Lämna ett svar
Författararkiv: Jörgen Florheden
Don´t try, DO!
Av Magnus Birgersson
Efter en trevande inledning med blandad kvalitet och mycket folk i en fantastisk miljö, dock någon kylig, blev första dagens samlade intryck Sugata Mitra. Sugata som är “Professor of Educational Technology at the School of Education, Communication and Language Sciences at Newcastle University, UK” utmanar konventioner och väcker tankar. Elever ska få ansvar och organisera sitt eget lärande genom rätt styrning och handledning. Processa runt förståelse, kommunikation och digitalt lärande. Så långt är jag med. När Sugata ifrågasätter varför vi ska plugga t.ex. språk och multiplikationstabell när det finns massor av hjälpmedel runt omkring oss går jag igång. Personligen är jag inte riktigt där även om jag förstår att Sugata spetsar till det ordentligt och försöker få oss att tänka i nya banor.
Dag två inleds för min del med tema inkludering och en föreläsning av Alan Dyson. Dyson är Professor på Centre for Equity in Education, University of Manchester. Han presenterar bl.a. intressant statistik över brittiska elever med särskilda behov och väver in olika parametrar, bl.a. familjens ekonomi. En parameter som överraskar är etnicitet men är fullt relevant för att förstå helheter. Samtidigt har många av de etniska grupper som hänvisas till, kommit till England av olika anledningar vilket jag uppfattade att professor Dyson inte tagit hänsyn till.
Dyson pratar vidare om Harlem Children Zone som ett fantastiskt exempel på hur inkludering kan fungera. Närmiljön, familjen, hälsa, särskilda behov, ja kort sagt allt som överhuvudtaget är aktuellt runt eleven ska vävas in för att vi ska lyckas fullt ut. Se helheten. Intressant att titta vidare på vilka processer de använder på HCZ High School och som är applicerbart i vår verksamhet?
En annan mer konkret del av inkluderingspasset var Åsa Sundelin som började med en genomgång av sitt tidigare uppdrag inom Oneeighty. Väldigt spännande och fantastiska resultat runt s.k. “hemmasittare”. Det jag tar med mig från Åsa var ändå den metod vi delgavs att hitta lösningar för exempelvis ett arbetslag. Tydlighet, struktur och allas delaktighet.
Avslutar här och återkommer till dagarnas mantra: “Don´t try, DO!”
Inkludering och relationsskapande
av Mats Hammar
Under temat inkludering pratade bl.a. Åsa Sundelin som numera jobbar som projektledare på IFOUS (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola). Hon berättade om sin tid som ansvarig för Oneeighty, en av Sveriges främsta satsningar på ett skollöst koncept som syftade till att hjälpa “hemmasittare” och deras skolor att se dessa elevers lärande utan att binda det till klassrummet. Åsa berättade om arbetet, metoderna och några exempel som gjorde mig tårögd.
Pedagoger och socionomer jobbade med att skapa en relation med de hemmasittande ungdomarna genom att kommunicera online under bestämda chattider, både dag- och kvällstid. Ofta handlade det om att hjälpa till att kartlägga elevens intressen, bryta mönster och få tillbaka eleven till skolan. Arbetet skedde i nära samarbete med familj, skola och eventuellt socialtjänsten. Man tittade även på om det eleverna gjorde utanför skolan uppfyllde några av kunskapsmålen.
Åsa berättade om ett exempel där hon efter mycket tålamod nått fram till en tjej som hade isolerat sig från både skolan, sin egen familj och omvärlden. Efter flera veckor med obesvarade meddelanden nås Åsa av informationen att tjejens största intresse är koreansk pop (K-pop). Så Åsa översätter ett meddelande till koreanska och skickar till tjejen som för första gången svarar nästan omedelbart. “Kan du koreanska?” “Nej, kan du?” Tjejen svarar ja och det visar sig att hon suttit och kollat på videoklipp från amerikanska universitet som lär ut koreanska. Hennes drivkraft att lära sig språket var att kunna läsa sina idolers bloggar. En annan “hemmasittare” visar det sig har skrivit en bok och blir uppmuntrad av Åsa att publicera den, men får till svar. “Det har jag redan gjort.”
