Etikettarkiv: kpt

Sir Ken Robinson och ett blomstrande Death Valley

Stödd på en käpp intar Sir Ken Robinson scenen och det han levererar är en föreläsning som kan beskrivas som ett lågmält fyrverkeri kryddat med mycket humor. Som IKT-pedagoger hade vi möjligheten att besöka BETT2013 och en av höjdpunkterna var denna föreläsning. Vi som har klickat oss runt på YouTube och Ted Talks har inte kunnat missa de föreläsningar av Ken Robinson som finns där. Om man tidigare sett hans ”talks” känner man igen budskapet han förmedlar denna januaridag i London. Nedanstående klipp ger en bra bild av det Robinson förmedlade.
Han slår fast tre grundläggande principer för vårt liv som människor som blir så viktiga att ta med i det pedagogiska tänkandet.
1. Människor är naturligt olika
2 Nyfikenhet driver lärandet
3. Människan är kreativ

På den internationella utbildningsarenan har Sir Ken Robinson fått något av status som superstar och när frågestunden infinner sig efter en timmes föreläsning är det samma känsla som att befinna sig på en konsert och det är dags för extranummer. En mycket intressant del som Robinson utvecklar under frågestunden är ”Vad är egentligen skola?”. Om man skalar bort allt som inte är nödvändigt för att vi fortfarande ska kunna kalla det skola, vad har vi då kvar? Robinsons svar är relationen mellan pedagog och elev.

Ett sätt att sammanfatta Sir Ken Robinsons budskap: Läraryrket är i sin grund kreativt, som lärare tar jag hänsyn till elevers olikheter, det är nyfikenheten och kreativitet som driver lärandet, samt kärnan i det pedagogiska arbetet är relationen mellan pedagog och lärare. Slutsatser som kan synas som självklara, men det är lätt att de kommer i skymundan i tider av nationella prov, omdömesskrivande och betygssätting. Svensk utbildningspolitik idag, som främst kännetecknas av standardisering och mätning, går inte i linje med Ken Robinsons tankar. Trots det händer det fantastiskt bra saker i svenska skolor, där lärare kreativt arbetar med stort engagemang. Med rätt förutsättningar i hela skolsystemet skulle vi även kunna se ett blomstrande Death Valley.

Se även hur Ken Robinson beskriver paradigmskiftet inom utbildningen:
Changing Education Paradigms

Lämna ett svar

Enkät Digital Kompetens 2013

I maj 2012 fick lärarna sina datorer och i augusti var det elevernas tur. I februari 2013 gick Kalmarsunds Gymnasieförbund in i Google Apps.
Månadsskiftet mars/april genomfördes enkäten Digital Kompetens bland Kalmarsunds Gymnasieförbunds lärare. Enkäten syftar till att fånga upp olika delar i den pågående digitala utvecklingen. Den delades upp i områdena som behandlade i vilken grad lärare använder Google Apps och andra digitala verktyg i undervisningen, hur lärare upplever sin arbetsmiljö kopplad till den digitala utvecklingen samt hur lärare uppfattar den digitala utvecklingen ur elevernas perspektiv. Enkäten avslutas med frågor kring vilka för- respektive nackdelar lärare ser när det gäller digital utveckling för lärarrollen och undervisningen. I detta forum kan vi göra en övergripande beskrivning av delar som som väcker vårt intresse. De grafiska bilderna visar svaren på några av frågeställningarna i enkäten.

Mervärde för undervisningen

Resultatet visar att lärare på kort tid tillägnat sig de redskap som Google Apps innefattar. Framför allt framhålls möjligheten att dela dokument med elever som en stor vinst. Det blir smidigare eftersom det inte behövs papperskopior och elever och lärare har alltid tillgång till aktuellt arbetsmaterial. Dessutom skapar det förutsättning för formativt arbetssätt.

Nya undervisningsformer

Google Sites är ett annat verktyg som används i hög grad av lärare och även här framhålls det som ett sätt att öka tillgängligheten för elever och lärare.
När det gäller sociala medier i undervisningen är det nästan en tredjedel av lärare (31%) som använder Facebook i sin undervisning, en för oss förvånande hög siffra. Här vore det intressant att vidare undersöka om det är i det direkta arbetet med elever eller för den egna kompetensutveckling som Facebook används.

