Kategoriarkiv: IKT-pedagogerna

Läshjälp i NE

Att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer vid elevers lärande är något som vi tidigare uppmärksammat här på bloggen. Senast skrev vi om utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi. Läs om det här.

Nu vill vi tipsa om den läshjälp som finns inbyggd i Nationalencyklopedins digitala tjänst. Det finns mängder av anpassningar som kan göras i förhållande till elevers olika behov. När en elev läser en artikel så kan hen få den uppläst, översatt, ställa in olika läsfokus, andra bakgrund, markera olika ordklasser och mycket mer. Se filmen här för att få en utförligare beskrivning av alla dessa funktioner.

Lämna ett svar

Boktips: Att skapa effektiva team av Susan A. Wheelan

Ett effektivt team: En skolledning som bedriver skolutveckling, ett arbetslag som undersöker och utvecklar sin profession, en grupp elever som lär tillsammans. Det kan finnas en otrolig kraft i ett väl fungerande team. Många uppgifter som vi står inför idag är så komplexa att det krävs att flera personer jobbar tillsammans. Om ett team kan nå upp till nivån av hög effektivitet kommer det inte bara att producera och göra ett bra jobb, utan medlemmarna i teamet kommer att känna ett större engagemang och delaktighet. Helt enkelt trivas bättre på sitt jobb.

Ja det finns många anledningar att försöka skapa effektiva team i olika sammanhang. Samtidigt är nog alla som någon gång ingått i grupper medvetna om hur svårt det kan vara. Susan Wheelan beskriver i sin bok Att skapa effektiva team hur man kan få ökade insikter i grupprocesser och hur man kan jobba med att skapa mer effektiva team.

I boken tar Wheelan stöd i forskning kring grupper och beskriver fyra olika stadier som grupputveckling går igenom. Nästa gång du är med i en grupp – tänk efter vilken nivå du tycker att den gruppen befinner sig på.

Stadium 1: Tillhörighet och trygghet
“Du vet att du tillhör en stadium 1-grupp när ledaren ställer en fråga och ingen svarar. Ledarens ord tycks försvinna i Bermudatriangeln.”

Gruppmedlemmar funderar mycket kring tillhörighet och det är viktigt att skapa trygghet. I detta stadium är ledarens roll stark. Medlemmar i gruppen är beroende av direktiv från ledaren. Kommunikationen är trevande. Det förekommer sällan konflikter. Gruppen ser välvilligt på ledaren och medbestämmande begränsas till några få högljudda röster. Det finns inga subgrupper.

Stadium 2: Opposition och konflikt
“Du vet att du tillhör en stadium 2-grupp om tanken på att gå till ett teammöte får dig att må illa.”

Detta är en kritisk fas i grupputvecklingen. Förhoppningsvis leder denna fas vidare till nästa steg. Det finns risk att det även kan ske en stagnation eller till och med återgång till stadium 1. Nu börjar gruppen att göra sig mer fri från ledaren. Det blir nödvändigt med konflikter. Risker i detta stadium är att gruppen fastnar i personliga konflikter eller konflikter kring olika syn på värderingar, mål och uppgifter. Om det sker en god hantering av konflikter får gruppen en positiv utveckling, sammanhållning och tillit ökar. Då kan roller förtydligas och gruppen sätter fokus på arbetsuppgifter. Det bildas subgrupper men toleransen mot subgrupper är låg.

Stadium 3: Tillit och struktur

Ledarens roll blir mindre styrande. Konflikter i gruppen hanteras effektivt. Gruppen fokuserar i hög grad på arbetsuppgifter och i lägre grad på status, makt och inflytande. Det finns en ökad tydlighet i målbilden för gruppen. Det är ett tydligare samarbete i gruppen och medlemmarnas tillfredsställelse ökar. Sammanhållning och tillit ökar. Gruppen jobbar för att bygga upp en gruppstruktur som underlättar måluppfyllelse. Arbetsdelningen ökar och roller förtydligas. Därmed kan uppgifter anpassas till olika medlemmar. Subgrupper bildas och det finns en tolerans till dem.

Stadium 4: Arbete och produktivitet
“Du vet att du ingår i en stadium 4-grupp när du längtar till teammöten därför att det är uppmuntrande, roligt, viktigt och får dig att känna dig vuxen.”