Jag har sett några liknande projekt som har gått ut på att hjälpa, peppa och ta tillvara en drivkraft i ungdomar och unga vuxna som av någon anledning har valt att lämna eller hamnat utanför skolsystemet eller arbetsmarknaden. Det kan ge goda resultat och unga människor lyfts upp ur en tillvaro där de ofta varit fast i en negativ spiral. Men den gemensamma nämnaren är att det är just projekt som avslutas efter att projekttiden löpt ut samt att de helt eller delvis drivs utanför skolan.
Frågan som börjar snurra i mitt huvud är såklart vad vi i skolan kan lära oss av Oneeighty och liknande projekt. Dels för att behålla eleverna i skolan innan de blir “hemmasittare” samt ge alternativa vägar till den vanliga skolan. Ur ett samhällsperspektiv och elevperspektiv är jag övertygad om att eventuella merkostnader snabbt är intjänade. Men hur gör vi?
Jag har inga svar på exakt vad som borde göras, men bl.a. utifrån Oneeighty:s framgångsfaktorer borde vi nog titta ännu mer på relationsskapande, att möta ungdomarna på deras egna arenor, att intressera oss mer för ungdomarnas intressen, alternativa examinationsformer samt alternativ till tid och plats för skolarbete.
Pop Up School
Av Annelie Hammarström
Med stor förväntan och spänning kom jag till introduktionen av Pop up school. Vi ska på en dag samsas 10 lärare och undervisa 15 elever i en gemensam vision. Dagen ska mynna ut i någon form av redovisning, storytelling.
Idén är spännande och mycket intressant, vad ska resultatet bli. Dagen blir fantastisk och resultatet blir över förväntan. Eleverna har varit så öppna och kreativa under dagen. Den största utmaningen under dan har varit att tillsammans med 9 andra lärare enas om en vision.
Bett London 2016
Av Gunilla Berg Christoffersson
It´s all about the C! Collaborating, Communication, Computing, Comprehension, Creative, 
Construct, Convey, Celebrate others. Vi har lyssnat till många föreläsningar, under BETT-dagarna i London, där dessa ord och begrepp beskriver hur elever kan använda digital teknik i sitt lärande. Det är viktigt att vi tar tillvara elevernas lust att pröva sig fram och tillåter dem att misslyckas och pröva på nytt. Ger elever möjlighet att ta del av varandras kreativitet och ta vara på lusten och lekfullheten i ett prövande arbetssätt. Under torsdagens tema med Apple Education visade några elever från engelska skolor hur de på olika sätt använder I-pads i undervisningen.
En föreläsning av Patricia Nobre handlade om hur lärandemiljön påverkar elevers lärande. Hon visade på att klassrummen inte förändrats på över hundra år och att en förändring av möblering och hur läraren är placerad i klassrummet kan öka elevernas samarbete och fokus. Vi har fått ta del av många intressanta redovisningar som behandlat digitaliserat lärande där eleverna är de som ska vara kreativa, innovativa och delta aktivt i utformningen av sitt lärande. Läraren ska vara (mitt “final” C) enligt Sam Morris föreläsning,“the Conductor of the Orchestra”.
Reflektioner från BETT
Av Christina Svensson
När jag så här i efterhand ska utvärdera vad jag mest har stannat upp inför och noterat är det förändrade förhållningssättet till hur man som lärare och även elev förmedlar kunskap och hur man tar den till sig och gör den till sin. Mannen med de underbara polisongerna – Sugat Mitra – sade så här: -”If you ask them to cook a curry, you don’t want them to do a pie.” Förmedla tydliga instruktioner, vart ska vi? Vad är syftet? Vad ska ni få lära er?.
Carl Heath var inne på samma linje: Han talade om den ilerativa designprocessen vilken består
av hållpunkterna definiera – utveckla – testa – uppleva – förstå. Vad talarna framförde både på Truman Brewery och på torsdagens besök på Apple var det att våga testa och kanske misslyckas. Det är inget fel i det, man gör en erfarenhet då också och kan ta sig an uppgiften eller problemet från ett annat håll. Det är nog viktigt att man vågar bjuda på sig själv och berätta att det är inte alltid det går som man tänkt sig. En dansk rektor talade om det på pass 7 på Apple; då ur vuxenelevers horisont. Vikten av att få prova sig fram, jobba kollaborativt och hur viktig lärmiljön är. Testa, prova! Don’t try – Do!
