Kategoriarkiv: BETT2018

Bra på att bli bättre

Jörgen Florheden
IKT-pedagog

Årets upplägg av BETT i regi av Lin Education gav stor frihet till varje deltagare att själv sy ihop ett program utifrån ett rikt smörgåsbord av föreläsningar, workshops och besök. Alla dessa val kan upplevas som frustrerande. Samtidigt skapar det en möjlighet att varje enskild deltagare kan bestämma sitt fokus under dessa dagar. Bland de övriga 13 deltagare som fanns med på BETT från Kalmarsunds gymnasieförbund uppfattades valmöjligheten som väldigt positiv.

Hur såg då mina val ut och vad är det som jag bär med mig tillbaka från dessa dagar i London? Jag riktade mina val framför allt mot aktiviteter som handlade om strategier kring skolutveckling. Vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund kommit en bra bit på väg i digitaliseringen av undervisningen. Nu gäller det att ha tydliga hållbara strategier för skolutveckling, där digitala verktyg kommer att spela en viktig roll på flera plan. I detta inlägg gör jag några nedslag i det som jag uppfattat som mest intressant.

Phil Avery från Bohunt School är en av de vars tankar jag tar med mig. Phil har ansvar för pedagogisk utveckling på Bohunt, en skola jag besökte för tre år sedan och skrev då om det pedagogiska helhetstänket HÄR. Bland annat pratade Phil om lektionsbesök som ett verktyg för skolutveckling. Intressant att notera var att när ledningen inledde lektionsobservationer upplevde de det som ett misslyckande. Det var inte var inte lärarnas egna lektioner de fick se, det var lektioner som lärare trodde att ledningen ville se. Lärare försökte alltså läsa av vad skolledningen förväntade sig och sedan ansträngde de sig för att skapa denna typ av lektioner som då fick ett annat utseende än om de skulle varit “vanliga” lektioner. I det sammanhanget skapades i samverkan med skolans lärare en miniminivå av vad som kunde förväntas av varje lärare under en lektion. Denna “red-line” bidrog till att lärare kände sig tryggare vid lektionsobservationer och ledningen var tydlig med att de inte krävde mer än lärare uppfyllde just denna “red-line”. På skolan genomfördes sedan över 1000 lektionsobservationer av ledning och kollegor emellan. Alla observationer filmades och det fylldes i ett protokoll. Detta gav en fantastisk datainsamling som låg till grund för analys i vad lärare lyckas bra med och vad de kan behöva stöd i att utveckla. Ett utmärkt exempel på en skola som har hittat vägen som gör att de är bra på att bli bättre.

Johan Unosson reste frågan om vad som gör en strategi för skolutveckling framgångsrik. Han tar sin utgångspunkt både i teori och den praktiska erfarenhet som han och hans kollegor som processledare samlat på sig. “Att skolutvecklingen finns i skolans DNA” är ett sätt att uttrycka ett väl inarbetat utvecklingsarbete. För mig innebär det att skolutveckling inte är beroende av en eller par personer på en skola utan att det är väl inarbetat hos all personal. Byten av exempelvis ledning får därmed inte så drastiska konsekvenser när en verksamhet har en ryggrad av utvecklingsarbete. Det krävs ett medvetet arbete för att komma dit och få alla dessa processer “automatiserade”, till exempel lektionsobservationer som ett naturligt sätt att som lärare driva sin professionsutveckling.

Carl Heath väckte genom sin föreläsning min nyfikenhet på ett område som jag inte alls har någon större kunskap kring, nudgeteori. Denna beteendeekonomiska term kan få betydelse för hur vi designar lärande i framtiden. Hur kan vi genom design för individer och grupper att fatta “bra” beslut. Jag kommer framöver att dyka ner lite mer i denna teori. Kanske att det blir något som återkommer på bloggen.

Jag tillsammans med Kristoffer Engdahl fick möjligheten att formulera förbundets strategiska tänkande och genomförande av digitaliseringen för att sedan presentera det i form av två föreläsningar. En form av medskapande som gav för mig ett klart mervärde. Det är nyttigt att samla ihop sin berättelse om utveckling och tänka till kring de strategier som legat till grund för många beslut. Det är bland annat utbyte av våra olika berättelser inom detta området som är en av de stora vinsterna med att delta på BETT. Tillsammans kan vi bli bra på att bli bättre.

Lämna ett svar

Hans Gustavsson – BETT med DIU

Hans Gustavsson, finalist i Guldäpplet, reste till BETT med DIU (datorn i utbildningen). Här kan ni läsa hans berättelse.

