Är det möjligt att filma Gymnasiearbetet på Hantverksprogrammet, frisör?
Jag lyfter frågan och tillsammans med två av mina ämneskollegor, Monika Bergman och Jeanette Sjöbäck diskuterar vi hur vi tänker kring att eleverna eventuellt skulle filma sitt gymnasiearbete.
Skrivet av Annika Mevik
Föreläsningen med Dr Lucy Rogers inspirerade mig på flera sätt. Framförallt när hon ger en personlig bild och presentation av sig själv. Hennes målande berättelse om sin uppväxt och skolgång fängslar mig. Berättelsen löper som en röd tråd genom föreläsningen. Den griper tag i mig och jag får tankar om att ett sätt att trollbinda elever är att ha en målande berättelse runt det ämne som ska studeras. Dr Lucy Rogers beskriver tydligt vikten av att skapa och leka sig fram till kunskap. Hennes syn på hur viktig leken är för att främja kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje får mig att fundera på hur jag på bästa sätt ska lägga upp mina laborationer och demonstrationer.
I den andra delen av sin föreläsning beskriver hon vart teknikutvecklingen är på väg och hur hon tar del i denna utveckling. Hon ger mig en tydlig bild av “ The Internet of things” dvs att varje föremål kommer att vara uppkopplat i framtiden. Hon beskriver “Platooning” dvs hur man optimerar avståndet mellan bilar. Slutligen avslutar hon föreläsningen genom att visa hur hon kan programmera en prototyp av en leksaksdinosaurie. Dinosaurien kan till sist styras av oss i publiken med hjälp av Twitter! Alla dessa exempel får mig att tydligare inse hur fort teknikutvecklingen går och att skapandet och upptäckarglädjen står i fokus för att forma morgondagens elever!
Ytterligare en inspirerande föreläsning för mig var när Anders Randler föreläste. Jag blev förstås riktigt förvånad när en av mina gamla kursare från studietiden i Uppsala dök upp som föreläsare! För mig var detta förstås extra kul eftersom vi inte hade setts på många år. Anders pratade om matematiken, dess skönhet och hur viktig den är för att utveckla logiskt tänkande, som i sin tur ligger till grund för att förstå algoritmer och att kunna utveckla ny programvara. Det eleganta exempel på en fraktal (den s.k. Kochkurvan eller “snöflingekurvan”) som Anders så pedagogiskt, steg för steg lät växa fram på sin dator blev ett inspirerande exempel för mig.
Ännu ett fint exempel på skönheten i matematiken visade Anders när han klippte till ett möbiusband. När bandet så klipptes ytterligare en gång och han stolt håller upp det hjärta som skapats så tänker jag genast att detta måste jag själv pröva att göra. Anders beskrivning av hur han tillsammans med elever publicerat en matematisk bok på nätet inspirerar mig också.
Sist men inte minst vill jag berätta om den absolut lysande och brillianta föreläsning i kaosologi som Micael Dahlen höll som inledningsföreläsning. Hans beskrivning av kaosologi, hur orsak och verkan hänger samman, var mycket målande. Genom sin mycket personliga framställning av hur det ena leder till det andra och hans sätt att illustrera ur sitt eget liv hur små saker i livet kan få stora följder, fängslade mig. Föreläsningen tog en djupare vändning när han ger sin personliga förklaring till det kaos han själv ibland upplever i vardagen. För mig blir denna föreläsningen en ytterligare bekräftelse på hur viktiga värdegrundsfrågorna är och jag reflekterar vidare över vikten av att IT-utveckling och värdegrundsfrågor går hand i hand.
Skrivet av Jeanette Simson
Nu går det fort! Fortare än fort skulle jag säga.
Om man ska tro Fredrik Heinz så kommer inte dom som är runt 10-årsåldern behöva ta körkort. För när dom är 18 år kommer vi att ha självgående bilar som kommer och hämtar och lämnar oss där vi önskar. Egna bilar kommer att vara “förbjudna”.
Ja, då menar jag att det kommer att gå fort.