Transformering av klassrummen fångade också mitt intresse. Dela upp klassrummen, tillskapa olika ytor och utrymmen för eleverna där de enskilt eller med fördel i olika konstellationer kan ta sig an uppgifter. Eleverna hjälper varandra och jobbar enligt det perspektiv Sugat Mitra talade om: SOLE self organized learning environments. Ge eleverna en fråga eller uppgift som ska lösas, avsätt en viss tidsrymd att lösa denna. Eleverna får själva bestämma hur de ska gå till väga med upplägg, inbördes konfererande och problemlösning. Det är viktigt att stimulera lärandet och att låta det ta alternativa och nya vägar. Risken är annars att det blir stelt och vi alla i klassrummet är rädda för att misslyckas. En innovativ och trygg lärmiljö både rent fysiskt och naturligtvis på det känslomässiga planet förstärker detta. Phil Avery från Bohunt Education Trust punktade på att vi lärare ska släppa in spontaniteten och inkludera eleverna i läroprocessen, tänka differentierat, ha en känsla för vad eleverna är och behöver. Hur resonerar de? Dags att hem och praktisera och förmedla kunskaperna om lärande, våga prova nya grepp, utmana och ändå vara förutsägbar i grunden vilket ger struktur och trygghet för eleverna så att de vågar fånga möjligheterna!
En professor och ett experiment
Av Max Polteg
Under Bettdagarna i London har jag stött på förskolepedagoger, rektorer, en indisk
professor, en dansk skolutvecklare som arbetar på ett lärocenter som närmast kan jämföras
med Komvux, privata entreprenörer som säljer in sina idéer i utbildningsvärlden, engelska
so-lärare som använder datorns möjligheter att åskådliggöra komplicerade begrepp för
eleverna och flera andra spännande människor som på ett eller annat sätt arbetar med
utbildning. Det som slår mig är hur de jag har träffat på ett ödmjukt och välkomnande sätt intresserar sig för varandras verksamheter. Jag tror att de som väljer att åka på en sådan här sammankomst har ett öppet sinne för att dela sina erfarenheter med andra Erfarna kan inspireras av nybörjare, de som arbetar med vuxna elever kan lära sig av förskolepedagoger etc.
Om jag ska välja något som har fångat mig lite extra så får det bli den indiske professorn
som gjorde ett experiment där han ställde ut datorer i miljöer där man inte tidigare haft
tillgång till detta. Efter ett tag besökte han platserna och häpnade över hur mycket barn och ungdomar hade lärt sig på egen hand Detta väcker tankar kring lärande.
BETT-mässan 2016
av Kent Olsson Ulbaek
160121. Dagens program med temat Inkludering är det som lockat mig mest. Efter att jag avslutat Aretemeriteringen kom detta som en naturlig uppföljning av mina didaktiska funderingar. Att kunna koppla mina erfarenheter till ett nytt steg där inkludering och differentierat lärande kan ge en ny dimension till min undervisning.
Professor Alan Dyson, Centre for Equity in Education, University of Manchester, höll en intressant föreläsning om sina erfarenheter från Newcastle i synnerhet men också från andra platser som Göteborg och Harlem, USA. Han kunde med statistik visa att några etniska grupper hade större besvär än andra med att följa och klara sin undervisning. Här har gruppens egna kultur och bakgrund stor betydelse. Statistiskt fastställt är också att det är de unga männen som har det svårast i alla undersökta grupperna.
Dyson menar att vi gör mycket bra i vår undervisning men att det inte räcker. ”It’s not enough!” upprepade han många gånger. Vi måste engagera oss i deras närmiljö och i deras ekonomiska villkor. Alla grupper som presterade svagt hade svag ekonomi som gemensam nämnare.
Vi måste lära oss att arbeta med alla viktiga faktorer utanför undervisningen. Att använda skolans övriga resurser för att förstå och kunna samarbeta med andra relevanta myndigheter. Att se över hela organisationen från hemmets villkor till hur vi arbetar med de olika behoven hos eleverna.
