Etikettarkiv: BETT

Reflektioner

Skrivet av Jerker Törngren

Första dagen ska snart till att börja. Den visar sig bjuda på ett potpurri av korta kärnfulla föredrag som framförallt belyser vår tid och de utmaningar vi lärare står inför. Lärdomar om detta

  • Historiskt perspektiv: Grekernas största filosof – Sokrates – ville enbart förmedla kunskap muntligt. Därefter gällde (enbart) böcker. Nu pratar vi enbart nätverkande – hur märks det i vår lärmiljö?
  • Internet växer ständigt likt en kosmisk galax där vi som individer med våra elektroniska avtryck utgör mer eller mindre starka stjärnor.
  • Eftersom utvecklingen följer Moores lag har gapet aldrig förut varit större mellan vad vi vet och vad som kommer gälla i framtiden.
  • 1800-talets skola lärde ut vad en industriarbetare behövde veta. Vad ska 2000-talets skola lära ut?
  • Hur mäter och följaktligen betygsätter vi de kunskaper som eleverna behöver i framtiden?
    image1 (1)

Nätverksexperiment

Skrivet av Kenneth Johansson
FullSizeRenderIntressantast hittills var ett seminarie i experimentform på eftermiddagen i ett nätverksexperiment där vi alla var inlagda i et t”datingprogram” som tog fram en ”passande” diskussionspartner. (vi kunde ju förstås välja ”datingpartner” om man ville i programmet) Diskussionen skulle varar ca 45 min men pga nätverksproblem blev samtalet för min del ca 10 min.
Vi var ca 50 personer som inte nätverket hittade så det blev uppdelning efter födelsemånad -för mig som ”tror” på astrologi blev det bra och slutade med ett trevligt samtal med en ”likasinnad”. Men för att komma till det som var intressantast så var det ett spontanseminarie om skolans framtid med en 30 årig föreläsare i entreprenörskap som samtalsledare där vi själva valt grupp från 15 olika diskussiongrupper.

Här kom upp frågor som:
-Vem är skolan till för? Eleverna eller samhället? Förberedelse för framtiden eller förvaring?
-Om 20 år har hälften av dagens arbeten försvunnit. Vad ska människor göra då?
-Ska vi förbereda eleverna för det? Meningen med livet,socialisation,tillhörighet?
-Hur ska samhället se till att alla människor får någon typ av försörjning även om man inte jobbar. Borde man beskatta produktion istället för lönearbete?
-Kunskaperna finns inte längre i skolan! Vi bör jobba för att lära eleverna få fram de kunskaper de behöver vid respektive behov och tidpunkt.

Detta var några av många fler intressanta frågor och synpunkter kring detta område i gruppen på ca  50 personer.

Speciellt intressant var det att en ung entreprenör såg farhågor i den framtid vi går tillmötes och ville förändra det som annars kan sluta med kaos om man inte gör något åt det. Man är mest van vid att de äldre säger att det ”blir bara sämre och sämre” och de får då epitetet ”bakåtsträvare” hos många.
Utveckling är viktigt och nödvändig men frågan ”Vem utvecklingens förändringar är till för” är också nödvändig.

Skolbesök

Skrivet av Mari Gasslander

Att göra besök på en skola kanske inte låter så glamoröst. Det är ju den enda miljö som vi kan riktigt väl, vi som har varit i skola nästan hela livet. Ändå har det varit mycket spännande att besöka Clevedon School. Kanske inte främst för att deras arbete med IKT var exceptionellt, eller att deras lokaler var annorlunda. Mera för att det kändes som att det på ett tydligt sätt fanns en vi-känsla, en stolthet över skolan bland både elever och personal. Man hade en gemensam vision som beskrevs i glasmontrar och anslagstavlor.

”We have a reputation for our student-focused and slearly targeted learning initiatives. We encourage robust, independent thinking and faciliate students to understand how they think and learn best” . 

Tänk om vi skulle skriva det på väggen på vår skola!

Jag tänker också att det skulle vara intressant att besöka andra skolor även i Sverige, tillsammans med sitt arbetslag. En skola där man jobbar med någon särskild metod i annorlunda miljö. Jag tror rentav att vi kunde erbjuda andra skolor att komma till oss – vi gör också himla bra saker! Säkert skulle det vara bra för oss att få berätta det och känna stolthet.

Grönt innebär den högsta graden av inlärningsteknik. Kreativt, engagerat, medvetet.