Onsdag

Tyvärr blev min framkomst på onsdagen till London alltför sen pga flygförseningar för att jag skulle hinna ut till BETT-mässan redan samma dag som det var tänkt. Kvällen var bokad tillsammans med DIU-vännerna på en restaurang på andra siden Tower bridge med en fantastisk utsikt över Themsen och den upplysta bron. Emma Nääs och Carl Heath (två andra Guldäpplefinalisterna) berättade kort om deras arbete innan middagen vilket var mycket intressant. Under middagen, där vi var bordsplacerade, hade vi möjlighet att nätverka med många nya bekantskaper, vilket var positivt. Jag hade ett intressant samtal med en lärare som undervisade barn med autism och hur de hade hjälp av iPads i undervisningen.

Torsdag fm

Iväg tidigt till Wroxham school som ligger i Hertforshire, drygt två mil utanför London. Från att ha varit en skola med mindre bra rykte har man lyckats vända trenden på sju år till att bli en bra skola med gott renommé. Wroxham school är en primary school och eleverna är 5- 11 år dvs. från förskolan upp till årskurs sex. Huvudläraren Roger Billing berättade hur de undervisar och vi fick därefter en guidad tur på skolans område. Eftersom skolan ligger utanför city så finns det tillgång till fina grönområden alldeles intill skolgården. I och med att de har naturen precis intill använder de sig mycket av den och har lektioner utomhus också. De försöker använda det som finns ute i så stor utsträckning som det bara går. Tillsammans med elevernas föräldrar och skolpersonal har de bl a byggt en Celtic cottage vilket är fantastiskt intressant med tanke på att man där får med samtliga ämnen ur läroplanen vid själva byggandet.

Det som jag fann mest intressant är att de arbetar med att få eleverna att förstå hur hjärnan fungerar och det börjar de med redan i årskurs två. Roger Billing berättade att det blir fler och fler barn som inte mår riktigt bra, vilket får mig att tänka på våra svenska barn och ungdomar också. Det blir en allt större utmaning för oss alla att se till att den trenden bryts. Den psykiska ohälsan bland våra ungdomar är en av de viktigaste orsakerna till att vi måste jobba mer med detta och se till att inkludera alla i detta arbete. Ökningen av ohälsan som delvis är orsakad av användningen av sociala medier måste tas på mer allvar. Just detta arbete med förståelse omkring hjärnan görs just med tanke på den ökande ohälsan och det är min fasta övertygelse att det är en av framgångsfaktorerna för just Wroxham school.

I och med att barnen lär sig tidigt hur hjärnan fungerar får de mycket lättare förståelse till hur och varför man reagerar på ett visst sätt och vilken del i hjärnan det är som gör att t ex. den depressiva reaktionen uppstår och varför man då handlar som man gör. När de vet vad som löser ut en viss reaktion vet de också hur de kan komma tillrätta med den lättare. Självfallet kom diskussionen även handla om huruvida sociala medier påverkar detta och det är kanske inte så att eleverna i den åldern använder sociala medier i stor utsträckning, pga åldern, men indirekt påverkas de negativt eftersom deras föräldrar använder sociala medier på ett ogynnsamt sätt för barnen. Roger berättade även att barnen hade förklarat för sina föräldrar, då föräldrarna hade blivit arga eller upprörda, hur de skulle göra för att komma ner i varv och återgå till det normala lugna jaget. En annan intressant observation jag gjorde under en mattelektion var att läraren använde sig av glasspinnar för att hålla samtliga elever så observanta som möjligt där ingen elev visste i förväg vem som skulle få frågan. Samtliga elever, under min observation, kunde svara på frågan då de blev tillfrågade av läraren. Arbetsmetoden med glasspinnarna kändes fullt naturlig.

Torsdag em.

Då det var första gången jag var på BETT-mässan upplevde jag den som enormt stor med otroligt mycket digitala hjälpmedel. Många av utställarna hade olika sorters smartboards vilket jag inte fann så intressant. För att kunna använda dessa redskap i bageriet för att gagna elevers utveckling inom yrket kan jag i dagsläget inte se någon större vinst. VR och mindre robotar var också en del av mässan. Google hade ett flertal workshops där jag fick inblick hur mycket de jobbar med att framställa nya digitala undervisningsredskap för utbildningsväsendet.

