Professionsprogrammet 2020 är i mål!

Som vi tidigare berättat här på bloggen så gick startskottet för professionsprogrammet 2020 i mars (du kan läsa om det här) och nu är vi i mål.

Professionsprogrammet hade sin avslutningsceremoni 9 november. I samband med den tog årets sex deltagare emot sina utbildningsbevis.

Linda Eneman, Ulrika Brynielsson, Camilla Ahlström

Karl-Johan Arnér, Jenny Henrysson, Madeleine Skeppland Blime

Lärarna har inom programmets ram bland annat tagit utgångspunkt i sin vision som lärare för att utveckla sin undervisning. De har arbetet med konkreta modeller för att välja fokusområden inom sin praktik som de vill utveckla. Det kollegiala lärandet har haft en framträdande plats. Lektionsobservationer och feedback har varit andra viktiga delar inom programmet. Inte minst har lärarna skrivit en argumenterande text för att föra fram bevis på sin yrkesskicklighet.

Vi gratulerar årets deltagare till ett väl utfört arbete!

Om du vill veta mer om professionsprogrammet och ta del av lärarnas utvärdering,
läs Rapport Progessionsprogrammet 2020

Veckans tips – Google Jamboard

Exempel på en Jamboard

Förutom de vanliga apparna ( t ex Google Drive, Google Mail, Google Classroom) finns inom Google flera andra användbara program. En av dem är Google Jamboard.

Jamboard fungerar som en digital whiteboard, en digital tavla där man kan skriva text, lägga till bilder, länkar och annat. Till skillnad från en vanligt whiteboard så kan man skapa flera sidor inom samma Jam. Ett bra sätt att arbeta med till exempel olika grupper, där varje grupp få en egen sida att arbeta på.

Jamboard sparas i Google Drive och kan delas med andra på samma sätt som alla dokument från Google.

Jamboard finns som en app till mobil eller surfplatta. På datorn kan man starta en Jamboard från Google Drive, men man kan även starta den i Google Meet genom att välja Whiteboard (starta en Jam).

Vill du läsa vad Google säger om Jamboard kan du göra det HÄR.

Veckans tips – ny layout i Google Meet

Google har uppdaterat layout-möjligheten i Google Meet. Nu kan man se upp till 49 personer. Detta betyder att man kan stänga av tillägget Grid. Eftersom Grid förmodligen inte kommer att uppdateras så kommer det så småningom att sluta fungera, därför är det vår rekommendation att använda Googles layout. Med den nya layouten får man tillräckligt många rutor för de flesta behov. Skillnad mellan layout och Grid är att man i layouten inte kan välja att se sig själv i en ruta.

Veckans tips – värdkontroller i Google Meet

Google Meet uppdaterades med värdkontroller. Med dessa kan värden – personen som har skapat Meet – kontrollera deltagarnas behörighet till att kunna dela skärm under Meet och att kunna använda chat.

Man kommer lätt åt värdkontrollerna genom att klicka på den lilla blåa skölden nere till vänster. Ser man inte skölden betyder det att man inte är värd för mötet.

Veckans tips – Nytt sätt att bjuda in till Google Classroom

Det fanns tidigare två olika sätt att få eleverna in i Google Classroom. Läraren kunde manuellt bjuda in eleverna eller så kunde man ge eleverna koden till kursen i Google Classroom.

I augusti har ett nytt sätt kommit fram – nu kan man skicka länken till eleverna. Genom att klicka på länken kommer eleven direkt till sidan där hen kan klicka på att gå med i kursen. Detta gör att man kan skicka länken till en hel klass och förutom en instruktion att klicka på länken behövs inga vidare förklaringar.

För att komma åt länken gå till din kurs i Google Classroom, gå till personer, klicka på bjud in knappen och kopiera länken där.

Professionsutveckling och kollegialt lärande

“Min undervisning är bra. Jag behöver inte ändra mig, men en del andra skulle behöva”.
“Jag har ingen aning om hur jag hamnade här, nu hoppas jag bara att ingen kommer på mig!”
Den illusoriska överlägsenheten och bluffsyndromet. Visst kan vi känna igen dem både hos oss själva och hos andra när det gäller att arbeta med utveckling. De är exempel på biaser som kan stå ivägen för det professionella lärandet. 