Han avslutade föreläsningen med att vi skulle ställa oss frågan ”Hur gör du idag?” och vill att vi ska reflektera över detta och fundera på hur vi kan implementera hans idéer i vår egna organisation och undervisning. Det innebär ett stort förändringsarbete som kanske måste starta på en politisk nivå under tiden vi kämpar på i klassrummet?
Återkoppling
Av Emma Josefsson
Under en av dagarna på BETT-resan fick jag, och tio andra lärare, skapa en skola för en dag. På förmiddagen fick vi enas om en vision och utifrån den planera en lektion. Klockan 11.30 anlände eleverna och vi fick då gå från vision till lektion.
När lektionen var genomförd stannade två elever kvar och gav muntlig återkoppling till oss lärare. Detta var dagens största behållning. Att få höra elevernas tankar var det som gjorde dagen till en sådan värdefull erfarenhet.
Den återkoppling eleverna gjorde utgick från dessa frågor:
- Berätta om lektionen du just haft.
- Vad tror du syftet med lektionen var? Hur väl uppfylldes dessa syften?
- Tyckte du om lektionen? Varför/varför inte?
- Three stars and a wish.
- Vad, under lektionen, hjälpte dig att lära och vad hjälpte inte?
- Om du hade varit lärare, vad skulle du ha gjort annorlunda?
Återkopp
ling hjälper bl.a. läraren att förstå hur det fortsatta arbetet i gruppen ska se ut, och är ett sätt för eleven att reflektera över sitt lärande. Det kan vara en fråga i mentimeter, en inspelad muntlig reflektion i grupp eller kanske post-it-lappar på dörren på vägen ut från lektionen. Metoden spelar ingen roll, utan det viktiga är att återkoppling äger rum.
(Jörgen deltog i samma tema, men skapade en annan skola. Läs gärna hans upplevelse av dagen.)
Pop Up School!
Av Jörgen Florheden
Skapa en skola för en dag!
Detta var utmaning som vi, tio för varandra okända personer, fick under temat Pop Up School. Vi skulle under förmiddagen skapa en vision för vår skola och omsätta den i lärande och vid lunch skulle våra tjugo elever dyka upp, och lärandet skulle ta sin början. Riktlinjer som fanns för mål var att eleverna skulle förhålla sig till en eller flera källor samt att de skulle använda digitalt berättande.
Digitalt berättande om flyktingsituationen
Det var flera utmaningar som vi ställdes inför, gruppens medlemmar hade tidigare inte träffat varandra, vi skulle under begränsad tid bygga en vision, undervisningen skulle ske på engelska. Vad gäller visionen använde vi metaforen att eleverna skulle starta en musikgrupp och nyckelorden var, kollaborativt, delaktighet och lärande. Utifrån denna vision designade vi ett lärande som tog sin utgångspunkt i utmaningar som eleverna upplever att världen stå inför idag.
Vid lunch sammanstrålade vi med vår grupp elever från Bohunt School och efter en ”lära-känna-lunch” drog undervisningen igång. För att här sammanfatta den processen kort kan jag säga att jag är enormt imponerad av hur eleverna tog sig an uppgiften och genomförde den med stort engagemang och nådde fantastiska resultat. I sitt digitala berättande valde eleverna att använda sig av film, vilket för dem föll sig helt naturligt (filmerna har vi fortfarande tillgång till, men tyvärr inte möjlighet att publicera här). Hela dagen avslutades med att tre av eleverna stannade kvar och gav feedback till oss lärare på hur vi planerat och genomfört undervisningen. Det var en verklig förmån att få delta i en sådan diskussion. Senare kommer vi även att få ta del av ytterligare feedback som sammanställs utifrån intervjuer och filmande som skedde under hela dagen.
Nu den klassiska frågan: Vad tar jag med mig från detta? Jag tar med mig hela konceptet att driva kompetensutveckling med lärare och elever tillsammans. Det framstod tydligt under dagen vilken styrka det finns att göra detta tillsammans med fokus på att båda parter ska lära sig. Jag kan se att detta är något som kontinuerligt borde förekomma på alla skolor. Mitt mål är nu att tillsammans med andra skapa möjligheten för våra lärare och elever att få ta del av en liknande kompetensutveckling.