Om vi lyckas genomföra detta och ska vår yngre generation klara av att fortsätta utvecklingen i den här takten så menar Fredrik att vi behöver träna dom på:
Problemlösning
Kritiskt tänkande
Samarbete
Kreativitet
Kommunikation
Kombinerat med datorkraft
Förutom det jag nyss räknade upp behöver eleverna digital kompetens och tänka datologiskt ( lösa problem med hjälp av datorn) när vi går in i 4IR ( fjärde industriella revolutionen). För att lösa problem med datorns hjälp behöver man kunna “…ge detaljerade instruktioner, bryta ner problem i delar, hitta mönster, skapa abstraktion och designa algoritmer”.
Det kommer bara att finnas enklare och avancerade jobb. Medeljobben kommer att försvinna enligt Fredrik. Så enligt honom kommer hälften av alla jobb som finns idag att försvinna eftersom robotar tar över dom men det kommer nya istället.
Hur ska utbildningssystemet kunna hänga med undrar jag. Fredrik tycker inte att det gör det och jag förstår att han säger så. Vi ska klara av att förbereda våra elever till yrken som ännu inte finns. Det är inte lätt men vi kan förbereda dom på olika sätt utifrån det sätt Fredrik Heinz redogjort för oss.
Skrivet av Jörgen Florheden
Katrice Horsley
“Böj piprensaren som du har i handen så att den symbolisera hur du känner just nu och nästa piprensrensare formar du som en symbol av vad du vill uppnå idag. En tredje piprensare för vad du ska göra för att nå dit. Det var en gång en kung … “ Stopp vänta nu sittande i Glazier Hall böjande piprensare och lyssna på sagor är inte detta sånt där flum som skolan ibland anklagas för att syssla med. Nej Katrice Horsley lyckas med sin start ta oss hela vägen fram till de brännande viktiga frågorna kring vision som är så centrala för varje grupp av ledare att ägna sig åt, inte minst inom skolans värld. Katrice både talar om och visar hur berättelsen har en enorm styrka att bära fram ett budskap, hon är en “storyteller” av rang.
Så vilken är den berättelse som vi vill berätta om vår skola? Om någon står och knackar på dörren och vill placera sin son eller dotter just i din skola och undrar varför det skulle vara ett bra beslut, vad säger du då? Svarar du lite tveksamt att ni följer ju läroplanen och det är bra eller har du en berättelse om din skola med kärnfulla nyckelbegrepp som just ni brinner för? Om det senare är fallet ska den nämnda föräldern även kunna se hur ni på skolan omsätter er vision i praktik. Kopplat till digitaliseringen är mitt intryck att vi runt om i Sverige, inom politik på skolor, behöver skapa de här berättelserna hur en för våra elever relevant undervisning kan se ut 2017. Under Katrice pass fick vi processa visioner, hot och handling i grupper och det tydliggör att det är ett arbete som inte en enskild skola klarar själv utan det behöver göras i samverkan med andra, med eller utan piprensare.
Skrivet av Jesper Holmsten
“Programmering som obligatoriskt ämne? Nej, måste var betydligt bättre att ge eleverna mer engelska eller ett ytterligare modernt språk, något de kan ha användning av!” Efter ha lyssnat till Fredrik Heintz och framförallt ha fått prova att programmera, om än i mycket blygsam omfattning, ser jag lite annorlunda på saken.
Första dagens föreläsning/workshop handlade om micro:bit, en mycket oansenlig platt grej som lyste. BBC har tillsammans med ett antal stora företag tagit fram och distribuerat en “grej” som du kan programmera att göra allt från att visa ditt namn till spela musik och känna av om någon går in i ett rum. Tanken är att barn och ungdomar ska lära sig att styra den och själva “uppfinna” användningsområden. Idén bakom skicka ut en micro:bit till alla 9-12 åringar i Storbritannien är att allt mer av vårt samhälle är styrt av datorer och vi behöver lära oss hur vår värld fungerar.
Dag två gjorde vi ett skolbesök och fick pröva på att programmera med hjälp av en app i iPaden. Målgruppen för appen var grundskola, men för mig med mycket blygsam erfarenhet, var även detta en givande upplevelse. I synnerhet som det var elever som undervisade oss och att vi efteråt fick diskutera engelsk och svensk pedagogik.
Skrivet av Dzenita Abaza
Det finns 200.000 digitala verktyg ute i lärmiljöer fick jag höra idag.