I boken Professionsutveckling och kollegialt lärande av Steven Katz och Lisa Ain Dack spelar dessa bias en viktig roll. Bokens undertitel Framgångsstrategier och motstånd visar på att när vi arbetar med professionsutveckling och kollegialt lärande krävs det en stor medvetenhet om vilka strategier vi ska använda för att möta det motstånd till lärande som faktiskt finns inbyggt hos oss alla.

Författarna tar i boken sin utgångspunkt i sin definition av lärande ”Lärande är den process genom vilken erfarenheter leder till bestående förändring i kunskap och beteende”.  Den viktigaste komponenten är att det just är en bestående förändring för att vi ska kunna kalla det lärande.

De går sedan vidare med att beskriva tre grundförutsättningar som behöver vara på plats för ett professionellt lärande som leder till förändring i klassrumspraktiken.

  • Fokus för lärande för elever, lärare och skolledare.
  • Ett gemensamt undersökande arbetssätt som utmanar tänkande och praktik.
  • Ett pedagogiskt ledarskap.

Dessa tre grundförutsättningar befinner sig i ett hav av barriärer som måste rivas ner. Vi har som människor en omedveten benägenhet att inte vara öppna för att på djupet lära nytt, i energisparande syfte tar vi gärna genvägar. För att kunna uppnå verkligt professionellt lärande krävs en stor medvetenhet om de barriärer som vi sätter upp och det kräver ett avsiktligt möjliggörande.

I boken går författarna igenom ett antal olika biaser och förklarar vad de innebär och hur de ställer sig i vägen för vårt djupare lärande. Underlåtenhetsbiasen gör att vi istället för agera hellre inte gör något, bekräftelsebiasen gör att vi hellre söker bekräftelse på det vi redan vet istället för att utmana vårt tänkande, för att nämna ett par av de hinder som finns att möta.

När de hinder som kan finnas för vårt djupare lärande har presenterats ger sig författarna i kast med att presentera möjliga lösningar för att nå som de uttrycker det ”avsiktliga avbrott”. Att de biaser som råder bryts av. Det kan handla om saker som att använda ett tydligt protokoll som kan tvinga personer att göra det som de självmant inte gjort, exempelvis skilja på person och praktik. Det kan även handla om att alltid se till att formulera sina praktikproblem som frågor vilket skapar en större nyfikenhet som i sin tur skapar ökad motivation som leder till fördjupat lärande.

Boken kan varmt rekommenderas inte bara till dem som leder olika former av professionellt lärande utan till alla som på något sätt deltar i kollegialt lärande. Den skapar en medvetenhet om vad det är som kan hindra att skolutvecklingsarbete når ut i klassrumspraktik samtidigt som den ger verktyg att kunna möta det motstånd till förändring som vi alla bär inom oss.

Veckans tips – YouTube i Google Presentation

I en Google Presentation infogar vi ofta YouTube-klipp. Det är enkelt (infoga – video) och när man sedan spelar upp bildspelet så kan man se filmklippet direkt i presentationen.

En kanske inte lika känd funktion är att man kan ställa in start och stopptid för uppspelningen. Om klippet är långt och du bara vill visa en del som börjar efter 20 minuter och pågår i 30 sekunder, så kan man ställa in det. Man slipper spola fram under presentationen. Det går även att ställa in så att filmen startar spelas utan att man behöver klicka på play. För att komma åt funktionerna markera videoklippet och gå till format – formatalternativ.

Veckans tips – mallar i Gmail

Bland Googles verktyg kan man ofta hitta olika funktioner man inte visste att man behövde. Trots att jag har använd Google i flera år nu upptäcker jag ibland en funktion jag inte kände till innan. En sådan funktion är mallar i Gmail.

