Nu tar iktpedagogerna.se semester. Vi ses i augusti.
Lämna ett svar
Författararkiv: Jörgen Florheden
Direktionsmöte i Meet
Undervisningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund har nu bedrivits genom distansundervisning och fjärrundervisning sedan mitten av mars. Inom förbundet är det flera delar än undervisningen som påverkas av den situation som vi nu har i samhället.
De förändringar som nu sker i coronatider när det gäller våra mötesformer påverkar även styrelsens arbete i Kalmarsunds gymnasieförbund. Senaste direktionsmötet genomfördes genom Google Meet. Grundliga förberedelser gjordes så att alla deltagare skulle känna sig bekväma inför mötet. Vi provkörde” den digitala miljön så att vi kunde säkerställa att det fungerade för samtliga. När det väl var dags för möte fungerade det mycket väl.
Precis som i undervisningssituationer visade det sig vara väsentligt med tydliga instruktioner, mikrofon av, kamera på, begär ordet i chatt o s v. Det visade sig att även votering gick att genomföra på ett strukturerat och väl fungerande sätt. Så den digitala mognad vi ser inom Kalmarsunds gymnasieförbund sträcker sig hela vägen upp till politisk nivå.
Ordförande Dzenita Abaza hälsar välkommen till direktionsmöte i Meet
Bra och svårt ur elevperspektiv
Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?
Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?
Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.
Skolan flyttar hem #skolahemma
Vad har varit bra?
Lärare och lektioner
Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.
”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”
”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”
”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”
Studiero och effektivitet
Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.
”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”
”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”
”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”
Rutiner och struktur
I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.
”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”
”Spara tid (pendling, håltimmar)”
Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher
Vad har varit svårt?
Mycket uppgifter
Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.
”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”
”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”
Inte alla lärare i Meet
Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.
”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”
”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”
Fokus
Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.
”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”
Rutiner och struktur
Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.
”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”
”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”
Få stöd och hjälp
Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.
”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”
”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”
Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här
Vad behöver vi tänka på?
- Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
- Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
- Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
- Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.
Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.
Bra och svårt
Efter en veckas distansundervisning och fjärrundervisning var det dags för uppföljning nummer två av personalens upplevelser. De två områden som var i fokus var Något som varit bra och Något som varit svårt. Avslutningsvis bad vi de svarande att beskriva sin vecka med ett enda ord (inte alltid lätt att få lärare att skriva ett enda ord).
I detta blogginlägget beskriver vi de stora och tydliga linjerna som framträder i svaren. Det finns mer som det går att dyka ner i och analysera och vi ser detta som en tillgång framöver. Vi ser framför allt tre steg i det som kommer fram i det material som vi har tagit del av.
- Komma igång med en undervisning där eleverna lär sig.
- Se till att alla elever är engagerade i undervisningen.
- Ta fram former för prov/examinationer i digital distansmiljö.
Lärare har snabbt gjort en omställning och fått flyt i undervisningen. Nästa steg som uppmärksammas är att få alla elever engagerade i undervisningen. Det tredje steget är funderingar kring prov och examinationer som vi tänker att det är helt ny situation kring. Här kommer det att behövas gemensamt tänkande för att komma fram till bra lösningar. Stöttning från Skolverket i denna fråga bör snart vara på plats.
Vad har gått bra?
Meet, meet, meet
I stort sett alla skriver om hur väl det har fungerat att använda sig av Googles Hangouts Meet i undervisningen. Det är ett helt nytt sätt att bedriva undervisning och lärare uttrycker med viss förvåning hur smidig övergången har varit. Användningen av Meet har i vissa sammanhang lett till en ökad effektivitet både i undervisning och när det gäller olika mötesformer inom förbundet.
”Tycker Hangout vid uppstart av lektionerna fungerar bra! Bra att ta närvaron tillsammans som vanligt i början. Eleverna har god närvaro! Bra att ha rutin på att det är hangout varje lektion – bra för eleverna med kontinuitet. Och att vi använder samma plattform alla – så att eleverna får den rutinen, och inte krånglar till det”
Många Meet blir det
Flyt i undervisningen
Redan nu anger lärare att de på ett bra sätt har kommit igång med undervisningen och att det ”flyter på”. Det har i undervisningen uppstått en struktur som är ganska lika för många lektioner. Det sker en uppstart i Meet. Lärare checkar in tillsammans med eleverna. Lektionens syfte och innehåll beskrivs och här är tydlighet ett nyckelord. Sedan går eleverna över i arbete med uppgift enskilt eller i grupp. Läraren finns tillgänglig i klass-meet medan elever arbetar i grupp-meet. Efteråt sker det en återsamling i Meet och någon form av exit-ticket genomförs. Sedan arbetar lärare med feedback till eleverna.