Teamet präglas nu av en stark sammanhållning och ledarskapet kännetecknas av en ”platt” organisation. Gruppens energi riktas mot måluppfyllelse och genomförande av uppgifter. Medlemmarna är medvetna om och accepterar sina roller. Teamet ägnar tid åt att identifiera vilka problem som måste lösas. De planerar för hur de ska lösas. Grupper följer på ett effektivt sätt upp sitt arbete. Teamet får, ger och använder feedback på ett effektivt sätt för att utveckla sitt arbete. Teamet uppmuntrar innovationer och nytänkande. Perioder av konflikter är kortvariga och det finns strategier för att hantera dem. Subgrupper är en integrerad del i teamets arbete.

Bild: Shane Rounce på Unsplash

Om du mer systematisk vill utvärdera var en speciell grupp befinner sig så finns det i boken Att skapa effektiva team en användbar checklista. Det är 25 påstående som graderas på en fyrgradig skala och sedan går det att i alla fall få en fingervisning om var gruppen befinner sig.

Ofta när vi pratar om att skapa effektiva grupper så sätter vi fokus på ledarskapet. Så gör även Wheelan och pekar på viktiga delar i ett effektivt ledarskap. Utöver detta lyfter hon även fram vikten av effektiva teammedlemmar. Hon säger att vi översvämmas av ledarskaps- och chefsutbildningar. Men vem har någonsin deltagit i en utbildning i gruppmedlemskap? Förklaring kanske är att ingen skulle vilja gå en sådan utbildning eftersom det är som att frivilligt anmäla sig till stödundervisning. Wheelan framhåller att man får att bli en effektiv teammedlem måste titta på sina egna handlingar och attityder och hur det samspelar med gruppen. När det gäller effektivt ledarskap finns det en hel del riktlinjer uppskissade i boken. Främst handlar det om ett ledarskap som anpassas till det stadium som grupper befinner sig på. Wheelan beskriver hur du som ledare kan agera på de olika nivåerna. Det finns även i boken checklistor för både effektiva teammedlemmar och effektivt ledarskap.

I den avslutande delen av boken lyfter Wheelan virtuella team. Hon hänvisar till forskning som hävdar att videokonferenser kommer att fortsätta vara det snabbast växande segmentet inom datorindustrin. Då ska vi ta i beaktande att denna bok skrevs innan covidpandemin gjorde sitt intåg. Ett fenomen som snabbat upp användande av videokonferenser. Det betyder att vi kommer att ha en intressant utveckling där vi även behöver ställa oss frågan hur vi kan skapa effektiva virtuella team. På vilket sätt behöver vi tänka annorlunda när vi skapar de effektiva teamen i virtuella miljöer?

Lämna ett svar

Tillgängligt lärande med digitala verktyg

I samarbete mellan förbundets speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger har utbildningen Tillgängligt lärande med digitala verktyg tagits fram. Skapande av tillgängliga digitala lärmiljöer är ett högt prioriterat område inom förbundet. Utbildningen som är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi består av två byggstenar. En sajt med information och instruktioner kring Tillgängligt lärande och digitala verktyg. Den andra byggstenen är ett Google Classroom där du hittar uppgifter att göra. Uppgifter som dels handlar om användning av assisterande teknik, dels finns det uppgifter som är mer kopplade till genomförande i din undervisning.

Vem kan genomföra utbildningen?
Vi ser ett brett användningsområde. Det kan var du som enskild lärare som vill öka din digitala kompetens när det gäller att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer. Utbildningen kan användas i ett kollegialt lärande i exempelvis arbetslag eller ämneslag.

Utbildningen har ett upplägg som gör att det går att välja vilka delar av den som är mest relevanta just nu för dem som går utbildningen.

Lämna ett svar

Boktips: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp

Skolutveckling är minst sagt en komplex process. För att på ett framgångsrikt sätt utveckla skolan behöver man söka stöd på många håll. Stöd i forskning och modeller är en väg att gå. Här vill vi tipsa om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkliganden och resultat. I boken beskrivs hur lärandebaserad skolutveckling kan bedrivas enligt VISKA-modellen (vardagsinriktat systematiskt kvalitetsarbete)

I VISKA-modellen finns att antal bärande delar som syftar till att bygga den lärande organisationen. De bärande delarna är arbetsorganisationen, utvecklingsorganisationen och skolans helhetsidé,.