Ibland händer det att man får flera mail med samma fråga, eller att man vill skriva samma sak i olika mail. Då kan man använda funktionen mallar i Gmail. På ett enkelt sätt kan man spara flera mallar och använda dem om och om igen. I mitt jobb får jag ofta skriva till exempel hur man kan tvångsavsluta datorn. Då har jag sparat det som en mall och slipper skriva det varje gång det behövs.

Vill du lära dig hur man använder mallar i Gmail kan du kolla på Googles sida om mallar HÄR
eller titta på instruktionsfilmen nedan.

Vad kan vi lära av distansundervisning och fjärrundervisning?

Omställningen till distansundervisning och fjärrundervisning var dramatisk och snabb och innebar en genomgripande förändring för undervisningen. I denna förändring blir det både intressant och nödvändigt att följa upp vad som händer i verksamheten. Här på bloggen har vi redovisat en del uppföljningar som gjordes tidigt när övergång till undervisning online skedde – här, här och här. I slutet av läsåret genomfördes en större förbundsövergripande utvärdering både bland lärare och elever.

Lärare

Omställningen har inneburit att det har tagit mer planeringstid i anspråk. Den snabba omställningen har gjort att det i vissa delar har krävts en omplanering. Det som lärare framför allt saknar är den direkta elevkontakten. Att använda Meet som verktyg kompenserar inte fullt ut för den direkta kontakt som nås i ett klassrum. Att inte kunna läsa av elever och klassen i undervisningssituationen som lärare är vana vid gör undervisningen mer endimensionell. Feedback och stöttande till elever som behöver det blir svårare när den direkta närheten saknas. “Att gå runt och hjälpa till” är ett moment som är svårt att ersätta. Lärare anger att de elever som behöver mest stöttning, har särskilda behov, är svåra att nå och att det är lätt att dessa elever tappas. Det blir även svårare att följa elevens lärprocess. Det finns de som upplever att studieron har ökat bland eleverna då det blir mindre störande moment i lektionen. 

När undervisningen kommit igång på distans och lärare hittade former för detta så kom nästa stora fråga. Många lärare framhåller svårigheten att skapa en rättssäker bedömning när undervisningen sker helt online. 

Det största behovet som uttrycks är att ha möjligheten att ta in elever i mindre grupper för att kunna genomföra praktiska moment i kurserna. Denna möjlighet vill lärare även se när det gäller att skriva prov för att det ska nås en rättssäkerhet. Tiden för planeringen är också en viktig faktor. Att starta årskurs ett på distans, vilket nu förhoppningsvis inte kommer att ske, upplevs som enormt problematiskt. Här ser lärarna ett starkt behov av att få göra det på plats i skolan. Det finns ett antal organisatoriska behov som framförs, mindre klasser, färre kurser. Ergonomi är en faktor som lyfts fram speciellt när arbete utförs hemifrån. Förtroendefrågan från skolledning nämns och då handlar det främst om möjligheten att välja att arbeta på skolan eller hemifrån. 

När det gäller teknik har det förekommit en del problem framför allt när det gäller elevers uppkoppling mot internet. Inom området teknik finns även en del önskemål från lärare att få tillgång till exempelvis dokumentkamera, headset, extern skärm.

En del lärare framhåller att det finns behov av kompetensutveckling kring undervisnings på distans. Lärare önskar ytor för kollegial samverkan. Det handlar både om digitala och fysiska ytor för att kunna bedriva kollegialt utbyte och lärande. En ny situation för lärare ställer krav på nya former av kollegial samverkan.

Elever 

Skolan har flyttat hem Bild: Emma Svensson, Digital Coach

I elevernas svar är det framför allt tre delar som framträder väldigt tydligt: 

Mer uppgifter för eleverna att göra.

Många elever skriver att det har blivit mycket mer uppgifter som ska lösas än det var när det var närundervisning. Det framgår att lärare har valt ungefär samma upplägg av lektioner. Kort genomgång och sedan arbete på egen hand eller i grupp och därefter kort återsamling. Detta genererar fler uppgifter för eleverna. Om elever då inte hinner lösa uppgifter under lektionstid skapas det en stress hos eleverna. Det gör också att elever upplever en brist på variation i undervisningen.