Det är så tydligt att den tekniska utvecklingen går fort, den förändras snabbare än vi hinner anpassa oss. En teknisk succé ena året kan snabbt ersättas av något annat, så att ha som mål att låta de senaste tekniska prylarna styra vad vi ska göra faller snabbt. Men vänder man på det och istället låter våra verksamhetsmål peka på vilka tekniska hjälpmedel som skulle kunna berika och ge nya spännande möjligheter, då kan man komma någon vart!
Skrivet av Mats Persson
Sista kvällen och det har blivit dags att på något sätt sortera tankarna och sammanfatta veckans händelser. Vilket har satt djupast intryck?
Att vandra runt bland alla montrar på mässan vilket i och för sig är trevligt men som väldigt få innehöll något matnyttigt för en nyhetssökande musiklärare?
Kanske besöket på skolan Bohunt som bl.a. betonar vikten av samarbete vilket eleverna får tillfälle att träna både genom drama och musik? Här fanns det en välutrustad dramasal och två välutrustade musiksalar, en med flera kompletta ensembleutrustningar anslutna och sammankopplade genom mixer vilket gjorde att eleverna utrustade med hörlurar kunde spela tillsammans utan att de olika grupperna störde varandra. I den andra musiksalen fanns ett antal iMac utrustade med diverse musikprogram. Eleverna hade också varsin iPad och med hjälp av GarageBand både skapade de musik och spelade tillsammans. Ett utmärkt exempel både på kombinationen digital teknik/människa och samarbete.
Just detta är också en av grundpelarna i Fredrik Heintz föreläsning om artificiell intelligens. Redan nu ser vi att den analoga och digitala världen går hand i hand och han förutspår att vartannat jobb är automatiserat om 20 år. En spännande utveckling men som också ställer moraliska och etiska dilemman på sin spets. Det datalogiska tänkandet, att förstå hur datorerna kan utvecklas för att förbättra samhället kommer att vara en viktig del i våra elevers utbildning. Jag ser här vikten av att vi är och får vara unika varelser, vara sig vi är tekniker, humanister eller esteter så är vi lika viktiga för att genom samarbete kring digitaliseringen kunna möta framtiden tillsammans.
Vad skulle hända om vi börjar engagera elever på ett tydligare sätt i lärares proffessionsutveckling? En fråga som vi under ett tag funderat på. Inom Kalmarsunds gymnasieförbund pågår på olika sätt insatser inriktade mot utveckling av lärarproffessionen med utgångspunkt i den egna undervisningen. I detta är kollegialt lärande och lektionsbesök en vanlig komponent. Samtidigt har vi ett antal duktiga Digitala Coacher som har intresse av att vara med och utveckla undervisningen, inte bara med digitala förtecken.
Så vad skulle då hända om vi förde samman dessa två delar? 
Att elev tillfälligt kan bli en kritisk vän i en lärares undervisning och att dialog förs mellan lärare och elev i syfte att utveckla undervisning. I stället för att undra drog vi igång det här experimentet. Först ut var Digital Coach Oliver Bergendorff och lärare Anders Gustafsson. Om du vill ta del av deras tankar dra igång ljudfilen nedan och lyssna på vad de har att säga. Jag känner att det i det här upplägget finns en stor potential som kan utvecklas till ett koncept för lärande för både lärare och elever. Vi lär återkomma på bloggen kring DC3.0 och se hur vi kan bygga vidare på detta.
I höst har jag tagit emot en ny klass som jag även är lots för. När jag får en ny klass vill jag aktivt bidra till att skapa trivsel och sammanhållning. På en av våra lotstider så undersökte jag vilka förväntningar som eleverna hade på sin klass. Jag ställde frågan:
-Hur tycker ni att en bra klass ska vara? Jag uppmanade sedan eleverna att skriva upp tre ord. Orden skrevs anonymt. På lotsen därefter hade jag gjort ett ordmoln.