Arbetsorganisationens syfte är att skapa stabilitet i verksamheten. De grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska arbetet hör till arbetsorganisationen. De erfarenheter som lärare får är beroende av hur arbetsorganisationen ser ut. Genom att göra förändringar i arbetsorganisationen kan olika arbetssätt gynnas respektive missgynnas. Medvetna förändringar i arbetsorganisationen är ett viktigt del i lärandebaserad skolutveckling.

Utvecklingsorganisationens syfte är att skapa lärande och förståelse för hur den pedagogiska verksamheten kan utvecklas för att motverka att problem uppstår. Det gäller att skapa goda lärmiljöer där lärare kan fokusera på viktiga problemområden genom lärande samtal med kollegor. På detta sätt skapas lärdomar som sedan omsätts i handling. Tillsammans granskar man sedan sitt handlande som blir underlag för nytt lärande.

Skolans helhetsidés syfte är att vara vägledande för hur arbetsorganisation och utvecklingsorganisation ska utformas. Helhetsidén innehåller både en vision som beskriver vad man vill uppnå och en verksamhetsidé som beskriver vad som ska känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill. Scherp framhåller att det är viktigt att det finns ett medskapande bland personal när skolans helhetsidé arbetas fram. Framtagandet av helhetsidén är i sig en viktig lärandeprocess. I boken beskrivs konkreta exempel på hur skolor har arbetat fram sin helhetsidé.

Scherp använder följande bild för att beskriva skolutveckling. Man kan säga att vardagen för skolledare och lärare är fylld av frågetecken och utropstecken. Frågetecken innebär att man är osäker på vad som är klokt att göra i olika situationer. Utropstecken innebär att man har skaffat sig lärdomar och vet vad som är klokt att göra i olika situationer. Systematisk skolutveckling handlar då om att transformera frågetecken till utropstecken. Det förutsätter ett samspel mellan arbetsorganisation, utvecklingsorganisation och skolans helhetsidé.

Arbetsorganisationen och utvecklingsorganisationen är inte två helt frikopplade fenomen utan de är beroende av varandra. I arbetsorganisationen identifieras olika problem och de kan då ”skickas” över till utvecklingsorganisationen där det sker ett lärande. I boken uttrycker Scherp förhållandet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation på följande sätt: ”Lite tillspetsat kan man säga att i utvecklingsorganisationen är man rädd om problemen så att man inte slarvar bort dem eftersom de är en viktig drivkraft för lärande och utveckling. I arbetsorganisationen är man rädd för problem eftersom de stör den gällande ordningen.” En skola kan i sin organisation lägga olika vikt vid det som Scherp kallar arbetsorganisationslogik och utvecklingsorganisationslogik. Han förtydligar det med ett exempel där en skola i stor utsträckning använder specialpedagoger till att stötta enskilda elever som lämnar undervisningen. Genom detta förstärks arbetsorganisationslogiken. Om istället en stor del av speciallärare deltar i undervisningen och bidrar till lärares lärande om hur man hjälper elever i behov av särskilt stöd i undervisningen förstärks utvecklingsorganisationslogiken.

Vilka frågor och problem som utvecklingsorganisationen ska prioritera styrs av skolans helhetsidé. För att något ska beaktas som ett problem ska det ligga i linje med skolans helhetsidé. Helhetsidén ska även se till att man inte blir en ”känguruskola” som hoppar från det en till det andra projektet. Olika projekt ska hela tiden relateras till helhetsidén. Det kan inom en verksamhet uppstå konflikter när det regnar ner uppdrag till skolan från olika håll. Väsentligt blir då att föra en dialog där skolans helhetsidén är ett viktigt fundament att stå på.

Scherp skriver att oavsett om man vidtar några speciella åtgärder eller inte så pågår det alltid lärande bland medarbetare på en skola. Genom att organisera fördjupande lärprocesser på ett systematiskt sätt så kan man höja kvaliteten på detta lärande. I boken beskrivs på ett tydligt sätt hur man kan organisera lärgrupper för lärande i den egna verksamheten. Utgångspunkten för lärandet är hela tiden de problem som medarbetare upplever i vardagsverksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet på skolan beskrivs sedan dessa lärprocesser. Man lyfter fram vilka lärdomar man har gjort när det gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling. Kopplingar görs till skolans helhetsidé, läroplan och skolplaner. Enligt Scherp handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att kunna beskriva vilka lärdomar om lärande och undervisning man kommit fram till under läsåret, hur man man lyckats förverkliga dessa lärdomar i praktiken och hur man organiserar kvalitetsarbetet framåt för att komma fram till nya lärdomar.

