Etikettarkiv: teknikstöd

ChatGPT som planeringshjälp

På bloggen har vi skrivit tidigare skrivit om ChatGPT  och lyft tankar om hur den kommer att påverka skolan och undervisning framöver. Ett perspektiv är att ChatGPT kan fungera som ett stöd för lärare vid planering av undervisning.

Jag satt tillsammans med min dotter, som är mellanstadielärare, och vi tog fram ChatGPT för att undersöka vilka svar vi kunde få när det gäller planering av undervisning för en årskurs fyra om svensk medeltid.

Vi började med att ställa en inledande fråga om ChatGPT kunde ge oss en planering och den kom då med följande förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gick vidare med att be ChatGPT skriva en kort, 300 ord, sammanfattning av den svenska medeltiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi testade sedan att be ChatGPT skapa ett quiz som eleverna skulle kunna svara på. Vi ville ha fyra svarsalternativ och att Chat GPT även ger rätt svar. Du ser i bilden två av de fem frågor som Chat GPT skapade.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det vore intressant att höra hur Gustav Vasa respektive Drottning Margareta upplevt sin tid som regenter. Vi bad ChatGPT skapa en dialog mellan dem båda. Margareta blev intervjuaren och Gustav kunde beskriva att han haft det tufft att hålla ihop ett splittrat Sverige men att han lyckats väl med uppgiften.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom dottern även undervisar klassen i engelska bad vi ChatGPT översätta dialogen till engelska. Vilken gick på några sekunder. Vi gick sedan vidare och frågade om olika sätt som eleverna kunde visa sina kunskaper om medeltiden. Rollspel var en tanke som lyftes in. Chat GPT tog fram sex intressanta personer från svensk medeltid som kunde ingå som roller. Sedan kunde vi gå vidare med att be ChatGPT skriva repliker. Ja så där fortsatte det ett tag.

Detta var en väldigt kort inblick i hur ChatGPT skulle kunna användas som en form av digital kollega i läraryrket. Den har ju som oss alla andra sina förtjänster och brister som vi behöver vara medvetna om.

Det som nu är intressant är hur just du som lärare tänker kring att på olika sätt kunna använda denna form av AI i din undervisning. Vad har du prövat än så länge? Vad skulle du vilja pröva?

Har du tankar om ChatGPT och undervisning hör gärna av dig till oss IKT-pedagoger för att bolla tänk. 

Kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer

Under två dagar, 2-3 juni 2022, genomfördes kompetensutveckling Tillgängliga digitala lärmiljöer på Axel Weüdelskolan. Förbundets IKT-pedagoger planerade och genomförde kompetensutvecklingen i samverkan med skolledning. 

Innan junidagarna fick de deltagande lärarna en introduktion av upplägget för utbildningen. I samband med introduktionen presenteras tre olika handlingsuppdrag för lärarna att genomföra i sin undervisning. (Handlingsuppdragens dokumentation har inspirerats av Martin Lackéus tankar i Den vetenskapande läraren blogginlägg här). Efter genomförande av det handlingsuppdrag som respektive lärare valt gjorde lärarna en kort skriftlig reflektion som lämnades in. 

Under kompetensutvecklingens första dag delades lärarna in i analysgrupper utifrån vilket handlingsuppdrag de genomfört. Denna dag ägnades även åt individuell utbildning i utbildningspaket Tillgängligt lärande med digitala verktyg som tagits fram i samverkan mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger. Denna utbildning har tre fokusområden; organisera och strukturera, läsa, skriva. 

Andra kompetensutvecklingsdagen delades lärarna in i grupper utifrån vilket fokusområde det valt att fördjupa sig i föregående dag. Gruppen gick sedan vidare med att välja en autentiskt övningsuppgift med elevbeskrivning som även finns i tidigare nämnda utbildningspaket. 

Alla diskussioner som genomfördes i grupper dokumenterades i ett transparant dokument och dokumentationen ligger till grund för denna rapport. 

I den avslutande diskussionen lyfts några speciellt viktiga aspekter fram som visat sig betydelsefulla i denna kompetensutveckling. Handlingsuppdrag är en form av kompetensutveckling som kan vara en del i ett skolutvecklingssammanhang. Den digitala kompetensen både för lärarna och eleverna behöver ständigt beskrivas och utvecklas. Det kollegiala lärandet, rätt strukturerat, kan vara en avgörande faktor för skolutvecklingsarbete. Reflektion, både individuellt och kollegialt, är grogrunden för lärande. Vi ser även styrkan i att bygga transparenta miljöer i skolutvecklingssammanhang.

Du har läst sammanfattningen av den rapport som skrivits i samband med kompetensutvecklingen. Vill du läsa hela rapporten finns den här.

Läshjälp i NE

Att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer vid elevers lärande är något som vi tidigare uppmärksammat här på bloggen. Senast skrev vi om utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi. Läs om det här.