Det är svårare att få direkt hjälp och feedback av lärare. 

Interaktionen mellan lärare och elever försämras vid fjärr – och distansundervisning. Många elever tycker att det är svårt att få direkt hjälp i skolarbetet. Det är exempelvis en större tröskel att som elev fråga när klassen är uppkopplad i Meet. Läraren är inte lika lättillgänglig som i klassrumssituationen. Det blir även svårare att som elev få feedback. 

Svårare att fokusera på skolarbete hemma – lätt att prokrastinera. 

Många elever anger att det är svårare att fokusera på skolarbetet när det helt sker hemma. Anledningen till att det är svårare kan skifta, den kan vara svårt att hitta en lugn plats, det är mycket annat som pockar på uppmärksamhet, skola och fritid flyter ihop och det blir svårt att skilja dem åt. Detta leder för många till att arbetet prokrastineras, det finns alltid en dag imorgon också. Den börda av arbete som då växer fram skapar en upplevelse av stress.

Det mest genomgående som kan utläsas i elevsvaren är en försämrad interaktion med lärare. Detta leder till att det är svårare att få hjälp, förtydliganden och feedback. I materialet syns det klart att olika lärare har hanterat situationen på olika sätt. Det finns lärare som har en mycket god tydlighet och där det till och med har blivit ännu tydligare. I undervisning hos vissa lärare finns det en otydlighet kring vad det är som elevernas förväntas göra/lära. Eleverna känner att ju längre undervisning har pågått online ju svårare är det att upprätthålla motivation, speciellt gäller detta elever som känner att studenten inte blev som de tänkt sig. 

Även om dessa tre tydligare linjer kan utläsas i elevenkäten så är det inte en sammanhållen bild som framträder i elevernas svar. Det finns elever som upplever att deras studiero har ökat markant och att det är lättare att koncentrera sig hemma. Det finns elever som upplever att det är bättre att själv kunna ta ett större ansvar och äga sin egen tid på ett tydligare sätt än när undervisning sker i skolan. Det finns elever som upplever att de arbetar mer effektivt när undervisningen sker online. 

Områden att fokusera i det nya normala

Det finns en hel del erfarenheter och frågeställningar att ta med sig från perioden av distansundervisning och fjärrundervisning. Frågor som skolledning i första hand bör fundera kring och sedan ta dem ut i verksamheten på ett relevant sätt. 

  • Elevhälsan blir en extremt viktig faktor i detta sammanhang. Det krävs att den är väldigt rörligt, aktiv, flexibel och står i nära kontakt med lärare. De faror som uttrycks kring att vissa elever faller igenom helt, och även mår dåligt, när undervisning sker online måste aktivera EHT generellt inom hela förbundet. 
  • Att elevers närvaro har ökat pekar på att det finns något i undervisningen online som gör att vissa elever väljer att “gå till skolan” som annars inte gjort det. Vad finns det i detta som går att ta med sig i arbetet framöver när det gäller att främja elevers närvaro?
  • Former för examination utmanas när undervisning sker på distans. Kan detta även leda till att verksamheten utmanar synen på kunskap som i sin tur leder till nya former för bedömning i undervisningen?
  • Hur kommer det sig att diskussionen kring examinationsformer har fått ett större utrymme än den diskussion som är kopplad till elevers lärande?
  • Det efterfrågas kompetensutveckling för att bättre kunna genomföra undervisning på distans. Vilken typ av kompetensutveckling skulle kunna byggas upp för att ytterligare stärka lärares digitala kompetens? Hur kan exempelvis undervisningen blir mer varierad när digitala verktyg används? 
  • Hur kan lärare jobba i digitala miljöer med relationsskapande?
  • Hur kan lärare i digitala miljöer arbeta för att tydligare följa elevers lärande och ge framåtsyftande feedback? 
  • Lärare efterlyser kollegiala strukturer för utbyte och kompetensutveckling. Hur ska dessa strukturer se ut och hur kan de byggas upp?
  • Den digitala teknikens möjligheter att öka elevers delaktighet. Hur kan digital teknik användas för att stärka och “lyfta fram” elever som i klassrummet inte är så delaktiga? 
  • Nya kommunikationsformer. Hur kan exempelvis Meet användas när skolan går tillbaka till det nya normala? Kan elever vid behov delvis delta i undervisning digitalt?
  • Vilken form av stöd kan/ska skolledningar bidra med för att stärka den digitala processen i undervisningen?