Grönt innebär den högsta graden av inlärningsteknik. Kreativt, engagerat, medvetet.

Med eleven i främsta rummet, mot en framtid vi vet allt mindre om

Skrivet av Ulrika Bergenfeldt

IMG_2162Med pulserande musik i öronen och nedräkning i sekunder på den vita duken är det lätt att känna eufori under LinTalks. Föreläsare efter föreläsare avlöser varandra och allt de säger går rakt in i mitt hjärta. Allt är en påminnelse om varför jag en gång valde det här yrket. För de oändliga möjligheternas skull. För chansen, om än bara en liten sådan, att påverka framtiden.

Frågorna de ställer är fler än svaren, och det är dem jag bär med tillbaka hem. Bonnie Stewart, Gustaf Josefsson, Dave Cormier, Ilma Crpnja och Ewan McIntosh alla tänder de någonting i mig. Om vår moraliska skyldighet att sätta eleven i främsta rummet, alltid, oavsett. Om att mätande av kunskap egentligen är omöjligt, och istället ofta handlar om lydnad. Om att vi alla borde prova ogräspedagogiken, låta lärandet oförutsägbart växa, öppna läroplanen och undervisa för en framtid vi vet allt mindre om.

Kanske är det Ilmas ord som gjort störst intryck; Att våga vara sårbar, öppen och tillitsfull i det gemensamma lärandet. Att därmed undvika dess motsats: skamkänslan, som stänger in tankar och stryper kontakten mellan människor. Kontakten som allt lärande, enligt Bonnie Stewart, måste grundas i. Den mellanmänskliga relationen, såväl digitalt som IRL

Fel kan vara helt rätt

Skrivet av Anna Nord

Hur ska vi lära elever att våga göra fel? Hur ska vi förändra vår inställning till ’fel’? Fel betraktas ofta IMG_0601som något som ska undvikas och något som helt enkelt inte är rätt. På Bett2015 diskuterades ’fel’ ur ett annat perspektiv och då istället som ett fel som kan leda rätt. Ett fel skulle kunna leda till nya vägar och väcka diskussion i klassrummet, om man gav det möjlighet. För ett sådant perspektiv behöver det finnas ett tillåtande klimat i klassrummet, ett klimat där elever inte känner skam och där elever och lärare inte dömer det som sägs i klassrummet som fel/rätt/facit. Felet behöver feed back och en fråga ’hur tänker du då?’ istället för ett avfärdande att det inte är rätt.

Miljön, bemötandet, relationen och förtroendet i det klassrummet blir avgörande för om det kommer bli ett nytt förhållningssätt till ’fel’. Inte bara i    klassrummet behöver detta ske, utan också bland kollegor. Vågar vi, lärare, göra fel? Vågar vi släppa prestigen och diskutera på riktigt?

Teknikspaning: Digitala rum

Skrivet av Dan Frendin

Att gå igenom BETT-utställningen noggrant tar minst en dag. Här är några exempel på vad som fanns.  Om vi först tittar på hårdvaror så kunde jag hitta touchdatorer som var gjorda som bord. Eleverna kunde sitta runt dem och arbeta gemensamt på skärmen.

Det nya nu är att både golv och väggar används för att skapa digitala lärmiljöer. På ett golv spelade ett gäng barn digital fotboll. I en av montrarna var ett rum man kunde gå in i och bl.a. uppleva en regnskog. Tryckte man på en del av ett träd kunde det komma fram en bild på en tukan. Rummet var också fyllt av regnskogsljud.

Det fanns också företag som marknadsförde olika material som kunde skapa ”tysta” rum (http://soundforschools.co.uk/).

Ett svensk företag hade tagit fram 3D material för 3D TV-apparater (www.the3Dclassroom.com)  Det de hade tagit fram om människokroppen var mycket användbart för naturkunskap 2 och biologi. Det gav en helt ny upplevelse av kroppens inre.

Milab hette ett företag som specialiserat sig på mätutrustning för olika experiment. De hade ett koncept där man med olika sensorer kunde mäta vad som hände i ett ekosystem man byggt upp i ett labb (http://einsteinworld.com/product/einstein-milab/

DSC_8942

Ett digitalt fotbollsspel. Det har precis blivit mål och bollen har försvunnit i målet.

Ett digitalt regnskogsrum. I nästa minut byttes väggarnas bilder ut mot en illustrerad saga för barn.

Ett digitalt regnskogsrum. I nästa minut byttes väggarnas bilder ut mot en illustrerad saga för barn.