”Mycket bättre undervisning denna veckan. Nu kör vi liksom. Alla är med, elever vi lärare så nu är det bara att fortsätta.”
”Känner mig mer bekväm och har bättre struktur nu”.
Elevers engagemang och ansvar
Lärare uppger att det finns ett tydligt engagemang och ansvar bland eleverna. Det visar sig bland annat i en mycket god närvaro på lektionerna. Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet. I detta sammanhang kan även vara värt att notera att lärare ser att elever som var mer tysta tidigare blir mer aktiva nu. Det är även att det har uppstått en bättre dialog mellan lärare och elever i vissa sammanhang.
”Eleverna är väldigt villiga att samarbeta och göra bra ifrån sig.”
”Eleverna har varit engagerade och själva tagit ansvar för att klara av sina uppgifter. Meet har fungerat bra.”
”Att tysta elever blommar ut och börjar prata.”
”De flesta elever har förstått sitt eget ansvar och medverkar på lektioner. Jag har höjt min digitala kompetens ett par snäpp. Vilket är bra och stimulerande.”
Vad har varit svårt?
Dynamiken i klassrummet
Att som lärare vara van att ha klassrummet som sin scen och sedan förflyttas in i en miljö där endast skärmen står till förfogande har känns konstigt. Det blir svårt att läsa av klassen vid genomgångar och det kan kännas som att man undervisar ”i tomma luften”. Som lärare ser jag inte kropps språk och kan inte läsa av klassen på samma sätt. Det blir lite som att gå från tredimensionellt till tvådimensionellt.
”Jag tycker också att det är negativt att interaktionen i klassrummet blir oerhört mycket mer komplicerad.”
Att få med alla eleverna
Det finns en oro att inte alla elever inkluderas i undervisningen. Det krävs nu till viss del att det hittas nya former för anpassningar och stöd till elever. Samverkan mellan olika professioner inom skolan kommer här att vara av vikt.
”Skolans kompensatoriska uppdrag blir en utmaning även om det självklart finns insatser som går att göra kopplat till detta.”
Prov och tester
Steg ett var att få undervisningen att fungera i en helt digital miljö. Efterhand så kommer funderingar på hur prov och tester ska kunna genomföras på ett säkert sätt när det behöver ske helt digitalt med elever som inte är samlade. En svårighet här är att det inte finns några färdiga lösningar att vända sig till. Nationella prov ställdes in på grund av svårigheten att genomföra dem i detta läge och nu gäller det att hitta nya vägar för examinationer.
”Att ha prov där eleverna inte kan fuska. Jag tvingades ställa in provet.”
”Lösningen kring hur man gör när det gäller prov hänger lite i luften. Hur göra det rättssäkert och utan möjlighet till fusk?”
”Jag ägnar sjukt mycket tid till att grubbla över digitala prov för de högre nivåerna …”
Sen var det uppdraget att med ett ord beskriva veckan. Inte lätt att fånga det med ett enda ord. Det har varit spännande, utmanande och helgens vila var säkert för många välbehövlig.
Avslutningsvis vill vi tacka alla som bidragit med svar som gör att vi både kan få en bra nulägesbeskrivning samt se vilka utmaningar vi står inför.
Hur går det?
På tisdagen regeringens presskonferens om rekommendationen att stänga gymnasieskolor, onsdag kommer eleverna in för att hämta sitt material och på torsdagen var distansundervisning och fjärrundervisning igång i skarpt läge. Sällan har väl en omställning i skolvärlden skett så dramatiskt. Det första steget i John Kotters förändringsteori infann sig omedelbart – känslan av akut läge och att förändring måste göras nu.
Vi bestämde oss för att nära följa denna förändring och redan under fredagen gå ut med ett Google formulär där vi fångade lärare, rektorers och övriga personals upplevelse av att gå över till undervisning online. Nedan redovisar vi en del punkter som framträder i de svar som kom in.
Magnus Karlsson, kemilärare, uppkopplad med sin klass.
Väl förberedda
Lärare anger att de trots en snabb omställning känner att de är väl förberedda genom att det har gjorts en rejäl satsning på digital kompetens inom gymnasieförbundet.
