vidare framhåller lärare bland annat möjligheten till nya undervisningsmetoder, enklare att arbeta formativt, enklare att samverka som positiva delar. Eleverna nämner friheten i tid och rum samt tillgängen till aktuell information som positivt för skolarbetet.
Det finns två negativa saker kopplade till digitaliseringen som respektive grupp anger i enkäten. Lärare skriver om att det är tidskrävande och att eleverna distraheras i undervisning av ständig tillgång till dator. Även eleverna anger distraktionen som en negativ sida och de pekar också på ergonomin.

Efter enkätens sammanställande genomfördes samtal med fokusgrupper (lärare för sig och elever för sig) på samtliga skolor. Vi ställde frågor till grupperna för att få en mer fördjupad bild av enkätens resultat. Bland annat diskuterades vilka delar i den digitala kompetensen som behövde stärkas för lärare respektive elever.

När vi analyserar enkäterna och fokussamtalen ser vi ett antal områden som vi kommer att ta med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utvecklingsområden

Kompensatoriska hjälpmedel
Tillgången till egen dator innebär nu att alla har möjligheten att använda sig av de kompensatoriska hjälpmedel som finns, bl a talsyntes. Det kommer att vara en väsentlig kunskap för elever och lärare att kunna hantera dessa. En speciellt viktig grupp för att sprida kunskapen blir specialpedagogerna.
Juridik
Vi kan se en osäkerhet kring vilka juridiska lagar som gäller när vi arbetar med digitala verktyg. Denna osäkerhet kan exempelvis leda till att lärare undviker att jobba publikt i digitala plattformar med sina elever. Detta skulle i så fall vara hämmande i det pedagogiska arbetet där just möjligheten att publicera sina arbeten inför en större publik kan vara i hög grad motiverande för elever. Lärare och elever behöver känna sig trygga med vad som gäller och tillräckligt med kunskap kring juridiken för att aktivt välja publika arbetssätt där det anses gynna undervisningen.
Multimediala verktyg
Fler och fler lärare börjar använda sig av multimediala verktyg som exempelvis film i undervisningen så som att skapa egna instruktionsfilmer, dokumentera och att använda film som redovisningsform för eleverna.
I och med ökad enkelhet att skapa media i olika former när alla har tillgång till egen dator blir detta ett område att satsa på för att förstärka lärare och elevers digitala kompetens.
Kommunikation
Vi kan i enkätetsvaren se att det produceras mycket med hjälp av digitala verktyg och att kommunikationsmönster har ändrats, där exempelvis delade dokument i Google Apps spelat en stor roll. Att vi inom undervisningen står i början av andra former för kommunikation kan vi konstatera. Friheten i tid och rum som skapas öppnar upp för ett nytt sätt att se på organisation av undervisning. Att jobba med formativ bedömning underlättas på många sätt genom att använda digitala verktyg och här gäller det för lärare att hitta de metoder som på ett effektivt sätt utvärderar din egna undervisningen och som gör det möjligt för läraren att följa varje elevs kunskapsutveckling.
Kollegialt lärande och delakultur
För att vi ska nå maximala effekter med digitala verktyg i undervisningen är tiden då varje lärare arbetade för sig själv över. Både när det gäller kvalitet i undervisningen och tidsbesparingar måste vi bygga upp strukturer som bygger på kollegialt lärande och en delkultur. Att dela med sig av uppgifter och reflektioner från sin egen undervisning kan vara mer eller mindre naturligt för lärare. Det kan finnas hinder så som jante och att man vill hålla på egna grejer man lagt ner mycket arbete på. Hinder som vi tillsammans behöver ta bort och få lärare att känna vinning på att delta i en delakultur.
Ledning
I alla sammanhang som har med skolutveckling att gör framhålls skolledningens avgörande roll för att nå framgång, digitaliseringen av undervisningen är inget undantag. Om detta har vi tidigare skrivit i samband med UnosUnos årsrapport. Ett nyckelord är förståelse för vad digitaliseringen innebär, eller som Edward Jensinger så tydligt uttryckte det i ett samtal jag hade med honom ”Det är svårt att leda en verksamhet man inte förstår”. Denna förståelse är inte alla rektorer för given genom tidigare erfarenheter utan något man behöver jobba på för att nå.
Under rubriken ledning behöver vi även uppmärksamma ledarskapet i klassrummet. Att lärarens roll förändras i och med att undervisningen blir en till en är uppenbart. Då blir det processer som behöver lyftas fram i samband med det kollegiala lärandet.

Vi känner att vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund har lagt en väldigt bra grund i arbetet en till en och att det nu gäller att fortsätta ett målmedvetet arbete för att den digitala tekniken ska kunna stärka den goda pedagogik och leda till ökad måluppfyllelse för våra elever.