I det systematiska kvalitetsarbetet anser Scherp att det är avgörande att fånga in elevernas upplevelser och erfarenheter av undervisningen. ”Det är deras upplevelser av hur undervisningen bedrivs som påverkar deras lärande, inte vilka föreställningar lärarna har om vad som gör det eller inte gör det.”

Ovan har det gjorts en kort beskrivning av VISKA-modellen som en grund för skolutveckling. Till dig som är intresserad av skolutveckling, och inte redan har läst denna bok, kan den stark rekommenderas som en pusselbit i skolutvecklingens komplexa process.

Lämna ett svar

Professionsprogrammet 2021

För andra året har vi haft nöjet att fira tillsammans med deltagare som genomgått Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram. 6 december delades utbildningsintyg ut till årets åtta lärare som i mars påbörjade programmet. De har under denna tid bland annat skrivit en rapport där de har bevisat sin yrkesskicklighet och reflekterat kring sin utveckling i rollen som lärare. Tillsammans med sin professionspartner har reflektioner fördjupats och i dessa lärpar har även lektionsobservationer och uppföljande samtal genomförts.

HÄR kan du läsa mer om årets professionsprogram och bland annat ta del av filmerna där lärarna beskriver sitt arbete med valt fokusområde.
HÄR kan du läsa den fullständiga rapporten för professionsprogrammet 2021.

Deltagare professionsprogrammet 2021 Foto: Adam Humlesol

Två framträdande delar inom programmet har varit att lärarna jobbat med sina visioner kopplade till undervisning och att de har valt ett eget fokusområde kopplat till undervisningen som de speciellt vill utveckla.

Professionsprogrammet har ett gott stöd av olika kompetenser som finns inom förbundet. Förbundets två lektorer har varit stöd i skrivandet av den argumenterande texten. De har haft seminarie med samtliga lärare kring skrivprocessen och det har gjorts kopplingar till forskning. Varje deltagare inom professionsprogrammet har haft tillgång till en personlig coach. Förbundets två legitimerade skolcoacher har stått för denna coachning.

När vi utifrån de tre målbilder som funnits för professionsprogrammet analyserar lärarnas utvärderingar så ser vi att målen har uppfyllts på ett tydligt sätt.

Målbilder professionsprogrammet

Framför allt framhöll lärarna i utvärderingen vikten av att på ett djupare plan få tillfälle att reflektera över sin praktik. Reflektionerna fördjupades ytterligare genom samtal med professionspartner och personlig coach. Det kollegiala lärandet har fungerat som en förstärkande kraft i lärarnas reflektioner. Vidare uttrycker lärarna en större medvetenhet kring och ökad förmåga att leda andra lärares lärande. Lärarna anser att professionsprogrammet på olika sätt har bidragit till att de har utvecklats i den komplexa rollen att vara lärare och att de tar med sig ett tänkande kring vidare utveckling. Eller som en av deltagarna uttryckte det:

Vill tacka för att jag fick möjligheten att gå den här utbildningen. Jag tar med mig så
många kunskaper, insikter och vidare nyfikenhet och inspiration hur jag vill utvecklas
vidare härifrån. Det har varit en kultur som präglats av öppenhet, ödmjukhet, respekt,
kunskap och professionalism.

Nu ser vi fram emot nya sökande och professionsprogrammet 2022.

 

Lämna ett svar

Lärdomar fjärr- och distansundervisning

18 månader av undervisning som nästan uteslutande har genomförts på distans. Visst måste det finnas en mängd lärdomar som har skapats under den tiden. Vi som IKT-pedagoger har mött enskilda lärare som vittnat om att de både tänkt och gjort nytt, det var ofrånkomligt. På en förbundsövergripande nivå ville vi systematisera allt detta lärande och skapa en grund för fortsatt utveckling inom förbundet när det gäller undervisning och kopplingen till digitala möjligheter. Därför har vi under september genomfört en studie, där både lärare och elever intervjuades.