”Tack vare den stora satsning som gjorts på digitaliseringen i förbundet har vi en stor fördel. Vi är pålästa, inkörda och orädda att testa. Det kommer hjälpa våra elever.”
”Fanns uppenbart en handlingsberedskap och den höga digitala kompetensen hos vår personal märks nu tydligt.”
”Efter en dags undervisning non-stop igår känner jag att detta fixar vi!”
Inspirerande utmaning
I den snabba omställning som sker hittar lärare inspirerande utmaning. De händer något nytt som kräver ny idéer och sätt att bedriva undervisning.
”Spännande och utmanande på alla sätt. Jag tycker det varit/ är så lärorikt och blivit ”taggad” på uppgiften med lite extra stress.”
”Känns ovant, spännande och lite äventyrligt” ”kul utmaning för mig som lärare vilket ger stimulans.”
”Det är spännande och man ställs inför helt nya situationer och måste lära sig nya saker snabbt. Jag tycker att det är roligt.”
Stöttning och kollegialt lärande
Vikten av att det i organisationen finns ett tydligt pedagogiskt stöd kring digitaliseringen framhålls. Vi skapade en sida på vår site här som stöttning samt att vi skapade ett Google Classroom för all personal där vi lägger in resurser, berättar om erfarenheter samt följer upp arbetet. Den andra formen av stöttning sker genom det kollegiala samarbetet och kollegiala lärandet som som nu ses som helt nödvändigt. Många lärare framhåller att ett stort engagemang i att hjälpa varandra.
”IKT-pedagogerna är OUMBÄRLIGA nu.”
”Kollegialt lärande så det smäller om det!”
”Alla ställer upp och har ett positivt mind set. Vi hjälps åt och hittills är det mest lovande.”
Stress och oro
Den snabba omställning gör en del lärare stressade och det finns en oro kring hur eleverna ska klara sin skolgång på distans.
”Det har varit stressande och oerhört intensivt med många tankar kring ”HUR”?
”..men det finns en oro hos elever både för att klara av skolgången utan den struktur/stöd som finns i fysisk skola, och även kring t.ex. att tappa sin sociala samvaro..”
Saknad av klassrummets dynamik
Lärare uppger att det finns en dimension som går förlorad när undervisning sker online. Mötet med eleverna får inte samma dynamik som när undervisningen sker i det fysiska klassrummet.
”Mina spontana tankar efter första dagen är att det kommer vara oerhört tomt utan den sociala kontakten. Mötet med eleverna ger oerhört mycket energi.”
”Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet.”
”Google Meet i alla ära, men börjar redan sakna de personliga mötena.”
Det kan även noteras att elevnärvaron generellt har ökat. Självklart är det ett extremt litet underlag för att dra några stora växlar på det. Två iakttagelse kan i alla falla göras. Den första att tekniken har inte varit ett problem för att eleverna ska infinna sig på lektion. Den andra iakttagelsen är att det ur ett elevperspektiv kan vara så att det finns ett nyhetens behag i detta sätt att gå i skola och att det blir en något lägre tröskel att ta sig till en digital lektion.
Den sista frågan i enkäten vara att beskriva sina tankar med ett enda ord och nedan kan du se resultat i form av ett ordmoln.
Även om det här är en undersökning som genomförts nästan direkt efter omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning finns det några intressanta saker det går att tänka lite kring. Det finns en linje i det som vissa lärare beskriver där de ha fått en rejäl utmaning som är inspirerande och skapar motivation, det finns en stöttande struktur i förändringen, kollegor blir resurser i varandras lärande. Detta sammantaget har lett till en brant inlärningskurva. Vad som egentligen beskrivs är helt enkelt en variant av god undervisning. Hur ger vi eleverna samma känsla av utmaning, stöd, motivation o s v? En tanke att ta med från egna erfarenheter.
Ur ett ledningsperspektiv blir det viktigt att se hur det går att stärka det som är positivt och jobba med det som upplevs som negativa inslag. Två sedan faktorer som förmodligen hänger intimt samman med varandra bör tänkas på. Den ena är att uppmärksamma den negativa stress som kan uppkomma. Stress känner nog de flesta och det behöver ju inte vara negativt i sig. Den andra delen är att från ledningshåll stenhårt ge förutsättningar för och stötta det kollegiala lärandet. Vi är i en situation där vi kommer att vara enormt beroende av varandras stöd och kreativa tänkande.