1 svar

UnosUno Årsrapport 2013

UnosUno är ett forskningsprojekt som följer ett antal skolor runt om i Sverige när det gäller genomförande av 1:1 (en elev en dator). I UnosUnos uppdrag ingår bland annat: Att identintifiera vilka effekter 1:1 bidragit med, hur elevers resultat påverkas, hur pedagogrollen förändras och att bidra med underlag till hur införande av 1:1 kan ge positiva effekter. Nu har årsrapport för 2013 kommit och det finns en hel del intressanta resultat att ta del av. Några av dem kommer att beröras här.

I rapporten pekas det ut att det är mycket stora skillnader mellan skolor när det gäller vilka positiva respektive negativa effekter 1:1 bidragit med. ”1:1program kan hjälpa bra skolor att bli bättre men bidrar också till att förstärka problem på dåliga” (s. 13). Datorn i sig är inget universalverktyg som självklart bidrar till ökad måluppfyllelse, men kan vara en viktig del i att förstärka bra pedagogik. Mer om det kan du läsa här. När det gäller arbetssätt framhålls i rapporten att de skolor som lyckas bäst mer använder grupparbeten där dator används och i de skolor som lyckas mindre bra är det mer föreläsningar från lärares sida.
Ytterligare en skillnad som kan utläsas i rapporten är att kvinnor i sina svar är mer positiva till 1:1 än män. Kvinnor uppger i större omfattning än män att de förändrat sitt arbetssätt och att de i större omfattning ser positiva resultat. Samtidigt är det kvinnor som upplever en ökad stress. Vad gör vi med den kunskapen?
Den framgångsfaktor som tydligt framhålls är en fyrenighet bestående av politik-förvaltning-skolledning-lärare i samarbete. Det krävs att beslut på alla nivåer verkar åt samma håll. För att goda effekter av 1:1 ska komma eleverna till del kan inte allt ansvar förskjutas till enskilda skolor eller lärare.

När kommuner har ställt rätt fråga kring 1:1 ”hur organiserar vi bäst samarbete – på varje skola och i kommunen som helhet – så vi på bästa sätt kan utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå de mål vi prioriterar?” (s. 38) då kan man ta tag i de fem utvecklingsområdena som UnosUno ser som väsentliga. De fem utvecklingsområdena följer nedan med lite korta tankar.

Lärarnas digitala literacy.
Här är uppdraget att höja den generella digitala kompetensen för alla våra lärare i ett brett perspektiv. Det handlar inte enbart om handhavande av digitala verktyg utan om en förståelse för hur de i det pedagogiska arbetet kan förstärka måluppfyllelsen. När 1:1 är på plats gäller det att ha pedagogiken som utgångspunkt och sedan se hur digitala verktyg på olika sätt kan stärka elevernas kunskapsutveckling. En viktig del är att inom verksamheten sprida goda exempel på arbetssätt som innebär förbättring.
En annan viktig frågeställning i detta sammanhang är hur vi ska förhålla oss till elevernas digitala kompetens. Inom vilka områden måste den stärkas för att vi ska kunna se positiv utveckling?
En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla.
Här ser vi uppstarten av Kollegieblocket som en viktig del, ett sätt att inom Kalmarsunds Gymnasieförbund sprida den beprövade erfarenhet som lärare har. Här befinner vi oss i början av ett arbete som behöver blir kontinuerligt och kvalitetssäkrat. Inledande mål är att lärare tar steget och börja dela med sig i det digitala rummet. För att kunna nå en hållbarhet i detta arbete är det en del som tydligt måste prioriteras från ledning på olika nivåer. Inom organisationen blir det viktigt att bygga upp strukturer som stöttar delakultur och kollegialt lärande.
En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara utan också, i tillämpliga delar, hela kommunen eller distriktet.
Den digitala lärmiljö som valts av förbundet är Google Apps For Education och här känner vi att det har fått en mycket positiv respons både bland lärare och elever. I sig stödjer denna lärmiljö möjligheter till produktion, samarbete, formativt arbetssätt, publikt arbetssätt, kommunikation o s v. I förhållande till andra mer ”traditionella” lärplattformar erbjuder GAFE en flexibel lösning för det pedagogiska arbetet som stödjer lärare och elevers kreativitet. Det finns inga låsta system som stänger inne lärandet.
Ett ekonomiskt system som leder till att datorer inte används för att ersätta lärare utan som ett verktyg för dem att förbättra undervisningen.
Alla satsningar 1:1 innebär naturligtvis kostnader och där är det väsentligt att det finns en tydlighet i att det inte är på bekostnad av lärarresurser. Lika lite som en god arbetsmiljö ska ställas mot kostnader för lärare.
Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid.
I alla sammanhang inom skolan pratas det om rektorns avgörande roll vad gäller utveckling. Att utveckla en skola med digitala verktyg är inget undantag. Det krävs en god förståelse bland rektorer för vad de nya digitala möjligheterna innebär för det pedagogiska arbetet. Inte därmed sagt att rektor rent hantverksmässigt behöver behärska all digital teknik, men utan förståelsen för dess möjligheter blir det svårt att vara den drivande kraften som driver åt ”rätt håll”. En rektor som saknar denna förståelse kan ha svårt att se bortom det som syns på ytan och vara nöjd bara den digitala tekniken fungerar.