Två områden som tas upp i studiens reflektion är Tillgänglig digital lärmiljö och Lärarnas undervisningspraktik. När det gäller tillgänglig lärmiljö syns i studien tre samverkande faktorer som har bidragit till att den digitala lärmiljön ur ett elevperspektiv har blivit mer tillgänglig. Den första faktorn är att lärare har ökat sin digitala kompetens. De har gjort saker som de tidigare inte har gjort digitalt och de har använt digitala verktyg på nya sätt. Den andra faktorn är att lärarna under fjärr- och distansundervisning blev mer noggranna med struktur och skriva tydliga instruktioner, framför allt i Google Classroom. Den tredje faktorn som stärkt det digitala tillgängliga lärandet är att lärarna har sökt och provat alternativa examinations- och redovisningssätt. När det gäller lärarnas undervisningspraktik uttalar lärarna i studien tydligt att de har fått en ökad medvetenhet om den egna undervisningen. Undervisning online gjorde att lärarna både reflekterade över vad som är viktigt för dem i undervisningen och reflektionen ledde även till att de provade nya saker. Lärarna beskriver också hur den nya situationen bidrog till att man sökte stöd och lösningar i kollegiala sammanhang. Det uppstod ett kollegialt utbyte för att utveckla undervisningen.

Du kan i filmen nedan se en kort sammanfattning av studien. Du kan läsa hela studien HÄR.

Lämna ett svar

Elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg

I samband med fjärr- och distansundervisningen uppstod på många håll diskussioner kring hur eleverna kunde göras mer aktiva i undervisningen. När undervisningen var helt digitalt var det även naturligt att koppla dessa diskussioner till användande av digitala verktyg.

Som IKT-pedagoger har vi funderat vidare kring temat att skapa elevaktiva arbetssätt med digitala verktyg. Vi har även gått vidare med att bygga upp en sajt som ska kunna vara ett stöd och ge inspiration i arbetet med elevaktiva arbetssätt. Du hittar sajten här. Den är en del av Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala akademi.

På sajten hittar du olika exempel på hur man som lärare kan arbeta med elevaktiva arbetssätt med förstärkning av digitala verktyg. Du finner en teoretisk bakgrund kring varje område, exempelvis kamratrespons och flippat klassrum. Det finns ett Google Classroom kopplat till sajten med konkreta exempel på arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att du som lärare kan dela med dig av hur du har jobbat med elevaktiva arbetssätt.

Gå in på sajten och dela dina erfarenheter genom att klicka på:

Det finns ett uttalat mål med att ha med fler autentiska exempel och vi hoppas att du vill vara med att bygga vidare på denna site tillsammans med oss. 

Lämna ett svar

Vi summerar läsåret 20/21

Dags att summera läsåret 20/21 som har varit väldigt speciellt när det gäller undervisning och digitalisering. Vi väljer att här göra några korta nedslag i allt som har hänt. 

Fjärr- och distansundervisning
Året har fått sin självklara prägel av fjärr- och distansundervisingen. Omställningen har varit en stor utmaning för lärare och elever. Samtidigt visade det sig att det inom Kalmarsunds gymnasieförbund fanns en god beredskap i den snabba omställning som gjordes. Den medvetna satsning som under flera år gjorts på digital kompetens har lagt en god grund för användande av digitala verktyg i undervisningen. En faktor som ytterligare bidrog positivt i omställningen till fjärr- och distansundervisning var att förbundet aktiverade licens för G Suite Enterprise for Education, numera Google Workspace for Education Plus. Detta gav lärarna och eleverna större möjligheter i undervisningen online. Vi kan se att det har skett väldigt mycket lärande hos lärarna under denna period, både när det gäller användning av digitala verktyg och design av undervisning. En tydlig uppgift under kommande läsår är att på ett systematiskt sätt samla all denna kunskap som en grund för ytterligare lärande. 

Datorbyte för lärare
När det i april var dags för byte av dator för pedagogisk personal var det i pandemitider en viss utmaning att genomföra detta. Under två dagar genomfördes bytet på ett effektivt och smittsäkert sätt. Övergången till den nya datorn skedde på ett smidigt sätt, även om det har krävts en del support för att få alla digitala funktioner på plats

Digitalsamtal med rektorer 
I syfte att utvärdera Kalmarsunds gymnasieförbunds digitala agenda så har IKT-pedagogerna genomfört digitalsamtal med samtliga rektorer. Detta istället för att använda SKR:s självskattningsverktyg LIKA som gjorts under tidigare år. Vi ser att vi får en bättre bild av digitaliseringen genom dessa samtal. En konsekvens av detta är att vi kommer att genomföra fokussamtal även med lärare och elever under kommande läsår. En annan konsekvens som vi ser efter samtalen med rektorerna är att vi har fått ett bra material att utgå från när det gäller den revidering av förbundets digitala agenda som ska göras nästa termin.