Ett pedagogiskt helhetstänk

Skrivet av Jörgen Florheden

Första spårvalet för min del var “Att leda utan att chefa” och i detta ingick ett studiebesök på Bohunt School. Bohunt är en kommunal skola som hade ganska dåliga elevresultat för fem-sex år sedan, men har nu vänt detta till att vara en av Englands bästa skolor.

Det som mest slår mig under detta besök är vilken enorm kraft som finns när det finns pedagogiska tankar som får fullt utslag i verksamheten.

Vi fick förmånen att bli guidade i mindre grupper av elever i årskurs 7 (elva år gamla) och de visadeDSC_0355 en otrolig stolthet över sin skola. I samtal med eleverna framträdde en tydlig bild av att alla lärare har viss gemensam grund i sin undervisning. De jobbar mycket med kontinuerlig feedback till eleverna som hela tiden känner sig sedda av läraren. Lärarna lär eleverna att utvärdera sitt eget arbete.

DSC_0378

Bohunt är en skola som i första läget har satt fokus på att förändra sin undervisning för att vända sina resultat. För att få ett annat resultat krävs det att man göra något annorlunda, har för deras del varit en grundläggande tanke. I detta arbete har det varit viktigt att ändra lärares ”mind-set”. Höga förväntningar var ett av de begrepp som de arbetat med mycket, och något som vi i samtal med elever kan höra dem ge uttryck för.

Lärare har på många sätt förstärkt sin pedagogik genom användande av digitala verktyg, men de är inte någon en till en skola. Däremot säger man att det kommer att genomföras inom ett år. Skolan har nu nått den punkt där man känner att relationer, pedagog är på plats och nu kan man fortsätta utvecklingen med digitala verktyg.

En intressant del i utvecklande av undervisningen och att skapa kollegialt lärande var att skolan har ett ”mönsterklassrum”. Denna sal är mycket moderna och flexibelt utrustad. Det finns två kriterier för att lärare ska kunna få undervisa i denna sal. För det första ska de använda sig av ”challange based learning”. För det andra ska de välkomna besök från andra lärare att ta del av deras undervisning och reflektera tillsammans med dem. För mig är detta en spännande tanke att ta med sig i det arbete som påbörjats och som kommer att utvecklas inom förbundet när det gäller skapande av nya lärmiljöer. För att få bästa utfall när vi skapar våra ”mönsterklassrum” kan det vore en god idé att ta med tankarna från Bohunt.

Om ”sann fakta” och ”säkra källor”

Skrivet av Inga Andersson

”Har du någon information om hur miljöpartiet ser på det här med klimatfrågan och hållbar utveckling. Men jag vill bara ha sann fakta.”

Frågan kommer från en elev i årskurs två på gymnasiet och är ingalunda unik. I mitt jobb som gymnasiebibliotekarie är begrepp som ”sann fakta” och ”säker källa” ständigt återkommande  – inte i mitt vokabulär utan i elevernas. Efter 9 år i grundskolan har eleverna ofta ett väl etablerat sök- och informationshanteringsbeteende som inte riktigt passar in i de kunskapskrav som formuleras i gy11 – och det är jättesvårt att utmana och utveckla detta beteende. För vad är ”sann fakta” och ”säkra källor”?
FullSizeRender (1)

Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap, och på senare år även inom utbildningsvetenskap och pedagogik visar på att utvecklandet av elevers medie- och informationskunnighet (eller informationskompetens) i ett skolsammanhang är ytterst komplex och inte alls liknar utvecklandet av samma förmågor i en annan kontext, t ex utanför skolan. I ett skolsammanhang spelar det roll hur uppgiften är utformad, i vilken grad man överlämnar åt eleven att formulera frågorna själv, på vilket sätt uppgiften ska redovisas  m.m. Dessutom lär sig eleven väldigt snabbt hur textnormen, d.v.s. en ”säker källa” på Internet ser ut. De källkritiska principerna blir lätt en checklista som prickas av utan någon djupare analys av innehållet (och en analys kräver dessutom en lite djupare kunskapsbas). Och kan man över huvud taget använda samma källkritiska principer på ”gammelmedia” (böcker och artiklar) som på nya digitala medier, som skapas under helt andra förutsättningar, t ex bloggar, tweets och wikis.
Nej, säger forskningen.
FullSizeRender

En dag tillsammans med Bonnie Stewart, (ph D med inriktning på MIK, University of Prince Edward Island, Canada) på Lin Educations MIK-spår har gett mig ytterligare inspiration och insikter kring hur viktigt det är att ge våra elever verktyg för att kunna analysera, tolka och förstå alla de budskap – oavsett om de kommer i analog eller digital form – som finns omkring oss. Det handlar också om att förstå och tolka den maktstruktur som ligger bakom de arenor – även de både analoga och digitala – som vi idag rör oss på och vilken roll denna spelar för hur jag ska tolka budskapet.