Varje elev har fått en röst och vi har fått en fin bild att återvända till för att kunna påminna varandra om vad som är viktigt i vår klass! / Annika Mevik, Fysik- och matematiklärare på Lars Kaggskolan
11 – 12 oktober arrangerades Framtidens lärande av DIU i Münchenbryggeriet, Stockholm. Konferensens syfte är att skapa en mötesplats för en stor bredd av representanter för skolan och med siktet inställt på skolutveckling med digitala förtecken. Programmet bjöd på en ganska stor blandning från scen. Det handlade om digitala nycklar för nyanlända elever (Hulya Basaran och Jenny Edvarssson), även Ebba Östlin pratade om integration och digitala nycklar. Ann Helenius, IT-direktör Stockholms stad, pratade om Stockholms målsättning att blir världens smartaste stad. I det arbetet förvandlar digitaliseringen allt och det gav ett väldigt spännande perspektiv på vilket samhälle det egentligen är som vi utbildar våra elever till. Andreas Ryve tillsammans med Per Kornhall pratade om återerövring av professionskunskapen och ämnesdidaktikens renässans. De var helt överens om att matematikundervisningen måste förändras i grunden utifrån hur det generellt ser ut idag. Även här kommer digitala verktyg att spela en stor roll. Vi fick även möjlighet att ta del av norska erfarenheter kring digitalisering av prov genom Truls Bøhm.
Eftersom Kalmarsunds gymnasieförbund var en av de huvudmän i Sverige som tilldelats kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016 åkte förbundet dit med en ganska stor delegation. Våra representanter fick möjligheten att tillsammans med övriga kommuner dela med sig av sina erfarenheter genom panelsamtal, seminarier och inspirationsmöten.
”Digitalisering – Från rektor till elev”
En grupp som fick speciellt genomslag under Framtidens lärande var våra Digitala Coacher som väckte stor nyfikenhet bland konferensens deltagare. Ett tecken på hur viktigt det är att ta med elever i olika former av skolutvecklingsarbete. Andra delar som uppmärksammades var styrkedjan som finns inom förbundet och den digitala agendan som strategiskt dokument.
Digitala Coacher Molly och Oliver deltar i panelsamtal
Utdelning av Guldtrappan 2016. I mitten förbundschef Kalmarsunds gymnasieförbund Joachim Håkansson
Det var en bra blandning av de olika kommunernas program och det innebar att det fanns mycket intressant att ta del av. Det jag tar med mig är bland annat Simrishamns arbete med delar-kultur, där de poängterade vikten av att skapa ett klimat som gör att det blir mer självklart att dela med sig. Linköping hade ett inspirationsmöte om synliggörande av lärande och inkludering i gymnasiesärskolan som var enormt inspirerande. De kunde visa på konkret arbete med synliggörandet av elevernas lärande där digitala verktyg spelade en avgörande roll. Sundsvall beskrev sin organisation för nätverk och kompetensutveckling för att nå likvärdighet i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Sammantaget ser jag att det sker mycket bra arbete kring digitaliseringen både inom Kalmarsunds gymnasieförbund och på en nationell nivå. Den utveckling som jag ser komma framöver är att hitta mer fasta strukturer för sådant som kollegialt lärande för lärare och strategier för digitaliseringen i skolan.
Som avslutning på hela konferensen konstaterade Peter Becker från scenen att Framtidens lärande redan är här och att nästa konferens i DIUs regi kommer att heta Samtidens lärande.
Kalmarsunds gymnasieförbunds nya Digitala Coacher samlades i oktober i Kalmarsalen för att lära känna varandra och för att få en inblick i vad det kan innebära att vara Digital Coach.
Eftermiddagens aktiviteter startade med lunch och sedan fick coacherna ta del av information kring vad uppdraget “Digital Coach” innebär. Något som är viktigt är att vara en god förebild, t.ex. genom att följa V-reglerna (väska,vätska och vaksamhet). Uppdraget handlar också om att vara stöd till lärarna i pedagogiska frågor. I väldigt enkla tekniska frågor kan lärare och elever ta hjälp av de Digitala Coacherna och därför fick de med sig ett par tips om datorn som kan vara användbara att känna till.
Digitala Coacher från årskurs tre var också på plats för att berätta om deras upplevelse av att vara Digital Coach. De berättade att de har engagerat sig i uppdraget i olika grad under olika perioder. Det är viktigt att tänka på att studierna alltid ska gå först. Att våga stå inför publik är något som de också utvecklat genom uppdraget att gå igenom uppstarten av datorn i flera klasser.
Att vara Digital Coach innebär även att det finns möjlighet att gå på utbildningar som kring datorns möjligheter. Den första handlar om Mac-en och genomförs kommande vecka.
De nya Digitala Coacherna fick också spela Kahoot, göra en lära-känna-övning, gå med i de digitala coachernas Facebook-grupp, utvärdera och fika under eftermiddagen. Det känns härligt att ha nya härliga elevrepresentanter i DC-gänget!