I skrivande stund genomförs en omfattande enkätundersökning bland lärare och elever inom Kalmarsunds Gymnasieförbunds satsning Digital Kompetens. Vissa av frågeställningarna som finns i UnosUno kommer vi att kunna spegla i dessa enkäter och vi återkommer med rapport om detta på iktpedagogerna.se

Lämna ett svar

En temperaturmätare – Digitala verktyg

Samtidigt som vi analyserade svaren från enkäten Digital Kompetens bland lärare ville vi snabbt göra en spegling av elevers svar på några av frågorna. Beslut fattades att använda Google fomulär som verktyg att snabbt och smidigt få en bild baserad på elevers svar. Google formulär är ett effektivt sätt att skapa undersökningar och få en bra sammanställning av svaren utan att du behöver lägga stora mängder tid för administration. Syftet denna gång var inte att göra en djuplodande enkätundersökning (det kommer vi att göra under nästa termin) utan att på ett enkelt sätt göra en temperaturmätning bland elever när det gäller användning av digitala resurser i undervisningen. Undersökningen har besvarats av 265 (av cirka 2200) och vi ”marknadsförde” den inte på annat sätt än genom ett mail till elever. Trots detta finns det en del intressanta saker vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

Elever

Lärare

En intressant iakttagelse är att eleverna i större omfattning än lärare upplever att arbetssätt har förändrats. Detta anger inte något kvalitativt mått, men det är eleverna som i större utsträckning än lärare ser en förändring när det gäller undervisningsmetoder. Att alla elever har tillgång till egen dator och alla de digitala resurser som följer med det är en stor förändring för det pedagogiska arbetet.

I undersökningen bland elever kan vi även se en delning i inställningen till att arbeta med dator och digitala resurser i skolan. De flesta elever ser det som positivt och att det tillför ett mervärde för undervisningen, men det finns även en grupp elever som inte upplever att de når bättre resultat eller känner ökad motivation i skolarbetet genom användande av digitala verktyg.

Elever

Elever

Sammantaget är det en positiv inställning bland elever till att använda digitala resurser i undervisningen. Vi befinner oss i en fas där det har skett stora förändringar. Lärare använder ett mer varierat sätt i det pedagogiska arbetet. Läroboken spelar i vissa sammanhang en mindre roll och istället används olika digitala resurser. Det finns i detta stora möjligheter att skapa ett lustfyllt lärande som ökar elevernas motivation, samtidigt som det kräver en lyhördhet mot elever eftersom deras tidigare erfarenheter av vad skola är utmanas.

I detta sammanhang är det även intressant att läsa Anna Åkerfelds rapport på Skolverkets hemsida som beskriver ändrade villkor när elever har tillgång till egen dator.

Lämna ett svar

Digitala Coacher tycker till om året som gått och elevenkäten

Vi satte oss ner med några av våra Digitala Coacher(DC) för att diskutera året som gått. Vad ansåg dom vara bra, respektive mindre bra, och vad var deras reflektion över elevenkäten?

Positivt

Uppstarten på Guldfågeln Arena med en inspirerande Micke Gunnarsson.
Att eleverna anser att de lärt sig mycket som Digitala Coacher, tekniskt och pedagogiskt.
De ansåg att kontinuerligt arbete och träffar med IKT-pedagog är viktigt.
Lärare som är positiva till att DC kan hjälpa dem med det tekniska.

Kan bli bättre/önskemål:

Flera stora träffar, typ uppstarten på Guldfågeln Arena önskas. Tex ett möte där alla DC får redovisa för varandra hur de jobbar, tankar och idéer. Framtida pedagogik och hur skolan skulle kunna utvecklas i övrigt skulle också vara intressant.
Mer inspiration genom mässor och föreläsningar.
Dreamhack är ett stort önskemål.

Vi tog även och diskuterade svaren från elevenkäten.