Efter mässan hann jag även med ett snabbt besök på British Museum för att se några artefakter jag bestämt mig för att betrakta. National Gallery tar jag nästa gång…

Fredag

Nu var det dags för olika seminarier på hotellet och det var dags för mig att berätta om mitt arbete i bageriet: Hur jobbar man digitalt i Bageriet? -Hur man kan använda digitala hjälpmedel även på praktiska nationella program på gymnasiet.
Jag hade 45 minuter på mig inkl. frågor och den digitala tekniken fungerade utmärkt men för att vara på den säkra sidan hade jag hemma i Kalmar laddat ner min Prezentation på hårddisken samt även de tillhörande YouTube-filmerna ifall Wi-Fi inte skulle fungera. Dessutom hade jag även med mig ett USB-minne där allt också fanns (med versioner för både Mac och PC). Hängslen och livrem…var det verkligen.

Prezentationen gick bra och åhörarna var genuint intresserade och ställde frågor både under men även efter mitt anförande. Tyvärr var det inte så många bagerilärare (noll stycken!) så det kom inga direkta frågor om det bageritekniska men däremot på det andra och jag berättade inte bara om det digitala arbetet utan även om vårt motivationsarbete om hur viktigt det är att få eleverna motiverade att gå till skolan och att de ska tycka det är viktigt. Vid en diskussion efteråt med en av åhörarna samtyckte vi om att det bästa det sättet att undervisa på är att det gäller att få eleverna att tycka att det är roligt att gå till skolan och lära sig (man lär sig bättre då) men till en början handlar det om att man måste bygga en bra relation med eleverna innan man kan börja arbeta med motivationsarbete på en högra nivå.

Efter Prezentationen tog jag ett par olika tåg ut till Heathrow för vidare transport hem till Kalmar igen och var hemma vid 22-tiden. Några väldigt intensiva dagar har det varit med många nya intryck och ett flertal nya bekantskaper. Precis som det var tänkt.

Hans Gustavsson

Lämna ett svar

Förbud eller gemensamt ansvar

Chatharina Gustafsson
Administrativ chef

Hur använder vi sociala medier på ett bra och konstruktivt sätt och hur tar vi ansvar för det som är ohälsosamt och destruktivt. Ska vi lösa med förbud eller ska vi prata om ”elefanten i rummet” och ta ansvar för konsekvenserna? Darja Isaksson, strateg och föreläsare, ger en nyanserad bild av vad den nya tekniken innebär för berättande, lärande, samskapande, meningsbyggande och demokrati. En skön känsla att inte behöva ta ställning för eller emot utan träna oss i att se och ta ansvar för konsekvenserna.

Sofia Serholt, doktorand vid GU, tangerar samma resonemang i sin avhandling Child-Robot Interaction in Education. Frågan är inte om vi kommer att få robotar i klassrummet utan att när vi får det, ska vi vara beredda och ha analyserat konsekvenserna. Behövs det etiska regler för emotionella robotar i skolan osv. Kan vi ersätta läraren med en robot? Nej, naturligtvis inte utan här handlar det om att se det som ett komplement och i vissa fall en avlastning i rätt sammanhang.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Holmberg, processledare på Lin Education, tar sin ansats för kollegialt lärande i ett poetiskt stycke ”Ballad om stigarna i Västmanland” Lars Gustafsson
Förutsättningarna för kollegialt lärande – stigen vi trampar tillsammans. ”Det är många som måste gå annars blir det ingen stig.” Vad krävs för att lämna bilden av undervisning som den enskilde lärarens ansvar till att kvalitet och elevens lärande är ett kollegialt ansvar.

Anders talar om vikten att bli kollaborativ för att nå framgång i skolans utveckling. De 7 normer han förmedlar är universella i allt mänskligt samspel, enligt mitt sätt att se.

 

 

 

 

 

 

 

 

Besöket på BETT-mässan var överväldigande. En sådan uppsjö av teknik i alla dess former, programmering, robotar, interaktiva lösningar mm. Så många val och så mycket att ta ställning till i den fortsatta utvecklingen av skolan och pedagogiken. Här aktualiseras analysen på nytt och vår samlade kompetens ”in collaboration” är en förutsättning för att välja rätt ur det stora smörgåsbordet.

Som administrativ chef måste jag förstås tänka på säkerhet och juridik. Googles seminarie om GDPR rätade ut några frågetecken inför våra utmaningar med datasäkerhet. Och kanske blev det några nya frågetecken☺. Skönt vi har kvalificerad kompetens inom IT – också!

Hemma igen med en förkylning i bagaget men uppfylld med ny energi och mycket inspiration.

Lämna ett svar

En framgångssaga med framtida utmaningar

Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl, Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv

Jag och Jörgen blev tillfrågade av LIN Education i höstas om vi kunde tänka oss att hålla i två föreläsningar under BETT-mässan i London. De sa att Kalmarsunds gymnasieförbund kommit långt i implementeringen kring IKT och att vi hade unika metoder som de ansåg att vi borde sprida.