Vi återkommer med röster från verksamheten när det gäller distansundervisning och fjärrundervisning.
Motorväg och svampstigar
”Man kan se det som att det finns en motorväg och svampstigar”, sa min före detta chef när vi skulle ta klivet in i en digitaliserad undervisning. Vi får gå tillbaka till 2012 då jag för första gången hörde denna metafor.
Bild Pixabay
Under de senaste dagarna har de här orden återvänt till mig med en kristallklar tydlighet i samband med den extremt snabba omställning som vi nu gör i övergången till distansundervisning och fjärrundervisning. Vi måste inom vår organisation ha ett digitalt ekosystem som alla känner sig bekväma med och där lärare snabbt kan komma framåt, en motorväg. När jag kör denna motorväg som lärare ska jag också känna att jag kan få support längs vägen. Motorvägen är trygg jag hittar lätt och jag vet att jag får stöttning. Inom vår organisation måste vi bestämma oss för hur vår motorväg ska se ut. Hur ska vi plocka samman det digitala ekosystem som tar oss fram på ett bra sätt och fyller funktioner som vi behöver i undervisning?
Svaret som vi har inom Kalmarsunds gymnasieförbund i detta sammanhang består av tre komponenter. Google Classroom som blir det digitala klassrummet som står för strukturen och det pedagogiska arbetsflödet. I samband med att undervisningen blir online är just struktur och tydlighet nyckelfaktorer för elevers lärande. Nästa komponent är WeVideo som är vårt val av webbaserad lösning för inspelning och redigering av film och ljud. Lärare och elever behöver ha en enkel tillgång till dessa verktyg för instruktionsfilmer och redovisningar. Den sista och tredje komponenten är Hangouts Meet. Det är en tjänst som blivit hetare än någonsin nu för att kunna driva fjärrundervising. Till dessa huvudkomponenter behöver vi sedan lägga verktyg som ger ett tillgängligt lärande för alla elever. Du hittar mer om vår tankar kring motorvägen och hur den stöttas här.
Bild Pixabay
Men om man då tycker att motorvägen är lite tråkig och kanske saknar en del saker som man vill uppleva? Då kan det vara så att en promenad ut på svampstigar skulle var mer upplyftande och kreativt. Är det fel att leta andra vägar än motorvägen? Absolut inte. Om jag har en god förmåga att orientera mig i skogen. Om jag har god kännedom om svampar, och inte råkar plocka med mig en giftig hem, så kan en sådan promenad vara fantastiskt upplyftande. Men kunskapen och förmågan att vara mer självständig blir då viktig. I det digitala ekosystem som beskrivs som motorvägen ovan kommer det alltid att finnas önskemål om andra lite finurliga funktioner. Självklar ska möjligheter utforskas, men vi måste våga prioritera en gemensam väg så att vi inte springer på alla bollar.
Redan nu känns det otroligt bra att motorvägen, det digitala ekosystemet, finns på plats. Att lärare har en hög kompetens när det gäller användningen. Den digitala kompetensen har under lång tid varit ett prioriterat område. Det kollegiala lärande har även det en framträdande plats. Det gör att vi väldigt fort kan sätta fokus på det som är viktigt på riktigt, pedagogiken och didaktiken. Vår gemensamma kraft dräneras inte av att hitta nya tekniska lösningar. Att bedriva undervisning i ny form kräver att vi tydligt besvarar de didaktiska frågorna som är kopplade till undervisningen. Svaret på frågan hur kommer i många fall se annorlunda ut idag än vad det gjorde igår. Vi behöver även se till relationsbygget och hur vi ger eleverna en trygg, motiverande och utmanande undervisning i denna nya skepnad.
Sedan hoppas vi att de som ger sig ut på svampstigarna kommer hem från skogen med massor av nya kreativa lösningar som vi aldrig sett innan. Allt till gagn för elevernas lärande.
Professionsprogrammet är igång
Vill du reflektera över din praktik, dokumentera din yrkesskicklighet och få dokumentationen bedömd i syfte för att påvisa förstelärarkvalifikationer? Då är professionsprogrammet något för dig. Frågan skickades ut i verksamheten och ett antal lärare svarade ja.
Innan professionprogrammet drog igång var det väldigt inspirerande att sitta på en av våra skolor och höra en kollega säga till en annan ”Grattis till professionsprogrammet”. Det pekar på att det här är viktigt.