Det finns frågeställningar som behöver belysas på nationell politisk nivå. Enkäter visar det faktum att närvaron har ökat när undervisning skett online. Vi har en grupp elever som anser att deras studier har fungerat bättre genom distansundervisning och fjärrundervisning. Både dessa faktorer är tillräckligt påtagliga för att det behöver göras en översyn av hur närundervisning kan kompletteras med undervisning på distans. Detta bör kunna ske på en bredare front än vad lagstiftning idag tillåter. Vi behöver skapa det nya normala utifrån de lärdomar som vi kan skapa genom att arbete med de frågeställningar som aktualiseras från perioden där undervisning nästan uteslutande skedde på distans.

Direktionsmöte i Meet

Undervisningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund har nu bedrivits genom distansundervisning och fjärrundervisning sedan mitten av mars. Inom förbundet är det flera delar än undervisningen som påverkas av den situation som vi nu har i samhället.

De förändringar som nu sker i coronatider när det gäller våra mötesformer påverkar även styrelsens arbete i Kalmarsunds gymnasieförbund. Senaste direktionsmötet genomfördes genom Google Meet. Grundliga förberedelser gjordes så att alla deltagare skulle känna sig bekväma inför mötet. Vi provkörde” den digitala miljön så att vi kunde säkerställa att det fungerade för samtliga. När det väl var dags för möte fungerade det mycket väl.

Precis som i undervisningssituationer visade det sig vara väsentligt med tydliga instruktioner, mikrofon av, kamera på, begär ordet i chatt o s v. Det visade sig att även votering gick att genomföra på ett strukturerat och väl fungerande sätt. Så den digitala mognad vi ser inom Kalmarsunds gymnasieförbund sträcker sig hela vägen upp till politisk nivå.

Ordförande Dzenita Abaza hälsar välkommen till direktionsmöte i Meet

Veckans tips – ljud och video i Google Meet

Den senaste uppdatering i Google Meet handlar om att ge möjlighet att visa video och spela upp ljud med bättre bild- och ljudkvalité. Detta gäller för film och ljud man kan spela upp i webbläsaren Chrome.

Man använder funktionen när man ska presentera sin skärm. Istället för hela skärmen eller ett fönster kan man nu välja att presentera “en Chrome flik”. Se till innan att du har öppnat en flik med filmen/ljudet du vill spela in. Tänk på att du visar bara det specifika fliken, så vill du visa något annat på din skärm får du sluta presentera och sedan välja att presentera hela skärmen.

Här kan man läsa Googles beskrivning av uppdateringen.

Här kan du se videoinstruktion till funktionen

Veckans tips – arbetsytor i Google Drive

Jag vet inte hur jag har missat den funktionen, men den senaste veckan har jag upptäckt möjlighet att använda “arbetsytor” i Google Drive. Jag har inte saknat den innan, men nu kan jag inte vara utan den.

Arbetsyta är en plats där man kan lägga till olika filer från Google Drive för att samla de i olika grupper. Man flyttar inte filerna från driven utan samlar genvägar till olika dokument. Man kan alltså ha samma dokument i olika arbetsytor.

Hur fungerar det rent praktiskt? Jag använder just nu 2 olika arbetsytor. Den ena kallar jag “arbetsvecka” och där ligger filer jag brukar använda en normal vecka på jobbet – en dokument jag brukar skriva i olika anteckningar, mötesprotokoll för mina fredagsmöten, en teckning jag använder för att göra instruktioner, en site jag använder hela tiden. Den andra arbetsyta heter just nu “vecka 18” och där har jag filer jag använder under nuvarande vecka. På måndag kommer jag skapa arbetsyta “vecka 19”.