Flipp och flopp

Skrivet av Dianne Hjorth

Framme på Beaumont hotel. Men inte förrän efter visitering och NOGA undersökning av pass, med både speciallampa och lupp. Engelska passkontrollanter tycks vara MYCKET grundliga. Jag undrar helt stillsamt vad som hade hänt om mitt pass inte blivit godkänt???

Första förmiddagens övningar var en rad rappa och medryckande talare. Ibland är det nästan ofattbart att alla lyckas vara så energirika! Allt ackompagnerat av Carl från Lin i bästa discostil.

Men när 550 personers mobiler/surfplattor försöker få kontakt med det trådlösa nätverket för att använda Lins nya ”dating-verktyg-tjänst-app blev det lite kaos. Mer kaos än Lin-Carl räknat med.
DSC_0323

Det som skulle vara ett verktyg för att skapa en massa nya kontakter blev faktiskt lite av en flopp. Istället för att skapa kontakter stod ca 90% av oss 550 deltagare intensivt försjunkna i sin mobil för att försöka få kontakt med nätet istället för med människor! Det såg faktiskt ganska underligt ut med 550 personer till synes helt omedvetna om varandra, i sin iver att få kontakt med en likasinnad via mobilen! Vi som gav upp tog sedan till det analoga sättet att träffa nya bekantar, och det fungerar ju alldeles utmärkt eftersom vi alla var i samma rum

Framtida skolan

Skrivet av Märit Truuts

Vi utbildar våra elever för framtiden, men för vilken framtid då? Hur ser framtiden ut om ett, tre eller fem år? Korta tidsaspekter kan man tycka men dagens utveckling går så snabbt att det till och med är svårt förutspå utvecklingen inom en så pass snar framtid. Precis som Gustav Josefsson säger i sin föreläsning så lever vi i en tid där vi aldrig vetat så lite om framtiden som vi vet idag, detta på grund av att utvecklingen är snabbare än den någonsin har varit. I denna verklighet ska skolan utbilda framtidens arbetskraft, en arbetskraft som allt mer ersätts av maskiner, robotar och datorer. Vi kan redan idag ersätta människor på platser där vi aldrig trodde människan kunde ersättas, se bara på de självkörande lastbilarna som klarar sig utan chaufförer.

image

Framtiden för många är jobb vi inte kan tänka oss idag men det är även ett liv utan, vad vi idag kallar ”riktiga” lönebaserade jobb. Hur förhåller sig skolan till denna verklighet? Vad kan vi göra för att våra ungdomar ska vara väl förberedda för att möta framtidens krav och ovisshet? Hur förhåller vi oss till en framtid med andra sysselsättningar än de vi har idag och hur förhåller vi oss till en framtid där det inte finns jobb till alla? Vad är då viktigast att lära sig i skolan?

Vi lever samtidigt i en värld där vi har alla möjligheter att hitta svaren och finna kontakterna för att lösa de mest komplexa problemen. En knapptryckning bort finns experterna på området och på ett ögonblick kan man skapa sig ett nätverk med en enorm expertis. Nyttjar vi denna möjlighet i skolan, låter vi eleverna söka svaren på frågorna på nätet eller begär vi att de ska kunna, det vi tycker är viktigt, utantill? Förmågan att ställa rätt frågor och söka svar i ett nätverk fyllt av en internationell expertis är en av de förmågor våra elever ska tränas i. De ska källkritiskt kunna granska och ifrågasätta all information som når dem oavsett om de hittat det på nätet, i media eller om läraren sagt det. Skapar vi uppgifter/prov som bygger på verklighetens realitet där man fritt kan söka svaren på nätet?