Måndag 9 mars gick startskottet för professionsprogrammet för lärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Lärare som sökt till detta program samlades i konferenslokal Slottet på förbundskontoret. Även rektorer slöt upp och upplevde detta startskott. Vi började med att stämma av förväntansbilder och kunde konstatera att bärande tankar är pedagogik, utveckling, kollegialt och utmaning.
Verksamhetschef Stefan Regebro och undertecknad gick igenom syfte och upplägg för professionsprogrammet. Lektorer Daniel Åkerblom och Gunilla Berg Christofferssen tog upp grunder i den argumenterande text som ska skrivas av deltagarna.
Under eftermiddagens pass tilldelades alla en professionspartner och tillsammans började reflektionen kring läraryrket. Under programmets gång kommer det kollegiala lärande vara en viktig komponent. Förutom att lärare ska bevisa yrkesskicklighet genom bland annat skrivande av argumenterande text och lektionsobservationer, kommer kollegiala processer stödja lärares reflektion och praktik i undervisningen.
Programmet kommer att fortgå fram till höstlovet och vi kommer säkert att få anledning att återvända till det här på bloggen.
Tack till kollegan Dominika Svensson för både bilder och god feedback vid detta tillfälle.
Skolbesök Wingfield Primary School
Som en del av Prepare to Evolve, BETT 2020 ingick möjligheten att välja ett besök på en skola i London. Mitt val föll på Wingfield Primary School. En skola med elever från fyra år upp till tolv år. Wingfield Primary School har under sex år gjort en resa från att vara en skola som haft väldigt dåliga studieresultat bland sina elever till att idag tillhöra de 20 procent bästa skolorna i England. Något som rektor Ross Silcock med stolthet berättar när vi gör en rundvandring.
På frågan vilka nyckelfaktorer han ser till denna utveckling framhåller han framför allt två stycken. Den första är vikten av att sätta fokus på undervisningen. Det är det som händer klassrummet som spelar roll. När vi går runt i skolan är detta något som är tydligt visualiserat. I alla klassrum finns en enhetligt uppbyggd fysisk lärmiljö. Skolan ser lärmiljön som otroligt viktig eller för att uttrycka det med Ross ord ”The learning environment is a silent teacher”. Vissa element ska finnas i alla klassrum, exempelvis en vägg för matematik en för engelska, en plats för läsande. Det finns även bilder uppsatta som visar på lärares aktionsforskning som varit en del i ett kollegialt lärande. Den andra nyckelfaktor som Ross framhåller är att medvetet jobba med relationer. Relationer mellan alla på skolan. Ross visar ett tydligt exempel på detta när vi går från klass till klass där han kan tilltala alla elever vi möter med namn. Som en ”hjälp”” i sin förändringsresa fick Wingfield Primary School en helt ny skolbyggnad som togs i bruk 2017. Den gamla skolan revs i samband med en upprustning av hela området där skolan ligger. Mängder av bostäder revs och nya byggdes upp i ett tioårsprojekt.
När det gäller användande av den digitala tekniken i undervisningen finns det en uttalad vision på skolan att den ska vara en naturlig del i elevernas lärande. Även när det gällde användande av digital teknik som förstärkare i undervisningen fanns det en väl genomarbetat gemensam strategi som syntes i varje klassrum.
Jag har tidigare besökt skolor i England där man har gjort en rejäl förbättring när det gäller elevernas resultat, exempelvis Bohunt School som du kan läsa om här. Det finns några gemensamma saker för att förklara varför dess skolor har lyckats. Det finns en ledning som mycket tydligt sätter fokus på undervisningen och elevernas lärande. Det är här förändringen ska göras och för att få ett annat resultat måste insikten finnas att undervisningen måste ändras. Att bygga väl fungerande strukturer för kollegialt lärande är en annan viktig komponent. Väsentlig är att jobba gemensamt för att skapa ett gemensamt språk kring undervisningen. Digital teknik används på ett klokt sätt för att förstärka de lärandemål som ska uppnås. En förändringsresa kan även vara tuff och den passar inte alla, vissa väljer att kliva av. Avslutningsvis finns ytterligare en gemensam faktor och det är att det tar tid att förändra någonstans mellan fem och sju år för att se en vision ta form i praktik.