Två delar som i frisvaren beskrivs som nackdelar för lärarrollen och undervisningen är stress och distraktion. Stress i form av att det är mycket nytt att lära och att tiden är begränsad. Disktraktionen handlar om att det blir en ny undervisningssituation där elever kan störas av att det finns så mycket annat att göra på datorn än att bedriva skolarbete.

Utifrån enkäten finns flera delar som ur ett IKT-perspektiv är intressanta att jobba vidare med. Två sådana områden är:
Kollegialt lärande, att lära och skapa tillsammans med andra. För att utveckla sin egen digitala kompetens ser vi det som enormt värdefullt att arbeta nära tillsammans med kollegor och på så sätt sprida kunskaper och inspiration.
Motivation. Om vi i lärandet tror på sambandet mellan motivation – arbetsinsats – måluppfyllelse kommer just motivationen att vara en viktig faktor att inrikta vårt utvecklingsarbete mot. Både motivation för elever och lärare. Att läraryrket i sin grund är kreativt kommer vi tillbaka till på bloggen i kommande inlägg om Ken Robinson.

Vi har även bland elever genomfört en kortare enkät som vi ser som en ”temperaturmätare”. En intressant faktor när vi speglar elevers svar mot lärare är att eleverna i större utsträckning upplever att det används nya arbetssätt i undervisningen när tillgängligheten till digitala verktyg ökat.

Vi kommer att följa upp med en fördjupad enkät till elever under kommande termin, då vi sluter cirkeln, alla elever på gymnasiet har egna datorer.

Klick på länken nedan för att se en grafisk sammanställning av enkäten till lärare:
Digital Kompetens Kalmarsunds Gymnasieförbund – Enkät

6 svar

Digitala guldgruvor

Hur ska jag som lärare kunna orientera mig i den djungel av digitala verktyg som finns? Vad kan vara bra att använda i min undervisning? Svåra frågor som många lärare ställer sig i takt med att den digitala utvecklingen snurrar vidare.

Ett sätt kan vara att ta del av erfarenheter som andra lärare delar med sig av. Två lysande exempel som vi kan rekommendera är att läsa böckerna Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving och Webben i undervisningen av Patrizia Diaz. Böckerna är rena guldgruvorna för lärare när det gäller användande av digital teknik i undervisningen. De är skrivna på ett sätt som gör dem lättillgängliga. Det är lärarens ”på-golvet-perspektiv” som används, om man nu kan säga det om något som egentligen handlar mest om ”molnet”.

Löfving (även känd som IT-mamman) tar i sin bok ett mycket tydligt avstamp i att det är lärarens förhållningssätt till eleverna som är det mest avgörande för lärandet. Hon framhåller begrepp som glädje, engagemang och stolthet som bärande för elevers utveckling. Hon tar vidare upp forskning kring lärande där bland annat motivation har en framträdande plats.

Diaz ägnar ett helt kapitel åt Google som ett verktyg i undervisningssammanhang. Hon ger en mycket bra bild över vad Google är, samt hur dess verktyg kan användas i det pedagogiska arbetet. Extra intressant är detta för alla skolor, inklusive Kalmarsunds Gymnasieförbund, som valt att använda Google Apps. Med koppling til forskning och olika undersökningar diskuterar även Diaz begreppet digital kompetens ur ett undervisningsperspektiv.

Båda författarna tar upp källkritik och upphovsrätt som är väsentliga frågor att behandla i samband med att de digitala verktygen får en mer framträdande plats i undervisningen. Sociala medier och spel för lärande är andra stora områden som täcks in och där det finns mycket inspiration att hämta för lärare. Båda böckerna är fullmatade med praktiska exempel på hur du som lärare kan använda dig av olika resurser på webben och det görs hela tiden tydliga kopplingar till elevernas lärande.

Har du inte läst böckerna är det bara att gratulera, en av de bästa kompetensutvecklingarna du kan få som lärare ligger framför dig.

3 svar

In i Google Apps

Kalmarsunds Gymnasieförbund har beslutat att använda Google Apps som en digital yta för pedagogiskt arbete.
Vi kan se flera vinster med att använda Google Apps i undervisningen.