Ett sätt att skapa mening och intresse i det man gör är att kunna skapa avtryck, hur ofta låter vi våra elever vara med och skapa avtryck i samhället? Ger vi dem möjlighet att påverka de beslut som sker i samhället runt omkring dem? Utmanar vi dem att påverka beslutsfattare, utveckla nya ideér eller lösa de problem livet kommer ställa dem inför. Tar vi in externa bedömare, folk från ”verkligheten” som granskar deras arbeten/idéer? Den stimulans man får när det man gör sätter ett avtryck är påtaglig, helt plötsligt fyller ens ansträngning en funktion som gör arbetet meningsfullt, Wikipedia har fortfarande outforskade områden där ingen har givit en fullständig bild, våra elever kan vara de som bidrar med kunskapsspridning på detta sätt. Eleverna måste få utmaningar och lösa verkliga problem för att stimulera sin hjärna, Problemlösning är ett ypperligt sätt men vet vi vilka problem vi kommer ställas inför i framtiden? Svårigheten är att finna de problem man ska ta itu med för vi vet inte vilka problem som vi kommer ställas inför. Det är onekligen dessa ”verkliga” problemlösningar som är det som är mest intressant och stimulerande. Lärare, elever och representanter ur övriga samhället borde jobba tillsammans med problemlösning på problem där ingen i förväg har lösningen. Stimulans får man om man kan vara med och skapa avtryck, utmana sig själv och andra i att lyckas med något man inte vet så mycket om. Kunna testa sina idéer utan att någon reagerar på att man ibland gör fel och måste tänka om i en annan riktning. I det outforskade finns det inget som är rätt eller fel från början utan alla börjar med samma obesvarade fråga. Vi står inför en utmaning i skolan att möte framtiden utan att fastna i vår egen bubbla, en utmaning som troligen innebär att vi tillsammans med våra elever bör lämna skolans traditionella miljö och söka oss ut till det outforskade.
image (1)

Gustav påpekade att man aldrig får glömma att skolan är till för eleven, det är eleven som ska utvecklas och vi runt eleven får anpassa oss och till och med bryta regler för att eleven ska nå önskad utveckling. Vi står inför ett vägval, vill vi vara med och skapa framtidens skola måste vi utmana, bryta mot regler och tänka nytt i syfte att eleverna ska få den skola de behöver. Lärarna ska skapa en skola med elevernas bästa i åtanke och genom detta påverka beslutsfattarna i rätt riktning enligt Gustav. I en föränderlig värld får inte skolan stanna i sin bubbla utan dem måste hänga med i utvecklingen och vi som befinner oss i skolan måste tänka nytt i hur undervisningen ska se ut, i hur framtiden ter sig för eleverna och hur yrkeslivet kommer se ut. Vi ska inte leva i tron att man blir bättre om man behåller sitt yrke under en längre tid utan vi måste ständigt utvecklas och ett sätt att utvecklas är att byta bana och på detta sätt skapa sig nya erfarenheter i en annan bransch.

Bohunt School

Skrivet av Marie Wolke:

Under torsdagen besökte jag Bohunt School mellan London och Portsmouth i Södra England.

IMG_0274

Bohunt är en skola för elever mellan 11 och 16 år och för närvarande har den nästan 1600 elever. För några år sedan låg denna statliga skola långt ner på listan över landets bästa skolor, men på några år har rektorer och lärare lyckats vända på detta och nu är skolan bland de 20 bästa i landet. Rektor förklarade detta genom bland annat ” If you want another output you need to change your input”. Skolans ledord är Enjoy, Respect, Achieve. Skolarbetet ska vara roligt och meningsfullt, elever och personal respekterar varandra och eftersom eleverna har höga förväntningar på sig presterar de bättre.

Vi möttes av engagerade, trevliga fjortonårig elever som bland annat hade en science-class med IMG_0271oss. Coolt med elever som lärare! Vi fick också en rundvandring på skolan av tolvåringar som på ett ledigt och bekvämt sätt besvarade alla våra frågor samtidigt som de visade oss skolan. En mycket intressant och inspirerande dag. Jag fastnade speciellt för citaten av framstående historiska personer, som exempelvis Einstein och Confusius, som fanns att läsa på skolbyggnaderna. Inspiration för eleverna!

Inte en mobiltelefon bland eleverna så långt ögat såg…

 

Gammalt och nytt!

Skrivet av Jenny Christiansson

Befinner oss i byggnader som från början var en internatskola för pojkar, byggd någon gång på 1800-talet. Man kan fråga sig hur mycket skolan ändrats sedan dess. Mycket är nog sig likt. Diskussionerna under dagen har lett till tankar kring varför vi gör som vi gör i dagens skola. Är det så att vi utformar skolan som vi gör för att lätt kunna mäta prestationer istället för att skapa tillfällen för inlärning. Gör vi det som är enkelt mätbart istället för att det som leder till mest och bäst inlärning och faktisk kunskap.