Vi satte ihop en föreläsning som vi döpte till Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. Den innehöll berättelsen om hur allt började för fem år sedan. Att vi lade grunden med högkvalitativ infrastruktur med hårdvara av hög kvalité. Men framförallt var det viktigt för oss att beskriva att Kalmarsunds gymnasieförbund redan från början fokuserade på det pedagogiska och inte det tekniska. Den digitala satsningen skulle från starten fyllas med pedagogisk innehåll.

Vidare beskrev vi att det anställdes fyra IKT-pedagoger på heltid och att dessa skulle ges handlingsutrymme på alla verksamhetsnivåer. Från politiken till klassrummet. Vi beskrev även vikten av att som IKT-pedagog ingå i skolornas ledningsgrupper.

Arbetet med Digitala Coacher fick som vanligt stort genomslag. Det är fortfarande unikt att på detta sätt använda sig av eleverna som läranderesurser. Vi beskrev utvecklingen med våra Digitala Coacher från resurser vid datautlämning till att vara delaktiga i skolutvecklingen.

Publiken upplevde säkert vid det här laget två självgoda IKT-pedagoger som skröt om sin historia och det blev dags att vända på perspektivet.

För visst kan man säga att mycket har varit lyckat. Men man kan även hävda att vi bara kommit en liten bit på vägen och att bara det enkla endast är genomfört. Vi får inte slå oss till ro och riskera att bli en “fat lazy cat” utan arbetet har precis börjat och vi har bara genomfört de enkla stegen att skapa goda förutsättningar.

Utmaningar som jag ser är att all ny personal delar samma berättelse och får den kompetensutveckling som de behöver. Det får inte uppstå digitala klyftor mellan olika klassrum, ledningsrum eller politiska styrelserum.

Andra utmaningar är att få alla klassrum att gå från första-  till andra ordningens förändring. Att vi inte bara använder de digitala verktygen för att effektivisera gammal pedagogik utan att vi närmar oss förändringen av den andra ordningen. Att vi använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att den blir omöjlig att byta ut. Att vi gör saker i våra klassrum som var omöjliga innan den digitala satsningen.

Frågor vi fortsatt behöver arbeta med är hur vi kan synliggöra lärande oftare? Hur vi får alla elever aktiva? Hur vi blir tydligare med att synliggöra lärandemål? Hur utvecklar vi eleverna att bli läranderesurser för varandra?

Nu fortsätter vi att utvecklas och skapa bättre lärmiljöer, bättre pedagogik och ännu fler digitaliserade medborgare.

Kristoffer Engdahl, IKT-pedagog

Lämna ett svar

Samförstånd och samordning leder till skolframgång

Skrivet av Christian Sandahl
Verksamhetsområdeschef

Att vi tillsammans är mycket starkare än var och en för sig själv, är väl knappast något nytt, men ändå något som vi hela tiden behöver påminnas om. En skolledargemenskap där rektorer tillsammans tar ansvar för skoluppdraget och i grupp samtalar om hur det lokala skolförbättringsarbetet kan organiseras är ett kännetecken på skolframgång. Att LinEducation väljer att kalla sitt årliga BETT-evenemang för The Collaboration Effect ligger i tiden. Jag kommer tillbaka från London stärkt i min övertygelse om att det samarbete vi gör för att stärka förbundet som en gemenskap är en förutsättning för riktig skolframgång på varje enskild skola, oavsett om det sedan handlar om inkludering, digitalisering, elevhälsa eller kunskapsresultat.

Anders Holmgren från LinEducation var tydlig: Undervisningens kvalitet är ett kollegialt ansvar.

”Lärare, mina elever är alla skolans elever. Skolledare, huvudmannens skolor är mitt ansvar”

Och när vi i förbundet möts för att diskutera skolutveckling befinner vi oss alltid i rätt rum!

Lämna ett svar

Bett 2018 Trend – från tidigare “prylfokus” till ökat pedagogikfokus

Skrivet av Per Svensson
IT-chef Kalmarsunds gymnasieförbund

Mässhallen Bett 2018 – 41 000 besökare, 850 leverantörer

Jag var första gången på Bett 2013 då var större fokus på datorer/redskap och tekniken som då var i växtfas. På Bett 2018 tar den pedagogiska dimensionen större plats.