Tidigare har jag försökt skapa mappar med bokmärken till olika dokument för att lätt komma åt de, men med arbetsytor får jag bra överblick och lätt åtkomst till olika filer. En funktion jag inte visste att jag ville ha men som jag kommer att använda hela tiden. Du kan skapa och hitta dina arbetsytor i Google Drive under ”Prioritet”.

Här kan man läsa om hur man skapar och använder arbetsytor enligt Googles support sida.

Veckans tips – Google Meet direkt i Classroom

 

 

 

 

 

 

I den senaste uppdatering av Google Classroom har man nu möjlighet att skapa ett Google Meet för kursen. Meet kommer kopplas till just den kursen och man kan aktivera den så att det är synligt för alla eleverna i kursen. Länken är lättåtkomlig på startsidan för kursen både för läraren och elever.

Med den här funktionen behöver man inte tilldela Meet länken genom material och det finns ingen risk att man går till fel Meet. Gå bara till kursen i Classroom och klicka. För att aktivera funktionen gå till kursen i Google Classroom och till inställningar.

OBS! eleverna måste vara inloggade med sin skolmail, privata gmail kommer inte se länken. Vill man att en person utanför organisationen vill komma in i Meet kan man dela länken som vanligt.

Som lärare måste man ansluta till Meet genom den skapade länken direkt efter att man skapat den i Classroom. Detta för att den första person som går in blir ägare till länken. Detta gör det möjligt att stänga av mikrofon för deltagarna (men deltagaren själv måste sätta på mikrofonen igen) och att slänga ut deltagarna (de kan dock komma in igen).

Instruktionsfilmen till funktionen kan du hitta HÄR:

 

Bra och svårt ur elevperspektiv

Vilka är elevernas upplevelse när skolan flyttat hem #skolahemma?

Vi skickade ut ett formulär till ett antal klasser på våra tre gymnasieskolor och nedan presenteras en kort sammanställning som avslutas med vad vi anser vara viktigt att tänka på utifrån elevernas svar. Frågorna som ställdes var Vad fungerar bra? och Vad är svårt?

Det absolut vanligaste svaret från eleverna är att det mesta fungerar bra. Den övergripande bilden som vi får är att omställningen under rådande omständigheter har gått över förväntan, även sett ur elevernas perspektiv. De uttrycker viss förvåning att det har gått att flytta hem skolan och att lärare har gjort ett bra jobb i detta.

Skolan flyttar hem #skolahemma

Vad har varit bra?

Lärare och lektioner

Många elevsvar uttrycker att lektionerna hur fungerat på ett bra sätt och att lärare har varit snabba på att förflytta undervisningen in i helt digitala miljöer.

”Schemat och lektionerna har fungerat väldigt bra hos de lärarna som har vågat ge sig på meets. Är överlag väldigt positivt överraskad, bra jobbat alla!!”

”Att koppla upp sig till meet, förvånansvärt bra med tanke på genomgångar osv.”

”Lärarna har bra lektioner och försöker så gott de kan.”

Studiero och effektivitet

Många elever upplever en större studiero vid den egna arbetsplatsen hemma än i skolan. Detta ledar även till att de känner att de blir effektivare i sitt arbete.

”Mitt arbete på lektionerna har blivit lättare eftersom jag har kunnat sitta i en lugn studiemiljö utan några störningsmedel och göra klart mina uppgifter, meet-mötena har också fungerat bra.”

”Lektionerna har fungerat bra, man kan jobba över på rasterna om man har ett bra flyt så man får mer gjort”

”Allt. kunnat jobba hårdare då jag fått vara i fred från både lärare och elever när jag jobbat samt att det är lättare att hålla schemat då man inte behöver gå någonstans”

Rutiner och struktur

I den dagliga rutinen syns att elever säger att de tjänar mycket tid när de exempelvis inte behöver pendla till skolan utan det är en kortare startsträcka till första lektionen. Tid som kan används till att sova längre och därmed komma till undervisningen mer utvilad.