Professionsprogrammet
Den andra upplagan av Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram startade i mars. Förutom medverkan av förbundets IKT-pedagoger, lektorer så finns av förbundets två diplomerade skolcoacher med för bidra till deltagarnas professionsutveckling. Fokus inom programmet är även att utvecklas i att leda lärares lärande.

Digital akademi 
Uppbyggnaden av en digital akademi för Kalmarsunds gymnasieförbund har påbörjats. Den digitala akademin har som syfte att erbjuda utbildningar kring väsentliga områden i undervisningen med koppling till digital förstärkning. Den första delen som byggs nu sker i samverkan mellan speciallärare, specialpedagoger och IKT-pedagoger och har fokus på tillgängligt lärande med digitala verktyg.

Nu tar bloggen sommarlov, sätter sig i solen och njuter, och är tillbaka i augusti.☀️

Lämna ett svar

Coronadistansen

Lärare Lars Arvidson, Stagneliusskolan, har i sin roll som syl (särskilt yrkesskicklig lärare, förstelärare) presenterat studien Coronadistansen. ”Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att deras didaktik, lärarroll och arbetssituation förändrats under ett år av distansundervisning och hur de tror att det påverkar synen på framtida närundervisning.”

Studien bygger på gruppintervjuer av lärare och är genomförd i april 2021. Det gör att lärarna som deltagit i studien har ett års erfarenhet av att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Läs hela studien här.

Det finns många intressanta aspekter som lyfts fram i studien. Lärarnas upplevelse av hur lärarrollen förändras när undervisning sker online och hur relationen mellan lärare och elever förändras, för att bara nämna ett par stycken.

I det samtal som du kan ta del av i filmen nedan sätts fokus på de didaktiska förändringar som lärare har upplevt under perioden med fjärr- och distansundervisning. Vi talar även om de lärdomar som kan dras av detta för framtida undervisning och hur väsentligt det är att vi skapar goda förutsättningar för lärande samtal lärare emellan. Där erfarenheter från det senaste året kan delas och leda till ett gemensamt lärande.

Lämna ett svar

Elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisning

När vi för ganska exakt ett år sedan skrev följande inlägg på bloggen, Bra och svårt ur elevernas perspektiv, trodde vi aldrig att vi ett år senare fortfarande skulle vara i en situation där distans- och fjärrundervisning på gymnasiet skulle var så omfattande. De delar som eleverna pekar på i denna undersökning, exempelvis struktur, fokus, stöd och hjälp, har understrukits genom fokussamtal som vi senare har haft med elever och Digitala Coacher samt andra enkäter som genomförts inom förbundet.

Distans- och fjärrundervisning inom gymnasieskolan har nu pågått så länge att vi börjar se vissa publicerade undersökningar från universitetshåll. Vid Göteborgs universitet har universitetslektorerna Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor publicerat artikeln Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020. Deras undersökning bygger på skrivna berättelser från 87 elever i olika regioner i Sverige. Undersökningens resultat visar på att det blir en tydlig förskjutning åt mer ansvar för elever när undervisningen blir online. Vidare framträder en bild som handlar om problem som eleverna upplever såsom det sociala sammanhanget både när det gäller välmående och lärande. Eleverna upplever att lärare försöker hjälpa och stötta, men det finns hos eleverna en avsaknad av direkt respons. Studien konstaterar att eftersom lärandet bygger på ett socialt sammanhang blir relationsbyggandet och skapandet av motiverande undervisning avgörande för elevernas lärande. Vill du ta del av hela studien så kan du läsa den här.