Några hade svarat att det var negativt med datorerna då det var för lätt att göra annat än studierna, så som spel, sociala medier, film osv. Detta höll inte de digitala coacherna med om, då de ansåg att det inte är skolans ansvar om eleverna väljer att använda sina datorer till annat. De tyckte att om man går i gymnasiet så får man faktiskt ta ansvar för sin egen skolgång.
De tyckte att den digitala satsningen var bra och att de nu hade en bättre skolgång.
De har sett en förändring i pedagogik hos en del lärare men samtidigt behöver många lärare lära sig mer.
De saknar en del fysiska böcker, främst matte och svenska. Detta då de ansåg att det var sämre med digitala läroböcker. Jobbigare att läsa, mycket strul från förlagen och ogenomtänkta digitala gränssnitt var en del av orsaken.
De anser att datorn är ett fantastiskt hjälpmedel men att den inte alltid ersätter böcker utan är ett bra arbetsredskap på många andra sätt. Sökning, kreativt arbete, flexibilitet och kommunikation såg de som datorns främsta fördelar.
Några av eleverna gick praktiska utbildningar och de såg ett problem i att de inte fick ha datorn med sig i kök, verkstäder och liknande på grund av arbetsmiljön och skaderisken. De skulle då vilja kunna skriva ut för att kunna ta med sig ritningar och recept, något som de idag inte kan göra. Vad det gällde teoretiska ämnen så såg de inga hinder alls i att de inte har tillgång till skrivare.

Lämna ett svar

Enkät Digital Kompetens 2013

I maj 2012 fick lärarna sina datorer och i augusti var det elevernas tur. I februari 2013 gick Kalmarsunds Gymnasieförbund in i Google Apps.
Månadsskiftet mars/april genomfördes enkäten Digital Kompetens bland Kalmarsunds Gymnasieförbunds lärare. Enkäten syftar till att fånga upp olika delar i den pågående digitala utvecklingen. Den delades upp i områdena som behandlade i vilken grad lärare använder Google Apps och andra digitala verktyg i undervisningen, hur lärare upplever sin arbetsmiljö kopplad till den digitala utvecklingen samt hur lärare uppfattar den digitala utvecklingen ur elevernas perspektiv. Enkäten avslutas med frågor kring vilka för- respektive nackdelar lärare ser när det gäller digital utveckling för lärarrollen och undervisningen. I detta forum kan vi göra en övergripande beskrivning av delar som som väcker vårt intresse. De grafiska bilderna visar svaren på några av frågeställningarna i enkäten.

Mervärde för undervisningen

Resultatet visar att lärare på kort tid tillägnat sig de redskap som Google Apps innefattar. Framför allt framhålls möjligheten att dela dokument med elever som en stor vinst. Det blir smidigare eftersom det inte behövs papperskopior och elever och lärare har alltid tillgång till aktuellt arbetsmaterial. Dessutom skapar det förutsättning för formativt arbetssätt.

Nya undervisningsformer

Google Sites är ett annat verktyg som används i hög grad av lärare och även här framhålls det som ett sätt att öka tillgängligheten för elever och lärare.
När det gäller sociala medier i undervisningen är det nästan en tredjedel av lärare (31%) som använder Facebook i sin undervisning, en för oss förvånande hög siffra. Här vore det intressant att vidare undersöka om det är i det direkta arbetet med elever eller för den egna kompetensutveckling som Facebook används.

Två delar som i frisvaren beskrivs som nackdelar för lärarrollen och undervisningen är stress och distraktion. Stress i form av att det är mycket nytt att lära och att tiden är begränsad. Disktraktionen handlar om att det blir en ny undervisningssituation där elever kan störas av att det finns så mycket annat att göra på datorn än att bedriva skolarbete.

Utifrån enkäten finns flera delar som ur ett IKT-perspektiv är intressanta att jobba vidare med. Två sådana områden är:
Kollegialt lärande, att lära och skapa tillsammans med andra. För att utveckla sin egen digitala kompetens ser vi det som enormt värdefullt att arbeta nära tillsammans med kollegor och på så sätt sprida kunskaper och inspiration.
Motivation. Om vi i lärandet tror på sambandet mellan motivation – arbetsinsats – måluppfyllelse kommer just motivationen att vara en viktig faktor att inrikta vårt utvecklingsarbete mot. Både motivation för elever och lärare. Att läraryrket i sin grund är kreativt kommer vi tillbaka till på bloggen i kommande inlägg om Ken Robinson.

Vi har även bland elever genomfört en kortare enkät som vi ser som en ”temperaturmätare”. En intressant faktor när vi speglar elevers svar mot lärare är att eleverna i större utsträckning upplever att det används nya arbetssätt i undervisningen när tillgängligheten till digitala verktyg ökat.

Vi kommer att följa upp med en fördjupad enkät till elever under kommande termin, då vi sluter cirkeln, alla elever på gymnasiet har egna datorer.

Klick på länken nedan för att se en grafisk sammanställning av enkäten till lärare:
Digital Kompetens Kalmarsunds Gymnasieförbund – Enkät

6 svar