Nu vill vi tipsa om den läshjälp som finns inbyggd i Nationalencyklopedins digitala tjänst. Det finns mängder av anpassningar som kan göras i förhållande till elevers olika behov. När en elev läser en artikel så kan hen få den uppläst, översatt, ställa in olika läsfokus, andra bakgrund, markera olika ordklasser och mycket mer. Se filmen här för att få en utförligare beskrivning av alla dessa funktioner.

Inkludering – Digitala resurser ksgyf

Arbete med “inkludering med digital förstärkning” i Kalmarsunds gymnasieförbund har skett i ett samarbete mellan specialpedagoger/speciallärare och IKT-pedagoger, för att ta del av både det specialpedagogiska perspektivet och den hjälp man kan få av de digitala verktygen.

En resursöversikt har gjorts för att sammanställa vilka digitala verktyg som finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att underlätta det inkluderande arbetssättet. Samarbetet resulterade i en hemsida med en sammanställning av de digitala resurserna och checklistor för lärare att använda när man jobbar inkluderande.

Nu har vi uppdaterat hemsidan, med bland annat röstinmatning i Google Dokument och med Google Keep. Du hittar den nya hemsidan Digitala resurser ksgyf HÄR.

Teknikstöd i skolan, del ll

Ann-Katrin och Monica på väg in på Vimmerby Gymnasium för att föreläsa om teknikstöd. Vad har hänt efter projektet Teknikstöd i skolan?

Efter det att ett projekt avslutats bör ju den kunskap och de erfarenheter man fått, leva vidare i den dagliga verksamheten.

Ett av syftena med projektet var att hjälpmedelsinstitutet (HI) skulle skapa ett utbildningsmaterial kring erfarenheterna av arbetet med gymnasieungdomarna. Det är nu skapat i form av en webbsida som heter http://laromteknikstod.se/. Webbsidan utgår från sju korta filmer. Till varje film presenteras sedan en kort text som beskriver kognitiva svårigheter och tänkbara stöd.

Några viktiga resultat från projektet “Teknikstöd i skolan”:

  • 77% av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat att hantera besvärliga situationer i skolan.
  • 73% av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.

Vidare beskriver Ingvar Nilsson, nationalekonom, de socioekonomiska effekterna:
“I kalkylerna har av försiktighetskäl kostnaden utgått från att vara 21 000 kronor per deltagande elev i projektet. I detta ingick identifiering, behovsbedömning, inköp av teknikstöd samt introducering till användandet av teknikstöd. Om användandet av teknikstöd leder till att elevens skoltid löper utan friktioner och förseningar och att eleven därmed undviker en försenad arbetslivsstart med en månad har insatsen betalt sig.”

Av bl a dessa resultat förstår vi att det är viktigt att fortsätta arbeta med teknikstöd i skolan och inte bara fortsätta med sådant vi lärt oss fram till i dag utan även att lära oss ny teknik och nya hjälpmedel. Därför har vi inom Kalmarsunds Gymnasieförbund skapat en grupp med en representant från varje enhet, som ska träffas kontinuerligt för att lära av varandra, men också lära nytt, när det gäller teknikstöd.

TeknikstödGruppen består av Ann-Katrin Wijk på Stagneliusskolan, Elizabeth Bexell på Lars Kaggskolan, Thea Persson på Jenny Nyströmsskolan, Monica Enberg på Axel Weüdelskolan, Annelie Rydén på Stage4You, Anna Kajbjer och Alice Lohmann på Gymnasiesär, Susanne Truedsson på Axel Weüdelskolan och Jonas Nilsson IT-tekniker i förbundet. Sammankallande för gruppen är Jonas Nilsson.

Om du, som arbetar inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, har några frågor om särskilt stöd till elever inom områdena läs- och skrivsvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar eller annat så vänd dig till den som respresenterar din skolenhet i gruppen ovan.

 

 

Teknikstöd i skolan – del 1

IMG_0917Efter att jag (Jonas Nilsson) har arbetat med projektet Teknikstöd i skolan i snart ett år kan jag inte annat än konstatera att de flesta av eleverna som deltagit är positiva till effekterna av projektet. Jag hoppas och tror att utvärderingen av projektet kommer att visa på positiva resultat.

De erfarenheter jag bär med mig är bl a:
-att övergången till Google Apps (ksgyf) har varit positivt för många av eleverna som deltagit i projektet. Då syftar jag främst på möjligheten att synkronisera kalenderhändelser i olika apparater. Eleven kan sitta vid datorn och föra in aktiviteter på en lektion och sedan få påminnelse i mobilen med lämpligt intervall.

– att många av eleverna i projektet känner sig mer självständiga, kompetenta och tillfreds nu än innan projektets start. Detta framkommer bland annat i samtal med arbetsterapeuten och i samtal med elever man möter i verksamheten.

Nu väntar vi i projektet, (jag, Einar, Emma och Ann-Katrin) spänt på utvärderingen, och de filmer som Mediacuben gjort, vilket jag hoppas kunna publicera i del 2.