Lyssna på intervjun med Maria Abrahamsson som ansvarade för Pop Up School
Maria Abrahamsson – Pop Up General
BETT 2016
av Per Wallin
Två av tre dagar har nu passerat av våra dagar i London och Bett-mässan. Första dagen bestod av 7 st kortare föreläsningar av individer med olika bakgrund och koppling till skolans värld. Idag har jag deltagit på tema, Vision och innovation som innebar två längre föreläsningar fördelade fm och em. Båda dagarna har varit fyllda av tänkavärda idéer och påstående kring inlärning och digitalisering i skolan.
Parallellt med föreläsningarna så har jag deltagit i många och givande diskussioner kring skola, styrdokument och så klart då digitalisering. Jag har så här långt fått med mig många idéer och tankar. Tankar och idéer som jag nu ska försöka hitta sätt att få in i min undervisning. En professor från Indien vid namn Sugata Mitra är en av dem som hittills gjort starkast intryck på mig med att bland annat ifrågasätta vikten av att kunna läsa i framtiden. Han menade att saker som en dator eller en telefon kan sköta åt oss egentligen är ganska ointressant att lära sig och att skolan står inför stora utmaningar när det gäller vad vi gör under lektionstid samt hur vi utformar uppgifter och möjliggör digitaliseringen fullt ut. Rekommenderar verkligen er alla att ta del av hans tankar, forskning och ideer.
Digitalisering som lyfter skolan
Digitalisering som lyfter skolan en bok av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell.
I inledningen ger författarna ett löfte till läsaren att det kommer inte att presenteras ett enda apptips i boken, och det löftet hålls. I stället inriktar de sig på att fokusera på lärares förhållningssätt kopplat till digitaliseringen. Boken har undertiteln Teori möter praktik och författarna representera var sitt perspektiv Håkan kommer in från forskarens håll och Helena från lärarepraktiken.
Boken inleds, inte helt överraskande, med att beskriva ett förändrat samhälle och går vidare med att beskriva IT i svensk skola ur ett historiskt perspektiv. Här kunde författarna kortat ner dessa delar till förmån för diskussioner som förs i slutet av boken. Två tydliga delar framträder i bokens inledning, dels en klar förankring till läroplanen i arbetet med digitaliseringen och dels en mycket bra definition kring vad digital kompetens är. Denna definition bör varje lärare och rektor och andra som jobbar med digitalisering inom skola stanna upp vid och reflektera kring:
”En förmåga att använda IT på ett kreativt, utvecklande och kritiskt sätt, såväl för att fördjupa och bredda (inte minst ur ett kulturellt och socialt perspektiv) ämneskunskaper som för att förstå de villkor med vilka kunskapsbildning sker i datoriserade miljöer. Digital kompetens inrymmer både den praktiska användningen av specifika och relevanta verktyg och en generell förståelse för informationsteknikens möjligheter och begränsningar.” (s. 29)
Ett begrepp från forskningen som blir som en röd tråd genom boken är strechad kunskap, den expanderande funktionen när det gäller tid och rum som ligger inbyggd i de digitala verktygen med anknytning till elevernas kunskapsbildning. Den strechade kunskapen får i boken en praktisk omsättning genom att kopplas till fyra viktiga fundament i undervisningen, elevens motivation, målorientering, reflektion och socialt samspel. Dessa fyra teman tilldelas var sitt kapitel i boken där författarna beskriver hur digitala verktyg kan fungera förstärkande inom respektive område. Bra är att varje kapitel avslutas med frågor som gör det möjligt för läsaren/läraren att reflektera över sin egen undervisning kopplat till det lästa.
Boken avslutas med en diskussion kring frågan om IT i skolan innebär en förändrad yrkesroll. Det korta svarat på den frågan blir faktiskt nej. Det framhålls istället att viktiga delar i lärarrollen inte är direkt kopplade till digitaliseringen, att bygga förtroendefulla relationer med sina elever, att jobba målorienterat, att som pedagog alltid reflektera över sin undervisning o s v. IT kan däremot vara en enorm tillgång i lärarrollen: ”IT använt på rätt sätt ger dig däremot den fantastiska möjligheten att äntligen vara den där läraren du alltid velat vara.” (s. 169)
En bok väl värd att läsa för den som vill reflektera kring vilken roll digitaliseringen kan spela för svensk skola. En bok som förmedlar ett förhållningssätt när det gäller lärarrollen i ett vidare begrepp där den som är verksam i skolan kan se hur pedagogiska/didaktiska tankar kan förstärkas med användande av digitala verktyg.