”Allt! Tekniken fungerar bra, jag har mer tid att göra läxor/fritidsaktiviteter/gå ut/sova, har fått en bra struktur”

”Spara tid (pendling, håltimmar)”

Arbetsplats hos en av våra Digitala Coacher

Vad har varit svårt?

Mycket uppgifter

Många elever uttrycker att det har blivit mer arbetsuppgifter som ska göras och lämnas in när skolan blev online. I de elevsvar som vi har fått in är det denna punkt som är allra tydligast framträdande när elever ska beskriva vilka svårigheter som finns.

”Att det är många lärare som har inlämningsuppgifter och då blir det jättemycket att tänka på och man hinner inte med känns det som.”

”Får så mycket uppgifter, mer än vanligt. Finner det svårt att hinna och orka med allt”

Inte alla lärare i Meet

Elever uppskattar den uppstart av lektioner som oftast sker genom Hangouts Meet. Det ger en tydlig incheckning och instruktioner från lärare. Elever upplever att det är ett problem att inte alla lärare gör denna typ av uppstart och avslutning.

”Självklart är det eget ansvarar, men lite eget ansvar i kombination med att ALLA lärarna kopplade upp ett meet i början av lektionen och avslutar det i slutat av lektionen.”

”Det finns fortfarande ganska många lärare som verkar vara för obekväma med den nya tekniken så de lägger hellre ut videos och uppgifter till lektionerna, vilket gör det svårt med disciplin”

Fokus

Att hålla sitt fokus på lektionen upplevs av en del elever som en svårighet då de finns annat som kan pocka på uppmärksamhet när man sitter vi datorn hela skoldagen.

”Inte svävat iväg och gjort annat än att bara sitta och lyssna på läraren, börja med uppgiften i förtid men också annat som lockar.”

Rutiner och struktur

Vissa elever upplever att det är svårt att skapa rutiner och struktur som leder till ett lyckat skolarbete. De är ytterst få i de svar som vi fått, men otroligt viktigt att uppmärksamma.

”I princip allting. Får inget gjort o allt görs sista dagen pga stress, Skitdåligt med distans.”

”I början var det svårt att ställa om hitta en rutin men efter ett tag så blev det riktigt bra!”

Få stöd och hjälp

Elever anger att det kan vara svårare att få hjälp och stöd och svar på frågor. De upplever att det skapas en viss tröskel att nå lärare jämfört med hur det är i klassrummet.

”Jag kan inte få den hjälp jag behöver genom enbart videosamtal, det är många som behöver hjälp och det är svårt att kunna få den tid som behöver.”

”Att inte kunna fråga om hjälp av läraren på samma sätt som när man ses i verkligheten, måste då skriva ett mail med frågan man undrar.”

Hör en intervju med elev på Stagneliusskolan i SR P4 Här

Vad behöver vi tänka på?

  • Att lärarkollegiet ser över elevernas samlade arbetsbörda. Det framkommer att många elever anser att arbetsbördan ökar och att det blir fler uppgifter att göra nu än tidigare.
  • Att ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger när det gäller att göra digitala förflyttningar. Exempelvis om du inte känner dig bekväm i det digitala mötet. Träna på någon innan du går i skarpt läge.
  • Att ingen ”trillar bort” när undervisningen är online. Online är inte alla elevers förstaval. Etablera tydliga kommunikationsvägar som är enkla för eleverna. Följ upp elever genom att exempelvis skicka ett formulär där ni fångar upp elever som riskerar att hamna utanför undervisningen. Samverka nära med elevhälsan.
  • Att skapa luft/paus i undervisningen det är lätt att bli alltför effektiv när det inte finns förflyttningstid och där ställtiden är extremt kort. Viktigt både för lärare och elever.

Sedan var det den där utmaningen att sammanfatta sin upplevelse i ett enda ord. Jo det ger en mångfacetterad bild som kan vara värd sin egen analys.