Dave Cormier från Kanada, som tillsammans med Bryan Alexander myntade ordet Mooc*, bidrog med en hel del intressanta idéer under dagen om hur man genom att låta eleverans intressen styra läroplanen kan få elever mer motiverade till lärande snarare än att prestera och bli klara med uppgifter. Något jag många gånger brottats med i min undervisning är att få eleverna att gå från att producera en uppgift till att faktiskt lära sig det som uppgiften syftar till. Skall definitivt titta närmare på begreppet ”genius hours”.

*Begreppet mooc (Massive Open Online Course) myntades 2008 av Dave Cormier och Bryan Alexander

För mer information
http://www.geniushour.com/what-is-genius-hour/
https://www.youtube.com/watch?v=NMFQUtHsWhc

Beaumont estate

The Clevedon Way

Skrivet av Jenny Alvunger

20150122_103804

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ottan packade vi in oss och våra frukostpaket i en buss för att åka till Clevedon School – den första skolan i Englad som införde Ipads till elever och lärare och som med dessa verktyg har förbättrat studieresultaten rejält. Väl där fick vi vara med om ett synnerligen välorganiserat studiebesök, där både skolledning/lärare och elever presenterade verksamheten. En speciell vägskylt ”The Clevedon way” markerade inte bara gatan in till skolan utan även ett förhållningssätt. ”När ni går på Clevedon Way in i skolan ikläder ni er rollen som elev och därmed följer ett engagemang för er inlärning”. Det som fascinerar mig mest efter detta besök är den uppenbara stoltheten över skolan som syntes på många sätt. När lärare och elever har känslan av att ”vi gör något speciellt” och ”vi ligger i framkant” så spelar olika brister mindre roll. Verksamheten skiner ändå. Hur står det till i vårt förbund? Vad är vi speciellt stolta över på våra skolor? funderar jag över på vägen hem. Jag tror att svaret är att vi är stolta över mycket. Men jag tror också att vi kan förtydliga våra ”The Clevedon Ways”.

Besök på Clevedon School.

Skrivet av Jenny Arnerup Christiansson.

Har upplevt ett mycket välplanerat skolbesök på Clevedon School utanför Bristol. En skola som, liksom vår, implementerat en användning av digitala verktyg med ett stort fokus på det pedagogiska. Verkar också finnas ett fokus ett kollegialt lärande med stort utbyte och ett öppet klimat mellan kollegor. Enligt Jim Smith, som jobbar på skolan, läggs också en hel del tid på att försöka säkra att skolans verksamhet vilar på en vetenskaplig grund och där en del av det kollegiala samtalet handlar om aktuell forskning. En hel del kulturella skillnader finns dock som tex den poängtävlan som finns mellan fyra ”Houses” där segrarna firas stort sista dagen på terminen. Eleverna tillhör olika ”Houses” och de tävlar som sagt för sitt ”house” genom olika prestationer, både akademiska men även under mer lättsamma förhållanden. (Vi såg dock inte till någon ”Sorting hat”). Möter lärare och elever som är uppenbart stolta över sin skola och där man även verkar jobba mycket med elevers motivation och på olika sätt försöker uppmuntra eleverna till inlärning. Även om skolan ligger långt fram vad gäller användandet av IKT så sker den mesta undervisningen dock enligt ett traditionellt schema med 50 minuterslektioner i de enskilda ämnena.

Hittade också ett par runda bord.

runda bord

Mina intryck BETT 2015

Skrivet av Helena Swahn Håkansson

Dag 1
Över 550 personer samlas för att under ett antal dagar nätverka under BETT mässan. Jag känner image1positivitet hos alla och när jag sätter mig bredvid en av deltagarna börjar vi genast konversera med varandra. En känsla av engagemang, intresse, upplevelser strömmar genom mitt hjärta och jag känner att det här är något jag absolut inte vill missa.
Dag 2
En buss tar mig in till centrala London genom en kall morgon. Vi får en uppgift att sätta oss bredvid en främmande person och vi får en timma på oss att lära känna varandra. Vårt slutmål är ” Churchills  War Roms” och för en historiker är detta ”mumma” Väl framme blir vi utplacerade vid olika bord och vår uppgift denna dag är att via ett samarbete komma fram till olika principer för ett kraftfullt ledarskap i nätverkssamhället. Att sitta i rummen där exekutiva beslut fattades under krigstid och samtidigt diskutera skolans framtid känns som något stort.