ChatGPT har skapats av Openai och i slutet av november lanserades GPT-3. Det tog många med storm när det stod klart vilket kraftfullt AI-verktyg som vem som helst med en internetuppkoppling nu kan få tillgång till.

De första reaktionerna som kom när det gäller fokus på skola och utbildning var att Chat GPT beskrevs som en enormt fuskverktyg, eller till och med en mardröm för skolan. Det blir nu helt uppenbart att vi inom utbildning behöver tänka tillsammans kring olika examinationsformer för elever och studenter.

Efter hand som de första chockvågorna lagt sig påbörjades en mer sansad diskussion kring hur detta AI-verktyg kommer att påverka utbildning och vår syn på kunskap. Tekniken finns nu här och frågan är hur vi ska förhålla oss till den.

Initialt kan det vara svårt att förstå vad ChatGPT verkligen är för någonting och vad den kan göra samt vilka begränsningar som den har. I ett första skede är det lätt att vi betraktar den på samma sätt som en sökmotor, vi googlar på olika saker. Snart inser vi att Chat GPT är så mycket mer än en sökmotor. Vi kan ställa frågan till ChatGPT hur den skulle definiera sig själv:

Den är en konversationsagent som kan föra samtal med människor på ett naturligt sätt och kan användas för att skapa innehåll, svar på frågor och för att generera text. GPT-3 kan också användas för att lösa olika typer av språkliga uppgifter, såsom översättning, summarisering och klassificering av text. Den har en mycket stor mängd data som den har lärt sig från, vilket gör den mycket kapabel när det gäller att förstå och hantera naturligt språk.

När det gäller språk så innefattar det även programmering som är ett område där ChatGPT här en otrolig styrka. I skapande av texter går det att styra texten på många olika sätt. Det kan handla om att du klistrar in stora textmassor och ber ChatGPT att sammanfatta dem. Det kan vara att du vill har en text skriven som påminner om en speciell författares stil. Det kan även vara att du vill ha en text skriven på lätt svenska. Det absolut bästa sättet att skapa en förståelse kring vad ChatGPT verkligen är är att själv använda och testa sig fram.

Bild från Chat GPT-3

Inom ramen för Kalmarsunds gymnasieförbunds innovationscenter har den första lärgruppen startat under innevarande termin. Det är en lärgrupp som sätter fokus på distansundervisningen inom vuxenutbildningen. Lärare från Axel Weüdelskolan deltar under ledning av förbundets IKT-pedagoger.

Det finns en tydlig utmaning att som lärare tänka om när det gäller att gå från ett synkront upplägg till ett asynkront upplägg för undervisningen. I det synkrona sker undervisningen i realtid, lärare och elever har sin lektion vid en bestämd tidpunkt. I det asynkrona upphävs den fastlagda tiden. Det är en undervisning som blir oberoende av ”här och nu”. Utmaningen som ligger i detta är att som lärare bryta invanda mönster i planering och genomförande av undervisning. Ytterligare en del i utmaningen är att läraryrket för många handlar om det direkta personliga mötet mellan lärare och elever.

I lärgruppens arbete har vi tagit utgångspunkt i ett antal modeller med koppling till distansundervisning. En sådan modell är Community of Inquiry Modellen tar upp tre olika aspekter av närvaro som viktiga i distansundervisning, lärarnärvaro, social närvaro och kognitiv närvaro. Vi satte initialt fokus på att arbeta kring lärarnärvaro kopplad till distansundervisning. En bärande fråga blev hur jag som lärare kan göra mig mer personlig i ett sammanhang av distansundervisning.

Lärgruppen har även planerat undervisning och det har bland annat gjorts med utgångspunkt från femstegsmodellen. Modellen bygger på ett strukturerat sätt för att planera distansundervisning. Initialt betonas hur viktigt det är att de studerande känner till och kan hantera de digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna genomföra studier på distans.

Lärgruppens arbete kommer att fortsätta till hösten och då kommer vi bland annat att belysa social interaktion, undersöka egen praktik, ha lärande samtal och så småningom dokumenteras gruppens lärande för vidare spridning.

Som en del i förbundets systematiska kvalitetsarbete sammanfattar vi förra läsårets pedagogiska utvecklingsarbetet ur ett IKT-perspektiv. Rapporten som är skriven innehåller även ett framåtsyftande perspektiv. Framför allt är det ett förbundsperspektiv som är i fokus, men även de enskilda skolornas utvecklingsarbete finns med. Du kan läsa rapporten i sin helhet här.