Det absolut bästa sättet att få en bild av elevernas upplevelse av distans- och fjärrundervisningen är naturligtvis att lyssna till deras röster. Två relevanta röster i detta sammanhang är Louisa Andersson och Frida Ekdahl, gymnasieelever på Västerhöjd gymnasium i Skövde. De har gjort en undersökning bland elever som de sedan kompletterar med tips till lärare. De samlar sina tips under två teman: – Minska stress (både för lärare och elever) – Öka fokus och det sociala. Kanske kan du som lärare fånga upp något tips som du anser värt att pröva i din undervisning när du har sett presentationen i deras film. (Till skillnad från Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar gymnasiet i Skövde i Microsofts digitala ekosystem. Vi får översätta de digitala verktygen som nämns till vår Google-miljö).

Lämna ett svar

Professionsprogrammet 2021

Förra året genomförde Kalmarsunds gymnasieförbunds professionsprogram för första gången. Du kan läsa om det här, här och här. Årets professionsprogram startade 8 mars i det format, Google Meet, som vi nu alla vant oss vid.

Professionsprogrammet har tre väsentliga byggstenar. Det handla om att ge varje deltagande lärare möjligheten att reflektera över och utveckla den egna undervisningen. I det sammanhanget ser vi det kollegiala lärandet som en viktig komponent. Det är tillsammans som vi kan komma ytterligare steg vidare i utvecklingen av undervisningen. Den tredje byggstenen i professionsprogrammet är att lärarna ska öka sin förmåga att leda lärares lärande. 

 

 

 

 

 

 

 

I det kollegiala lärandets anda delades lärarna in i professionspar. Dessa kommer att följas åt under hela programmet. I paren kommer visioner kring undervisning att delas, utvecklingsfrågor diskuteras och lektionsobservationer genomföras.

Liksom förra året medverkar förbundets lektorer Gunilla Berg Christoffersson och Daniel Åkerblom. De för in det vetenskapliga perspektivet i programmet, exempelvis när det gäller att som lärare undersöka och reflektera över sin egen praktik. I år har vi även förmånen att ha förbundets diplomerade skolcoacher Viktoria Fernstedt Westerberg och Ulrika Bergenfeldt som medverkande. De kommer att ge individuell coaching till deltagande lärare.

Professionsprogrammet 2021 har fått en bra start och vi kommer här på bloggen att återkomma och dela erfarenheter längs vägen.

Lämna ett svar

Veckans tips – användningsexempel Google Jamboard

Google Jamboard, en digital whiteboard, kan användas på många olika sätt. Både i distansundervisning och i undervisning på plats kan man hitta sätt att använda verktyget. Här följer några exempel:

  1. Låt eleverna svara på en fråga. Ställ frågan och låt alla elever svara i samma Jamboard.
  2. Öppna Jamboard under lektionen för att förklara eller visualisera. Speciellt i distansundervisning kan en digital whiteboard vara användbar.
  3. Arbeta fram en tankekarta tillsammans med eleverna.
  4. Skapa multimodala anteckningar med text, bild och länkar.
  5. Lägg till en bild som bakgrund och rita på bilden.
  6. Rita och teckna.
  7. Låt eleverna visa sin åsikt, rösta och välja genom att markera text eller bild.
  8. Låt eleverna arbeta i grupp eller individuellt genom att dra ord/bilder.

Klicka på länken HÄR för att se en Jamboard med dessa exempel. Sidorna i Jamboard motsvarar vilken punkt de visualiserar.

Lämna ett svar

Coachande samtal efter lektionsobservationer

Som ni tidigare har kunnat läsa på bloggen (här och här) genomfördes professionsprogrammet inom Kalmarsunds gymnasieförbund för första gång en 2020. Under programmets gång genomförde jag en aktionsforskningsstudie kopplad till kursen Aktionsforskning och skolutveckling på Göteborgs universitet. Det som stod i fokus för studien var hur coachande samtal kopplade till lektionsobservationer kan fungera som metod för att lärarna ska få ökade möjligheter att reflektera över sin undervisning. Först genomfördes lektionsobservationer hos alla lärare, dessa följdes av coachande samtal och avslutningsvis genomfördes intervjuer med lärarna för att följa upp deras bild av det coachande samtalet.

Boktips: Det värderade ögat av Cato R. P. Bjørndal. Coaching, vad, varför, hur av Susanne Gjerde.

Det finns ett par intressanta delar i resultaten som kan vara relevanta att kort beskriva här.