16 mars 2016 kommer Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa för Kalmarsunds gymnasieförbund just under temat ”Digitalisering som lyfter skolan”.
Om du vill ta del av Helenas och Håkans tankar om digitalisering i skolan i form av podcast kan du lyssna på Plugget 2.0:
Helena Kvarnsell
Håkan Fleischer
Den reflekterande pedagogen och SYL
I samband med läsårsstarten presenterade Kalmarsunds gymnasieförbund 15 nya SYL (särskilt yrkesskickliga lärare). Dessa lärare får inom ramen för sitt uppdrag en riktig kompetensutveckling.
26 november var det dags för Anders Söderberg från LIN Education att återvända till Kalmar och hålla i en kompetensutvecklingsdag under rubriken ”Den reflekterande pedagogen”. Lärarna fick genom Anders ett antal ingångar för en reflektion tillsammans med kollegor och även enskilt.
Tematiska ingångar som togs upp var bland annat:
Didaktisk design – Hur kan våra lärandemodeller så ut om vi fokuserar på att minska avståndet mellan det som vi lär ut och det som eleverna lär in?
Didaktiska fenomen och digital förstärkning – Hur använder vi olika digitala verktyg för att förstärka elevernas lärande?
Inkludering – Hur arbetar vi på ett inkluderande sätt i undervisningen så att alla elever får samma förutsättningar till lärande? Med hänvisning till brittisk skola presenterade Anders ett intressant begrepp i detta sammanhang, ”Red line minimums”. Vad är den minsta gemensamma nämnaren för oss som lärare när vi jobbar på ett inkluderande sätt?
BFL – Hur ser våra processer för ett formativt arbetssätt ut?
Många intressanta frågeställningar som sedan följdes upp genom reflektion både tillsammans med andra lärarekollegor och enskilt. Input gavs även i form av olika texter
Var ser jag utvecklingspotential i min roll som pedagog kopplat till Digital
didaktisk design (inkludering – BFL osv) och hur skall jag iscensätta ett utvecklingsarbete?
Detta var frågan som deltagarna fick med sig att fördjupa sig i när det gäller det fortsatte skolutvecklingsarbetet.
Under dagen diskuterade vi även SYLs roll som ledare för andra lärares lärande.
Några röster från den utvärdering som gjordes:
”Intressant dag med en hel del reflektion tillsammans med kloka kollegor. Alltid bra att bli påmind om/få ny input samt reflektera kring sin undervisning och att få höra av andra hur de jobbar vilket kan appliceras i min egen undervisning.”
”Jag tyckte att dagen var mycket bra. Jag kände mig nyfiken på att lära mig mer och har öppnat en hel del nya tankar om inkludering. Jag är också glad att jag fick en övergripande modell av iscensättandet och transformationen av lärande. Jag har fått ihop alla pedagogiska tankar till en större helhet efter den här dagen.”
Under vårterminen kommer det arbete som nu är påbörjat att följas upp vid ytterligare ett tillfälle.
Undervisning med digital förstärkning
Sedan Kalmarsunds gymnasieförbund startade sin omfattande digitala satsning har det skett otroligt mycket på kort tid. Det har gjorts ett fullständigt teknikskifte från datorsalar till en fullt utbyggd en-till-en-verksamhet. Genom införandet av Google Apps for Education skapades 2012 en gemensam digital yta för det pedagogiska arbetet. Under denna tid har olika kompetensutvecklings insatser bedrivits och vi kan säga att vi kommit långt när det skolans digitalisering. Efter införandet av en-till-en kan vi även se en konsolideringsfas. Lärare känner att det har skett en snabb utveckling och nu jobbar de med att se vilka digitala verktyg som är bäst lämpade för den egna undervisningen. Det är i detta sammanhang som vi nu startar kompetensutvecklingen ”Undervisning med digitala förstärkning”.