Ledarspåret – Prepare to Evolve, BETT 2020
Ledarspåret på Prepare to Evolve, BETT 2020 leddes av Malin Frykman, färsk processledare på Lin Education. Hon har skrivit böckerna Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld. På bloggen har vi tidigare skrivit om den förstnämnda boken och det kan du läsa här.
Direkt när spåret drog igång så delades vi in i par, vi fick en Evolve-kollega. Det skulle vara någon som vi inte kände sedan tidigare. Deltagarna hade innan ombetts att ha ett fokusområde för den egna skolutvecklingen med sig i sina tankar. Med utgångspunkt i detta område gjorde vi två och två en incheckning genom en NÖHRA. En modell för att synliggöra nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter kopplat till det valda fokusområdet.
Därefter var det dags för skolutvecklingsnörden, som Malin själv kallar sig, att fylla på med genomgång av lärande organisation, formativa ledarhandlingar och hur dessa kan förstärkas med digitala verktyg. Allt detta bottnades rejält i hänvisningar till forskning.
Nästa steg var att genomföra en EPA (enskilt – par – alla) med den egna verksamhetens lärande organisation i fokus. Först fick var och en rita upp sin lärande organisation för att sedan presentera och diskutera den med sin evolve-kollega. Avslutningsvis sattes alla uppritade organisationer upp på väggarna och det var fritt fram att gå runt och glo och sno. Denna del var ibland lite knepig för att det inte gavs några förklaringar till det som ritats upp.
Malin tog sedan sin utgångspunkt i Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, lätt omarbetade för att passa skolledare. Utifrån dessa strategier gavs exempel på hur digitala verktyg kan förstärka det som man som ledare vill uppnå med vissa handlingar.
Vi gick över i en väldigt konkret fas där alla skulle välja en ledarhandling och skriva ner vilken effekt som önskas uppnås. Till detta kopplades digitala verktyg och andra resurser, samt hur handlingen ska följas upp och dokumenters. Inte minst viktigt att även beskriva hur det ska firas när effekten är nådd. När alla dessa delarna var klara så var det återigen dags att möta sin evolve-kollega och presentera för varandra. Som avslutning bokade paren in videomöten att genomföra innan påsk för att göra en uppföljning för att se hur det går i arbetet att nå den valda önskade effekten.
Vad tar jag med mig från det här spåret?
En första sak som jag tycker var väldigt väl genomförd var att det var en bra presentation av spårets innehåll och mål som gick ut till deltagare innan. Det var bra att ha möjligheten att förbereda sig lite tankemässigt innan det rullade igång.
Vad det gäller upplägg så var det en fördel att det hade en konkret och praktisk inriktning. Det är nyttigt att med jämna mellanrum stanna upp och tänkta till kring sin lärande organisation.
EPA-övningen som beskrivs ovan tycker jag att man med fördela kan använda i sammanhang där olika skolledningar möts. Det är ett bra sätt att få sin på sin egen verksamhet och det kan även leda till att skolledare ”tvingas” att tydligt formulera sina vad, hur, varför. Det kan även vara ett utmärkt tillfälle att tillsammans reflektera över hur digitala verktyg kan stärka de effekter som man som skolledning vill uppnå i sitt skolutvecklingsarbete.
En extra krydda var att vi delades in i par med någon som man inte känner sedan tidigare. Genom att ställa frågor till varandras organisationer blir det möjligt att komma vidare i sina tankar kring den egna organisationen. Nu ser jag fram emot att koppla upp mig mot Haninge i april och utbyta erfarenheter med min evolve-kollega och se hur det gått med våra prioriterade områden.
Veckans tips – infoga ljud i en Google presentation
En efterlängtad funktion som har kommit till Google presentation är att det nu är möjligt att lägga till ljud. Du infogar ljud som du har på din enhet i Google drive. Enkel beskrivning hittar du här.
Kick-off 2019 Digitala Coacher
I en skön bland av analoga och digitala aktiviteter har vi kickat igång våra nya Digitala Coacher. Efter en gemensam lunch var det dags att titta närmare på vad uppdraget som Digital Coach innebär i praktiken. Vi talade om utbildningar och hur DC är en viktigt referensgrupp i förbundets satsning kring digitaliseringen i undervisningen.
Nu ser vi fram emot kommande arbete med Digitala Coacher med det nya gäng som också anslutit sig.