Samverkan – det skapar goda möjligheter för lärare och elever att samverka genom smidiga delningsfunktioner. Det underlättar för pedagoger att arbeta med ett formativt förhållningssätt. Även samverkan elev-elev och lärare-lärare är en väsentlig aspekt.
Kommunikation – i takt med att vi i ökad utsträckning använder digitala verktyg i undervisningen kommer även kommunikationsmönster att ändras. Som elev och lärare för jag en ökad tillgänglighet och antalet sätt att kommunicera där GA kan erbjuda flera varianter.
Publicering – genom att kunna publicera arbeten för en bredare publik än vad som tidigare varit möjligt skapas förutsättningar för att elever kan uppleva en större motivation i sitt lärande. För lärares del innebär publicering en kunna ta del av varandras pedagogiska tankar, ett sätt att bedriva kollegialt lärande.

5 februari samlades alla lärare i Kalmarsunds Gymnasieförbund för en heldag att ta sig in i Google Apps, under IKT-pedagogernas ledning. Efter en gemensam uppstart samlades vi i olika work-shops som dels tog upp grunderna och dels fanns möjligheter att välja mer fördjupande delar. En riktig styrka var att vi hade lärare inom förbundet som tog ett stort ansvar och ledda olika work-shops, kollegialt lärande när det fungerar som bäst.
En viktigt grund för fortsatt pedagogisk utveckling är lagd.

Lämna ett svar

Inte bara en dator

I samband med satsningen Digital Kompetens driver naturvetenskapliga programlaget på Jenny Nyströmsskolan utvecklingsarbetet Inte bara en dator. Som benämningen pekar på handlar det om att se en djupare användning av digitala verktyg i undervisningen, det räcker inte med att bara dela ut datorer till lärare och elever.
Programlaget har ett antal delar som de rent konkret vill utveckla, bland annat:

Öka pedagogisk samsyn och utveckla ämnesövergripande arbetssätt
Utveckla former för formativ bedömning.
Utveckla elevers förmåga till informationshantering.
Utveckla användandet av digitala verktyg i undervisningen.

För att hämta idéer och inspiration besöktes Globala gymnasiet i Stockholm. Denna gymnasieskola har en tydligt uttalad profil med miljöfrågor och hållbar utveckling. Hela skolans arbetssätt genomsyras av projektinrikting. Under läsåret arbetar lärare och elever i fyra större projekt, olika ämnen bidrar olika mycket i dessa projekt. Stora delar av organisationen ägs av respektive arbetslag, exempelvis schemaläggningen. Schemat för lärare och elever är flexibelt, det är innehållet som ska styra schemat och inte tvärtom. Elever jobbar i grupp under projekttiden, men det finns alltid en individuell examinationsform. Processhandling i grupperna blir en mycket viktig komponent i det pedagogiska arbetet. Gruppen måste fungera på ett bra sätt för att den ska kunna vara basen för elevernas lärande. Elever som vi pratade med uttryckte att det går lättara att lära i grupp, man kommer snabbare till en analysnivå och man kan bearbeta information inom gruppen.

Projekt ”Mönsterstäder eller monsterstäder” i delat Google dokument.

Genom ett mycket nära samarbete i arbetslaget sprids även den digitala kompetensen bland lärare på ett naturlig sätt.

Ett av de absolut viktigaste digitala verktygen för lärare och elever är att använda delade dokument i Google. Här sker mycket av den formativa bedömningen och eleverna använder det i sina projektarbeten.

Det var en nöjd delegation från Kalmar som under eftermiddagen satt sig ner för att sammanfatta vilka tankar besöket väckt. Ett litet axplock: ”Det är så mycket som är möjligt, nu gäller det bara att bestämma sig”. ”Verklighetsförankringen och att skapa en arbetssituation som påminner om arbetslivet förbereder eleverna på ett bra sätt”. ”Samarbetet mellan lärare så viktigt för utveckling”. ”Bra att kunna se alternativa sätt att organisera undervisningen”. ”Större flexibilitet när arbetslaget kan äga mer av planeringen”.

Ur ett IKT-perspektiv kan man dra slutsatsen – Ska vi utnyttja de digitala verktygen fullt ut ropar det efter ett mer ämnesövergripande arbetssätt.

3 svar