Ägarskap
Det som allra tydligast framträdde i studien var hur viktigt det var att lärarna kände ett ägarskap i utvecklingsarbetet. En utgångspunkt för lektionsobservationerna som föregick det coachande samtalet var att lärarna hade bestämt fokusområde för vad som skulle observeras. Därmed uttryckte lärarna att de blev ägare av lektionsobservationen och det coachande samtalet och därmed skapades en ökad möjlighet till reflektion över den egna undervisningen. Denna upplevelser av ägarskap anser jag är väsentlig att ta med in i andra delar av skolans verksamhet. Inte minst är det viktigt att i skolutvecklingsarbete skapa förutsättningar på respektive skola för att lärare ska kunna känna ett ägarskap. Det är en av de viktiga drivkrafterna när det gäller att skapa en samlad motivation som krävs för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ägarskap kan även kopplas till eleverna och undervisningen. Vi har i flera sammanhang arbetat med formativ undervisning och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. En av nyckelstrategierna talar om att i undervisningen skapa möjligheter för eleverna att äga sitt eget lärande. Kollegialt kan det vara en viktig fråga att behandla hur det konkret kan se ut i vår undervisning. Ett annat ägarskap som är kopplat till eleverna är utvecklingssamtalen. Ett rimligt mål bör vara att elever på gymnasienivå kan känna att de äger sitt samtal. Mot bakgrund av detta kan det vara viktigt att stanna till och reflektera över hur vi i olika sammanhang kan skapa känslan av ägarskap för att därigenom öka motivation.

Vision och teori
Inom professionsprogrammet arbetade lärarna med att formulera sin vision som lärare. Det innebar att de skrev ner sina samlade tankar kring vad det är som är viktigt för dem att uppnå i sin undervisning. Vidare kopplade de även sin undervisning till olika pedagogiska teorier. När de coachande samtalen efter lektionsobservationerna genomfördes var dessa två perspektiv en viktig utgångspunkt. Eftersom lärarna hade formulerat sin vision och gjort kopplingar mellan pedagogiska teorier och sin undervisning skapades möjligheter för djupare reflektioner. Lärarna uttryckte i de uppföljande intervjuerna att tankar kring planering och genomförande av undervisning tydliggjordes när det blev kopplat till visioner och teorier. Det innebär att det coachande samtalet kunde lyfta fram och synliggöra det som ibland brukar benämnas lärares tysta kunskap. När det gäller skolutvecklingsarbete kan det vara intressant att se vad en ökad kunskap kring coachande samtal bland lärare skulle kunna bidra med i det kollegiala lärandet. Bland annat Skolverket talar mycket om att det kollegiala lärandet med lektionsobservationer och feedback är viktiga komponenter när det gäller att öka undervisningens kvalitet. Då kan det även vara relevant att diskutera hur feedback kan ske genom ett coachande förhållningssätt. Där även det tidigare nämnda ägarskapet blir en viktig del.

Detta var två korta nedslag i studiens resultat. Vill du ta del av studien i dess helhet så finns den här.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort Tack! till de lärare som gick professionsprogrammet och som ställde upp och gjorde denna studie möjlig.

Lämna ett svar

G Suite Enterprise for Education

Sedan en tid tillbaka har Kalmarsunds gymnasieförbund tecknat en Enterprise-license för G-Suite. Den senaste tiden har de tekniska bitarna satts på plats. Test av funktion har genomförts. Nu kan vi meddela att alla med personalkonto inom förbundet har tillgång till G Suite Enterprise for Education.

Några av de viktigaste förändringarna för användare är:
Meet:
– Dela in deltagarna i smågrupper.
– Enkäter direkt i Meet (svaren sparas i ett kalkylark)
– Frågor och svar (svaren sparas i ett kalkylark)
– Närvarokontroll (med fler än 5 deltagare)
– 250 deltagare (istället för max 100)
– Livestream om du vill nå väldigt många samtidigt.

Google Classroom
– Obegränsad plagiatkontroll

I samband med detta vill vi IKT-pedagoger rekommendera att använda länkar till Meet som är skapade i Google kalender. Länkar till Meet i Classroom är smidiga, men de blir en form av ”fusklänkar”. Exempelvis är det den som är först in i Meet:et som blir administratör, vilket då kan bli en elev. Så: Skapa länk i kalender och gör den/de tillgängliga i Classroom.

Du kan hitta instruktioner kring de tillägg som följer med Enterprise HÄR. Vi kommer efterhand (och på önskemål) att bygga på med fler instruktioner.

Lämna ett svar