Tydliga trender på mässan är olika produkter och tjänster nischade mot utbildning i alla åldrar inom programmering, robotar, VR (Virtual Reality) och mätutrustning i alla dess former och för alla typer av ämnesinriktningar i undervisningen. Lins konferensprogram också har en tydlig röd tråd och pedagogiskt fokus – det tekniska perspektivet är nu mer en “ickefråga” hanterad tidigare i utvecklingskedjan.

I Lins konferenslokaler och mässhallen gör jag jämförelser Kalmarsunds gymnasieförbund position gentemot omvärlden. Elever, lärare, skolledningar m.fl har gjort stora framsteg i Kalmarsunds gymnasieförbund under de senaste åren. Vi är med i främre leden nationellt. Ett exempel är bl.a att våra drivna IKT-pedagoger Jörgen och Kristoffer håller i en välbesökt programpunkt. En annan föredragshållare utvecklar i sin programpunkt “Digital strategi – Vad fungerar?” Kalmarsunds gymnasieförbund som gott föredöme.

I en programpunkt presenterar Google i “Top Secret Lab” en första prototyp “Chromepad” – många likheter med iPad, med operativsystemet Chrome OS som Chromebook. och en del plusfunktioner. Spännande att vara på plats och se innan ryktena något dygn senare började rulla på nätet inför senare lansering – kanske en blivande storsäljare. Spännande var också att i mindre krets lyssna på Googles perspektiv hur de förhåller sig inför GDPR – Dataskyddsförordningen som träder i kraft 25 maj. Deras bild – de har full kontroll på sin roll som “Data provider”.

Två tänkvärda citat från programpunkterna hos Google som jag bär med mig hem;

  • Great is not Good enough for Google …
  • Revan´s Law
    “For an organisation to survive, its rate of learning must be at least equal to the rate of change in its external environment”

 

Lämna ett svar

Därför åker vi till BETT!

Skrivet av:
Joachim Håkansson
Förbundschef

För sjätte året i rad reser en delegation från Kalmarsunds gymnasieförbund till BETT-mässan i London. Mellan 85-90 medarbetare inom GYF, har fått förmånen att delta i denna kvalificerade kompetensutveckling under de senaste åren. För egen del är det tredje gången som jag deltar och som vanligt är det mycket inspirerande och lärorikt. Vi åker, precis som tidigare år, tillsammans med vår samarbetspartner Lin Education som samlar fler än 600 deltagare (lärare, skolledare, skolchefer, IT- tekniker, IKT-pedagoger, forskare, politiker m.fl.).

I en fantastisk lokal vid O2 Arena – sammanbunden med ExCeL via Lin-bana – skapas The Collaboration Effect 2018, som består av ett enormt valfritt program av inspiration, seminarier, workshops, skolbesök och happenings. Och i år är några av förbundets medarbetare, även ” medskapare” i konferensen som föreläsare. IKT-pedagogerna Jörgen Florheden och Kristoffer Engdahl föreläser om Kalmarsunds gymnasieförbunds ”digitala berättelse” från 2012 – 2018; Digitalisering ur ett IKT-pedagogiskt perspektiv. En imponerande resa, må jag säga, som inledningsvis stötte på en del motstånd, såväl internt som externt. Inte minst märktes detta vid vår första BETT mässa år 2013. Nog sagt om detta.

Numera har även statsmakten förstått värdet av nyckelkompetensen ”Digital kompetens”. Målet för regeringen, i den nyss formulerade Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Detta är en mycket hög ambition, och det kräver att Sveriges skolhuvudmännen skapar likvärdiga förutsättningar för såväl elever, lärare som skolledare. Jag hävdar att Kalmarsunds gymnasieförbund ligger i framkanten i Sverige inom digitaliseringen, vilket utmärkelserna Guldtrappan och Guldäpplet är bevis på. Det är ingen slump, utan är ett resultat av en medveten, strategisk och uthållig satsning över tid.

Men vi ska inte slå oss till ro och vara nöjda. För att ligga i framkanten krävs kontinuerlig fortbildning och en fortsatt omvärldsanalys. Därför är vi på BETT för sjätte året i rad! Det är ett strategiskt beslut i förbundets fortsatta satsning. På BETT får vi ta del av den senaste forskningen och knyter viktiga kontakter och vänskapsband. Besöket på mässan ska också ge Kalmarsunds gymnasieförbunds representanter en samsyn kring hur skolans digitalisering ska drivas och ledas på bästa sätt! Lägg därtill själva BETT-mässan. En av världens största IT-mässor med fokus på ”learning technologies” – dvs en teknikmässa, en gigantisk sådan med fokus på skola, lärande och pedagogik.

Lämna ett svar