Veckans tips – quiz i låst läge
Google formulär är ett favoritverktyg som vi många gånger och i olika sammanhang skrivit om på iktpedagogerna.se. Vi har bland annat skrivit om hur det går att göra självrättande quiz med inbyggd feedback här. Nu har det lagts till ytterligare en funktion till quiz. Det går att skapa quiz där eleverna hamnar i låst läge på sina datorer. Det vill säga de kan inte gå till några andra webbsidor innan de genomfört och lämnat in quizet.
En förutsättning är att eleverna skriver på så kallade hanterade chromebooks, Det vill säga att de är kopplade i en speciell domän, i vårt fall ksgyf.se.
Bättre tillsammans
Bättre tillsammans är ett kollegialt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan som satt sikte på det undervisningsnära sammanhanget.
Hösten 2018 genomförde och dokumenterade SYL (Särskilt yrkesskickliga lärare) på 46 lektionsobservationer hos lärarkollegor. Det gjordes i syfte att skapa en nulägesbeskrivning av undervisningen på skolan.
Observationerna gjordes med fyra områden i fokus: Formativt arbetssätt, inkludering, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och digitalisering. Det fanns även frågeställningar kring vad observatörer såg som extra intressant och vad de önskat se mer av. En kort sammanfattning av resultatet är att det framkom att det fanns ett stort engagemang och kunskap hos lärarna. Dessutom önskades ökad elevaktivitet under lektioner.
Lärares lektionsobservationer kompletterades senare med fokussamtal som genomfördes med elever från samtliga klasser i årskurs två på Jenny Nyströmsskolan. Sammanställningen från dessa samtal belyste fyra områden: Lärares kompetens, lärares ledarskap, elevers delaktighet och helhetsbild av undervisning. Det som tydligast framträdde i samtal med eleverna är vikten av att ha en varierad undervisning.
Resultat har sedan legat till grund för den kollegiala lärandeprocessen som fått benämningen Bättre tillsammans. Lärare har valt fokusområde där de vill utveckla sin undervisning. Arbetet har genomförts i ämnesgrupper och det har letts av SYL som inte har tillhört ämneslaget. Digitala möjligheter har nyttjas på olika sätt. Ett tydligt exempel på detta är att varje lärare har till gruppen tagit med sig en videoinspelning som visar på en undervisningssituation kopplad till det fokusområde som läraren har valt. Vid visning av video har lärare gett varandra feedback för att ytterligare kunna utveckla sin undervisning. Resultat från lärares arbete med olika fokusområden dokumenteras och sammanställs och används som en utgångspunkt i fortsatt utvecklingsarbete på Jenny Nyströmsskolan.
I filmen nedan redovisar en sammanställning av individuell dokumentation som lärare skrev 30 april 2019. Det är tydligt att Bättre tillsammans har fått konkreta resultat i klassrummen och att det har gett lärare goda möjligheter att reflektera kring sin undervisning, inte minst tillsammans med kollegor.
Teknikspaning hos AV-Media
”Vi vet att ny teknik kommer att spela roll för undervisning framöver. Vilken roll vilken teknik kommer att spela kan vi däremot inte vara lika säkra på.” Citatet är hämtat från Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda. Det blir i vår roll som IKT-pedagoger en uppgift att spana på den teknik som kan vara relevant för undervisning.
Ibland kan ett spaningsuppdrag innebära att man inte tar sig så långt. Vi tog den korta promenaden till AV-Media Kalmar och möttes upp av Peter och Louise, som guidade oss igenom sitt testrum. Här finns möjlighet att prova på en bred repertoar av digital teknik anpassad att använda i skolan. Robotar i olika former, greenscreen, VR och 3D-skrivare var några av sakerna vi tittade närmare på. Tekniken har idag blivit enklare och mer tillgänglig och det är inte höga tekniska trösklar för att komma igång. Genom skrivningar i läroplanen har programmering fått ett genomslag i skolan på bred front. Övrig teknik har inte fått samma breda genomslag. Kommer vi framöver att exempelvis se mer av ett upplevelsebaserat lärande genom VR-teknik? Än så länge känns det som att det behöver komma mer material som är anpassat för skolan för att det ska få ett rejält genomslag.
Vi tackar Peter och Louise för guidning genom testrummet och givande samtal. Samtidigt tipsar vi lärare om att gå in på AV-Medias hemsida för att boka och testa teknik för sin undervisning. Eller varför inte göra som vi gjorde, titta in i testrummet och kläm lite på grejerna som finns där.