När vi har planerat för Undervisning med digital förstärkning finns det några nyckelbegrepp som vi 
har utgått från. Det är: valbart – det ska finnas en möjlighet för lärare att välja inriktning utifrån det som passar deras undervisning bäst, hållbart – utbildningen som startas upp ska inte bara vara här och nu utan följas upp över tid, 16 mars samlas vi igen för att utbyta erfarenheter, kollegialt – vi vill utnyttja styrkan i det kollegiala lärandet, undervisningsnära – det vi utvecklar ska ha en direkt koppling till respektive lärares undervisning.
Niklas Mörnerud – inspiratör
26 startades Undervisning med digital förstärkning. Först en inledning där kontexten för dagen presenterades. Sedan var det dags för våra ”inspiratörer” att fungera som tändstift i olika tematiska grupper. Inte mindre än 27 inspiratörer som alla är verksamma inom Kalmarsunds gymnasieförbund var engagerade, en enorm styrka att ha denna resurs. Du kan se bredden av de olika pedagogiska utgångspunkterna som fanns HÄR.
Efter inspirationspassen utbyttes erfarenheter inom respektive grupp och lärare gjorde målbeskrivningar för sitt fortsatta arbete. Inom varje grupp gick man även samman på en digital yta för sitt fortsatta kollegiala lärande. Digitala ytor som valdes var bland annat Google Classroom och bloggar. Detta innebar en indirekt kompetensutveckling för lärare i olika digitala verktyg.
Eftermiddagen bestod av praktiskt arbete inom varje valt tema. Här skapade lärare tillsammans material att ta med sig ut i sin undervisning. En undervisning med digital förstärkning. Grupperna kommer nu fram till våren att dela sina erfarenheter i digitala grupper. 16 mars träffas vi igen för att samla, dokumentera och dela den erfarenhet som gjorts.
Under den dagen kommer även Helena Kvarnsell och Håkan Fleischer att föreläsa under temat Digitalisering som lyfter skolan.
Lärarröster från dagen:
”Det har varit mycket givande och fokus har varit på ”hands on”, dvs vi har jobbat direkt med något som vi har konkret nytta av i undervisningen.”
”Bra att vi själva kunde bestämma arbetsgrupper och att vi fick tid att diskutera, planera och förkovra oss i det ämne som intresserade oss.”
”Bra med många inriktningar att välja. Detta ger hög relevans och möjligheten att utveckla sig inom det område man vill lägga extra fokus på.”
”Vi uppskattar upplägget på dagen. Vi var på ”film” och de tre kvinnliga inspiratörerna hade gjort ett gediget arbete och vi kände oss delaktiga i dialogen. Kul och spännande ämne!”
Nya Digitala Coacher
Det är fredag eftermiddagen och vi sitter i Kalmarsalens glasveranda och utanför ser vi ett soldränkt Kalmarsund. Vi har precis avslutat vår gemensamma lunch och från scenen ljuder tonerna från ”Heart Like Yours”. Det är vår Digitala Coach Molly som underhåller tillsammans med syster My.
Ja det är kick-off för drygt 50 nya Digitala Coacher inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Dessa elevrepresentanter har betytt väldigt mycket när det gäller vår utveckling av digitaliseringen inom förbundet. De är naturliga deltagare när nya elever börjar i samband med skolstart och hjälper till med den ”digitala inskolningen”. De gör även ett bra arbete ”under ytan”, de hjälper och stöttar elever och lärare direkt i undervisningen. Detta kan de göra p g a de extra kunskaper de skaffar sig vid olika utbildningstillfällen. Vidare har de varit en viktig del vad det gäller att föra pedagogiska diskussioner som vi som IKT-pedagoger sedan kan bära vidare ut i verksamheten.
De nya Digitala Coachernas invigdes i uppdraget som bland annat handlar om att vara ett föredöme, kunna hålla i utbildningar och bidra med support. Tillställningen kryddades även med tävlingar där digitala kunskaper testades och en uppskattad lära-känna-övning.
Redan på tisdagen hölls den första utbildningen för våra nya DC då vi grundligt gick igenom funktioner på Mac-datorn och lite andra digitala verktyg.